Publicerat

Hitta balansen

Ytterligare ett verktyg som användes för att skapa förskolegården på Sångtrasten i Karlstad är Hitta Balansen. Det är ett hjälpmedel som fokuserar på dialog, risker och pedagogiska aspekter på skolgårdar.

Bli en säker beställare

Ett av de viktiga syftena med Hitta Balansen är att göra skolan till en säker beställare när det kommer till skolgården. Det kan vara problematiskt. Ibland kommer skolan in för sent i processen att ta fram eller ändra en skolgård. Ibland blir trygghetstänk och standarder det som styr istället för de pedagogiska målen. Kalkylering och försök till eliminering av risker får råda. Ibland är det också svårt med kommunikation mellan förvaltare och skolan.

Hitta Balansen är först och främst ett verktyg för dialog. För att lyfta pedagogiken och barnperspektivet till högsta prioritet och hitta sätt att prata om det på ett sätt som gör att alla inblandade får ökad förståelse och samsyn.

Risker

Barn behöver själva lära sig att hantera och bedöma risker. Utemiljön vid skola och förskola blir alltmer utarmad på dels detta och dels på möjligheten att låta barn vara kreativ i sin utemiljö. Trygghet ligger i att få och kunna ta eget ansvar. Det finns många som menar att vi idag lämnar över det ansvaret för sent till barnen. Att de inte får chans att öva på att ta risker tillsammans med vuxna när de är mindre, vilket gör dem mindre beredda på det senare i livet.

En av de viktigaste sakerna verktyget visar är att risker är viktiga och behövs för barns lärande. Verktyget väger värden gentemot nackdelar med riskabla inslag. Det ger kommunikativa redskap för att inte bara se risker som problem som behöver tas bort.

Äppelträdet

Ett exempel är att det är vanligt att skolor låter bli att plantera fruktträd. Varför då? Jo, för att det finns en oro för att fallfrukt ska locka till sig getingar som barnen riskerar att bli stuckna av. Om vi enbart fokuserar på risker som vi upplever som farliga eller fel, blir det enkelt att låta bli fruktträd. Men om vi börjar med att fundera på fruktträdens värden ser vi det nog annorlunda. Ett fruktträd kan ge skugga mot solen varma sommardagar, ge möjlighet att lära om hur ett äpple faktiskt blir till, karten kan bli ett fint löst material till kreativ lek och det blir en bra träning till att hålla koll på getingar. Även om ingen självklart vill att någon ska bli stucken, kanske även det kan bli ett värdefullt lärande om det skulle råka hända? Kanske finns det farligare risker med att aldrig låta barnen vara i miljöer där det finns risker?

(Och om det känns svårt att hantera riskerna med getingstick, kanske det går att hitta värdefulla, lärande sätt att arbeta med att plocka undan fallfrukten. Det finns många lösningar!)

En fantastisk miljö i Lersöparkens skolahave i Köpenhamn. Brännässlor och insektsbon i ett äppelträd. En del risker, kanske värdefulla sådana, och en mängd pedagogiska möjlighet.

Ta det pedagogiska kommandot

Hitta Balansen hjälper dig med att våga vara en beställare och hålla kvar de pedagogiska tankarna. Att låta barnen ta risker, ha en plan för om någonting händer och att vara där med barnen. Skolan måste börja beställa miljöer som den tror på.

Emma Crawley har tagit fram Hitta Balansen och som vi tidigare berättat kommer ett material tas fram under hösten. Om du är intresserad av att lära dig och använda er av Hitta Balansen innan dess är du välkommen att kontakta oss.

Publicerat

Open-ended och oprogrammerad lek

Den nya förskolegården på Sångtrastens förskola i Karlstad som vi skrev om för ett par veckor sedan har fått mycket positiv uppmärksamhet. Det finns ett sug efter miljöer som låter barn uppleva och leka utan begränsningar! Den närmsta veckan tänkte vi plocka upp och prata om några saker från den förskolegården som har extra stort värde. Först ut är oprogrammerad lek.

Oprogrammerad, open-ended lek

En gård som inte dikterