Varje vecka uppdateras den här webbplatsen två gånger med nyheter. Blogginlägg, artiklar, forskning, boktips, inspiration och massor av annat som handlar om hur mer matlagning och odling i skolan ger bättre hälsa och lärande.
Vi vill att innehållet här ska vara givande för dig som läser. Att det ska ha ett riktigt värde, vare sig det är kunskap, inspiration eller argument du söker. Oavsett om du är en inbiten skolodlare som vill förbättra och utvecklas eller om tanken på mat och odling i skolan nyss slagit dig. Oavsett om du vill utöka ditt nätverk av andra med samma intresse eller om du funderar på hur du ska förmedla dina kunskaper i ämnet.
Du som läser kan alltid komma med tips och idéer, men nu vill vi bjuda in dig till en extra möjlighet att komma med input.
Berätta vad du vill läsa om på Ätlig skolgård!
Kom med förslag. Ställ frågor. Utmana de tankar vi lyfter här. Önska inlägg. Ta upp problem som du har som vi kan hjälpa till med. Sitter du på goda exempel och inspiratörer, dela dem med oss så vi kan dela dem vidare!
Helt enkelt; vi skulle bli jätteglada om du kommenterade här eller på vår facebooksida eller i vårt kontaktformulär vad som är värdefullt för dig att läsa om ätliga skolgårdar. Läsåret startar upp, vi är laddade för att göra det till ett riktigt bra ett.
Lilla Grönsakslandet – odla, skörda, äta är skriven Bella Linde och Vanja Sandgren och utgiven av Afabeta bokförlag. Bella har tidigare skrivit boken Rätt ur jorden: handbok i självhushållning tillsammans med Lena Granefelt, en gedigen bok om konsten att odla för att bli självförsörjande. 2015 var det dags var barnen att bli inspirerade!
Boken går först igenom grunderna i odling ganska kortfattat och enkelt, för att sedan presentera ett gäng grönsaker med tillhörande recept. Vem vill inte bjuda på ugnsbakad spagettipumpa? I slutet kommer lite mer djupgående praktiska tips. Allra sist får läsaren en avancerad tur bland pallkragar, olika sorters gödsling och växelbruk. Fotona är tagna av Bella och det finns gott om illustrationer som hjälper till att ge sidorna inbjudande struktur.
Textprov:
”Kompisplantera! Morötter och lök hjälper varandra. Båda grönsakerna har starka dofter som jagar iväg varandras ovänner.”
”Här är ett tips på ett grönsaksland av pallkragar där du odlar i växelbruk. I det här exemplet flyttas grönsaksväxterna motsols varje år. Då hamnar de i jord som är förberedd för att de ska växa bra, du ska bara gödsla på våren. Tomat, rabarber och jordgubbar behöver inte byta växtplats, men byt jord i tomathinken varje år och ge rabarbern och jordgubbarna kompost och gödsel.”
Det är fortfarande sommar och om hösten blir hyfsat varm har du en lång odlingstid framför dig. Här kommer lite tips om vad som fungerar att så och plantera just nu.
Snabba sommarmorötter och röd bataviasallat.
Bladgrönsaker
Många bladgrönsaker passar utmärkt att så fortfarande. I norra Sverige hinner de eventuellt inte komma upp så långt utan får ätas som små skott om ni inte odlar i växthus. I mellersta och södra Sverige hinner ni fortfarande få rejälare skördar av bladkål, asiatiska kålsorter, sallat, spenat och mangold. Titta på fröpåsen hur lång tid det tar för dem att bli klara (kolla efter utvecklingstid).
Snabbväxande rotfrukter
I södra och mellersta Sverige går det fortfarande bra att så rotfrukter som växer snabbt. Rädisa, de snabbaste sommarmorötterna, majrova och kålrabbi kan fungera perfekt. Rödbetor går också bra, men odlas då kanske framförallt för bladen, som liknar mangold, och som små, små betprimörer.
Kvicka grönsaker
På vissa fröpåsar står det ”så regelbundet under sommaren”. Det är en bra ledtråd till vilka grönsaker och kryddor du kan odla även i augusti. Dill, koriander, sallatslök och sockerärtor kan fortfarande sås med bra resultat om du inte bor för långt norr ut.
Än hinner du få en skörd av sockerärtor!
Gröngödsla
Där du har skördat grönsaker kan du med fördel gröngödsla. Då utnyttjar du hela säsongen, skyddar jorden från att ligga bar (och bli uttorkad alternativt översållad med ogräs) och förbättrar jorden till nästa år. Det finns färdiga fröblandningar att använda till gröngödsling, men passa gärna på att experimentera. Kanske vill ni så råg som barnen i Lersöparkens skolehave eller vanliga gula ärtor från mataffären som ni dessutom kan toppa flera gånger för att äta toppskotten i sallat?
Bärbuskar och träd
Sensommaren och hösten är ett bra tillfälle att plantera buskar och träd. Luften är fuktig och de hinner fortfarande etablera sig ordentligt innan vintern. Läs på ordentligt om hur ni går tillväga. Kolla till exempel vilka sorter som är härdiga i er växtzon och välj bra exemplar, eftersom träd och buskar är en något större ekonomisk investering än några fröpåsar. För er som odlar på skolgården är det också viktigt att tänka på hur slitaget kommer se ut. Om det är många barn som rör sig intensivt där ni planterar träden och buskarna behöver de sättas i ett hägn eller skyddas av något annat som leder undan den intensiva leken. Tänk på att det behöver vara en hållbar lösning som fungerar i många år.
Vårblommande perenner
Passa på att föröka vårblommande perenner genom att dela och flytta dem. Piplök och gräslök kan bli långa rader av en enstaka planta. Det är dessutom ofta väldigt enkelt. Gräv isär försiktigt, se till att få med fina rötter och gräv ner i nygödslad jord. Vattna rejält. Klart!
Innanför guldväggarna på restaurang Bloom in the park sitter Titti Qvarnström. Hon skriver i liggaren, skriver på datorn, svarar i telefon och har full inblick i det aktiva köket. När vi kliver på får vi hennes fulla fokus på det vi kommit för att prata om; mat och odling för hälsa och lärande. Titti är en av dem som menar att det behöver komma in i skolplanen.
– Matproduktionen är något främmande för oss idag, trots att det är så grundläggande. Det är något alla bör ha med sig. Vi har fått in praktikanter som aldrig har knäckt ett ägg i hela sitt liv. Det finns ingen skam i det, men det är talande för hur effektivt vi kopplat bort matproduktionen från samhället, säger hon.
Att lära genom att mötas i praktiskt arbete
Människor relaterar mer till varandra när de gör praktiska saker tillsammans, i verkliga situationer. Titti pratar gärna om att det också är viktigt att man får vara i olika grupper, att tas ur en grupp och lyftas in i ett annat sammanhang. Kanske är man ledare i en grupp och blir något helt annat i nästa. Det är viktigt att få växla, att se sig själv med nya ögon. De reflekterande mötena förvägrar vi våra svenska ungdomar när vi håller dem i ett enda sammanhang. Titti själv är kockutbildad på Hotel- og Restaurantskolen København dit hon aktivt sökte sig just för lärlingsskapet.
– I Danmark har de en helt annan syn på praktiskt arbete. I Sverige vill vi inte ha det, utan vill bara ha det akademiska. Lärlingsskap är standard inom många branscher i Danmark medan vi i Sverige bara har det i några få. Vi har haft fler lärlingsutbildningar tidigare och vi är många som stångat oss blodiga för att få tillbaka dem.
Restaurang Bloom in the park.
Michelinstjärna för naturlig mat
I februari 2015 blev Titti den första skandinaviska kvinnan i Guide Michelin. Hon har fått en mängd olika utmärkelser, både för sina kulinariska prestationer och för hennes starka engagemang kring matkultur. På hennes krog Bloom in the park, som hon driver tillsammans med Igi Vidal, serveras lokal mat i säsong. Mycket grönsaker och kompletterande kött. Det finns ingen meny utan gästerna serveras det som är bäst just nu. Det roligaste Titti vet i sitt arbete är diversiteten, att hon hela tiden får göra olika saker. Hon berättar att hon i princip var inlåst i köket de första fem åren på Bloom och att det var kul, men att det nu är ännu roligare att få komma ut. Titti handlar mycket direkt från olika mathantverkare och fiskare och odlar dessutom en hel del i sin trädgård. Det som växer vilt är också självklara inslag.
– Vi har behovet av att återknyta till det genuina, det verkliga. Många äter gärna bra mat, men man saknar kopplingen till naturen, till jorden, säger Titti.
Unikt läger för matentreprenörer
Det visslar från köket. Titti tittar genast upp, registrerar om hon behöver göra något. I höst lämnar hon Bloom in the park efter åtta år och hon arbetar med flera olika projekt. Hennes bok “Malmö cooking: min stad – vår mat” kom ut i våras (“Om inte jag säger att krogarna här är bra, vem ska då göra det?”) och hon planerar Pure Food Camp tillsammans med Maria Klitte och Lotta Ranert. Det är ett koncept i lägerform som ska lyfta lokala matentreprenörer genom att influencers, matjournalister, foodies och andra tillsammans får laga mat som samlas in från naturen eller som har tillverkats av mathanverkare. I små grupper och med en veckas camp med övernattningar är tanken att de verkligen ska lära känna och dela erfarenheter med varandra.
På Bloom har de dagen innan haft möte med Svenska tomatodlare och i lådorna utanför restaurangen står flera långa, ringlande tomatplantor med mogna frukter trots att vi bara är i maj när intervjun görs.I odlingen finns en blommande pepparrot och en blommande, övervintrad grönkål. Blommorna serveras på restaurangen efter omsorgsfull tillagning. I lådorna syns fjädrar och äggskal. Där låg nyss en andmamma och ruvade på sina ägg.
Behov av stark koppling till naturen
I planeringen finns också att starta en ny, helt egen restaurang. Upplägget kommer att vara lokal, transparent, hållbar och jordnära matlagning. När Titti var liten hade hon en självklar koppling till naturen. Hennes pappa var jägare och biologilärare och tog med henne ut och berättade om ätliga växter. Genom att läsa själv lärde hon sig ännu mer. I skolan saknades undervisning i ämnet. Hemkunskapen handlade mer om att lära sig att starta en tvättmaskin och liknande saker. Titti avslutar:
– I dagens tekniska samhälle med mycket stress där vi går in i väggen – då talar vi om att gå till naturen, grön rehab, att hitta tillbaka till det ursprungliga. Det är en naturlig del av livet som borde vara förebyggande istället. Det handlar inte bara om var maten kommer ifrån utan att kopplingen till ursprunget är viktigt för vår hälsa.
Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna är skriven av Johanna Johansson, My Kellberg, Esbjörn Wandt och Johanna Bruun. Boken är ett resultat av projektet Bärfis som drevs i Holma skogsträdgård 2013-2015.
I Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna får vi veta vad en skogsträdgård är och vad som händer i en sådan. Vi lär oss vad som är viktigt i kretsloppet; solens ljus, jordens liv och småkrypens närvaro. Boken beskriver enkelt svåra begrepp och bjuder på många fina uppmaningar för upptäckarlust och för upplevelser, som att känna hur bladen känns mot kinden eller kolla in en blomma under fem minuter för att se vilka som kommer på besök. Allt som behövs för att skapa en skogsträdgård står här. Ett jättebra tips för miniskogsträdgårdar är trädrutorna; där ett träd i mitten omgärdas av ätbara buskar, örter och blommor. Det fungerar och får plats nästan överallt.
Textprov:
”Det finns massor att lära sig i skogsträdgården. Här kan vi börja upptäcka hur saker hänger ihop i naturen. Ett komplicerat ord som ”ekosystemtjänster” blir lite lättare att förstå, när vi ser humlan surra runt och pollinera äppelblommorna och gråsuggan som bajsar ut bra jord under en stubbe.”
”Hör du masken? Lägg en mask på ett papper och lyssna noga så kan du höra borsten skrapa mot pappret när den rör sig.”
Vill du använda skogsträdgården som lärmiljö? På Skogsträdgårdens vänners hemsida finns lekar, övningar, tips och en enkel handledning för hur du anlägger och använder den på skolgården. Här hittar du material att ladda ner och det går att boka en skogsträdgårdsutbildning för pedagoger.
Idag bjuder vi på ett enkelt odlingstips som passar bra för skolor och förskolor; Ätbara blommor som självsår sig. Det är sorter som gärna sprider sig och som kommer tillbaka självmant år efter år nästan oavsett var du väljer att så dem. De fungerar alltså vare sig du odlar i pallkragar som på Kryddgårdsskolan, runt träd, i bäddar på friland eller bara vill få mer mångfald i ett övervuxet grönområde. Själva sådden är också enkel. Fröna kan strös ut på jordytan och sedan bara krattas eller ”rufsas” ner. Glöm inte vattningen! De ställer heller inte några större krav på jorden, men växer såklart mer frodigt på lucker och näringsrik jord. Blommor och örter har ett stort värde som dragväxter i odlingarna, både för skördens skull och för mångfalden bland våra insekter.
Ätbara blommor som självsår sig
1. Gurkört. De stjärnformade, blå blombladen är väldigt dekorativa och kan till exempel frysas in med vatten till vackra iskuber. Skotten kan användas både som microleaves under vintern och när de är lite större på sommaren rullar du ihop dem hårt och skivar tunt till sallad. Italienarna använder det tillsammans med ricotta i tortellini. Namnet kommer av att de verkligen doftar och smakar lite som gurka, vilket är småkul och oväntat.
2. Ringblommor. Ringblommans blad är framför allt dekorativa och tillför inte så mycket i smak mer än att de är aningen bittra. De gör sig fint som ett färgglatt tillskott i sallader eller risrättter. Blombladen brukar också användas i salva och olja.
3. Dill. En av de svenska favoritkryddorna som är lite egensinnig och växer där den själv tycker att det passar. Vackra dillkronor blir ståtliga i odlingarna och används i inläggningar, i grytor och soppor. Torkade frön är en superkrydda som lyfter de flesta fisk- och grönsaksrätter.
4. Krasse. Blommorna är vackra och lite kryddiga, precis som bladen. De är lite mer värmekrävande än de övriga på listan, men klarar att självså sig i södra Sverige. Bladen kan strimlas tunt och blandas i sallader eller fyllningar till piroger. Blommorna går att fylla med ricotta och steka försiktigt, men ömtåliga som de är fungerar de bäst att strös färska över sallad och annan kall mat.
5. Persilja. Persiljans blommor smakar svagare än bladen, men kryddar smått och är vacker och skir att se på. Bladen används såklart som krydda och gör sig också som bladgrönt. Persiljan är flerårig, men blir lite mer träig och tråkigare i smaken när den blommar om. Som tur är frösår den sig rikligt, så det brukar finnas gott om färska skott.
6. Viol & penséer. Ännu en blomma som gärna frösår sig i södra och mellersta Sverige. Det vanligaste tipset är nog att kandera de vackra blombladen, mer användbart är kanske att blanda dem i kakor, socker och te. Bladen är också ätliga. De har en frisk, syrlig smak.
7. Maskros. Kanske gör du det bästa du kan för att utrota denna pigga, gula blomma? Om du vill bli kompis med den istället kommer du upptäcka att den har en mängd användningsområden. Du kan göra maskroshonung av blombladen, steka små blomknoppar som gott mattillbehör och få friska, beska blad i salladen till exempel. Dessutom är de en av våra viktigaste biväxter tidigt på våren när inte mycket annat blommar.
Kanske tänker du som jag mest på långsamt kokade grytor, mat som lagas under mycket social samvaro och väl utvalda ingredienser när du hör orden? Det är inte helt fel, men Slow food är mycket mer än så. Det har också en viktig koppling till ätliga skolgårdar.
Slow food är en internationell rörelse som beskriver sig själva som den största gräsrotsorganisationen som arbetar för en helhetssyn på maten. Den grundades i Italien 1986 av Carlo Petrini och en grupp aktivister som en motreaktion på snabbmatssamhället som började växa fram. Slow food ville se till att traditionellt och lokalt mathantverk bevarades och försvara matens goda smaker och långsamma, njutbara upplevelser.
Den viktiga maten
Rörelsens grundbudskap är att mat har stor betydelse för många andra saker i livet, som kultur, politik, jordbruk och miljö. Med tiden har de också utvecklat en pedagogisk ambition. Förutom att skydda odlingslandskap, stötta lokala producenter och värna ett hållbart jordbruk vill de sprida kunskap om god,ren och rättvis mat. God mat innebär att maten ska vara av hög kvalitet, att den ska smaka gott och vara hälsosam. Ren mat betyder att den ska produceras utan negativ påverkan på miljön. Rättvis mat betyder att konsumenter ska ha råd att handla bra mat, samtidigt som de som producerar den ska ha rimliga arbetsvillkor och rimligt betalt.
Från Skåne till Sápmi
Idag har Slow food mer än 100 000 medlemmar och finns i 160 länder där det sammanlagt pågår tusentals projekt. Här kan du läsa mer om vad de har gjort, allt ifrån att dess grundare utsetts till ambassadör för FN-program till att urfolk i Indien 2015 samlades till en stor sammankomst som kretsade kring deras matkultur. Arbetet görs främst i mindre lokalföreningar som kallas konvivier eller matsällskap. I Sverige finns de till exempel i Skåne, Göteborg och Gästrikland. Slow food Sápmi har nyligen släppt en unikt mat- och kunskapsbok om samiska mattraditioner som kan beställas här.
Slow food och skolan
Förståelsen för var mat kommer ifrån, rätten till att lära sig och kunna smaka sig till vad bra mat är och möjligheten att uppleva det i praktiken är frågor som genomsyrar både Slow food och Edible schoolyards/Ätliga skolgårdar.
Alice Waters, som grundade Edible schoolyards project, har varit vice president för Slow Food International sedan 2005. Hon har drivit frågan om barns rätt till bra lunchmat och hållbar mat som en del av läroplanen under flera decennier. I sin kamp för hållbar mat i nu och i framtiden anser hon att barnens roll är en absolut nödvändighet. Här resonerar hon om att unga ser annorlunda på att bli bönder än tidigare:
”… but it really has to go into the public school system. We have to learn about farming when we are 5, not when we are graduates. We have to learn about it when we’re little. This is the great part; we have this inside us. It is in our DNA that we love nature. She’s our mother, she feeds us, and when children have been deprived of going out and running after school and are on their computer and iPhones and have never been connected (with nature), it may take a week or two, but it doesn’t take very long before they want to be outside. They love it, and when they grow something and cook it themselves, they all want to eat it. It’s like falling in love . …. It’s something we’re wired for.”
Slow food-principerna fungerar bra som grundpelare även för matlagning och odling i den svenska skolan. Helhetssynen, att vi behöver få ihop förståelsen för mat ur alla dess perspektiv, från producent till konsument, från njutning till näringstäthet, är avgörande. Vi kommer inte att få ett hållbart matsystem i framtiden, om vi inte ger barn matupplevelser och en riktig koppling till var mat kommer ifrån nu. Ätlig skolgård vill att det blir ett naturligt inslag i alla barns skolvardag. Inte bara för framtiden, utan för barns rätt till hälsa och lärande redan idag.
Under sommaren kommer vi dela med oss av några boktips om odling för barn. Först ut är Så ett frö skriven av Annelie Johansson, utgiven av Bokförlaget Max Ström 2015.
Inspirationen till boken kommer från Lek, Odla, Väx! i Rosendals Trädgård i Stockholm. Det är en verksamhet där barnen bjuds in för att uppleva trädgården med alla sina sinnen på ett lekfullt och skapande sätt. Rosendals trädgård är en biodynamisk odlad besöksträdgård, med ett café som brinner för mathantverk, en plantbod, vedugnsbageri och gårdsbutik.
I Så ett frö får vi följa ett frös cykel. Från hur det sover innan sådd till hur det kan bäras iväg av vinden eller av djur långt efter blomning för att sedan gro igen. Boken väcker en del tankar och är lite filosoferande. Visste ni till exempel att ett lupinfrö, från en lämmel som varit fastfrusen i inlandsisen i tiotusen år, grodde efter bara två dagar i jorden? Samtidigt är boken instruktiv och guidar genom groddning, sådd, skörd och mycket annat. Instruktionerna är ganska omfattande. Inget lämnas åt slumpen. I boken får läsaren lära sig allt som behövs för att komma igång med odling i liten skala. Den stora behållningen är dock att den är inbjudande till att förstå och fundera mer på kretsloppen och det vidunderliga i allt som växer.
Boken har ett lugnt, fint tempo. Det finns både stämningsfulla bilder av Lena Granefelt och lekfulla illustrationer i ljusa, dova färger av Nadia Nörbom.
Textprov:
”Frön kan se ut på många olika sätt. Det syns inte utanpå fröet hur plantan kommer att se ut. Om du vore ett frö, vilket frö skulle du vara då? Vilken växt skulle du vilja bli?”
”Bönan behöver vatten för att gro. Vattna försiktigt tills jorden är genomfuktad. Använd helst en vattenkanna med stril så är det lättare att vattna försiktigt. Ställ krukan på ett fat. Sätt en etikett med växtens namn och datum för sådd.”
Tips!
Lek, Odla, Väx! har ett antal tjänster för pedagoger och skolor som lära sig mer om odling eller få inspiration av hur de arbetar med odling och barn. Listan över tjänsterna hittar du här.
I augusti åker Ätlig skolgårds Emma Crawley till Perth i Australien där hon är keynote speaker på Children and Nature Conference 2017. Konferensen samlar några av världens bästa föreläsare inom ämnet naturens påverkan på barns hälsa och lärande. Den är till för alla som har ett intresse för att låta barn och natur åter få en stark koppling, för barnens, samhällets och miljöns skull. Konferensen anordnas av Nature Play WA. Under resan kommer Emma självklart också besöka australienska ätliga skolgårdar som vi alla kommer att få följa här och på Facebook.
”Discover how to create varied and stimulating outdoor classrooms and play spaces for education and sustainable development. Emma will discuss examples of Swedish schoolyard greening, the participation of the children and the research that was conducted on the children’s activity before and after one of the projects. Dialogue is key for schoolyard greening and Emma will give her thoughts on obstacles to dialogue and some successful tools to create better schoolyards for children’s overall development.”
Är ni intresserade av att boka en föreläsning med Emma om Ätliga eller gröna skolgårdar? Kontakta oss här!
Studieresan till Köpenhamn och Malmö maj 2017 arrangerades av Lead for ESD för Örebro kommun och hade fokus på pedagogisk och hälsofrämjande utemiljö. Här är alla artiklar från besöksmålen som också inspirerar till ätliga skolgårdar:
Köpenhamn
Klövermarkens naturverkstad. I Klövermarkens naturverkstad kan förskole- och skolelever boka in sig på besök där de får leka och lära om natur, miljö och hållbarhet i en fantastisk park.
Jagtvejens asyl. En liten, liten förskolegård har gått från asfalt till en lummig oas med barnperspektiv. Här finns otaliga rum och upptäckter att göra på en väldigt liten yta.
Lersöparkens skolehave del 1,del 2 och del 3. Köpenhamns hundraåriga skolodlingar. Otroliga miljöer och fantastisk inspiration för alla som är intresserade av mat och odling för skolelever.
Naturlegpladsen i Valbyparken. Köpenhamns största lekplats, designad av Helle Belong och flera gånger prisbelönt. Bland annat som ”världens bästa lekplats”.
Malmö
Kryddgårdsskolan. I Rosengård finns denna skola vars gård är planerad, anlagd och skött för att främja kreativitet, lek och rörelse. Sedan de deltog i Gröna skolgårdar 2010 har de fortsatt att se möjligheter och lösa problem för att fortsätta ha ätbart på skolan. Försteläraretjänsten används för att jobba med skolgårdsutveckling.
Odling i Folkets park. Mitt i Folkets park vimmel pågår odling i massor av former. Skolelever kommer på workshops under terminen och får följa odlingen från jord till bord.
Guldängen. Ett projekt som drivs av föreningen Växtvärket som tröttnat på lekplatser präglade av säkerhetstänk och regler och istället satsar på skogsträdgårdsodling och fri bygglek.
Stadsodling i Herrgården. Föreningen Odla i stan driver stadsodling på varma innergårdar tillsammans med barn och vuxna som bor i området.
Gyllins trädgård och Junibackens förskola. Förskola med Grön flagg som valt att utnyttja sin gårds pedagogiska potential fullt ut. Runt hörnet finns Gyllins trädgårdslekplats.
Om du själv är intresserad av en studieresa eller någon annan form av utbildning utifrån era specifika skolgårdsbehov, tveka inte att kontakta oss här!
Det visslar från köket. Titti tittar genast upp, registrerar om hon behöver göra något. I höst lämnar hon Bloom in the park efter åtta år och hon arbetar med flera olika projekt. Hennes bok “Malmö cooking: min stad – vår mat” kom ut i våras (“Om inte jag säger att krogarna här är bra, vem ska då göra det?”) och hon planerar Pure Food Camp tillsammans med Maria Klitte och Lotta Ranert. Det är ett koncept i lägerform som ska lyfta lokala matentreprenörer genom att influencers, matjournalister, foodies och andra tillsammans får laga mat som samlas in från naturen eller som har tillverkats av mathanverkare. I små grupper och med en veckas camp med övernattningar är tanken att de verkligen ska lära känna och dela erfarenheter med varandra.
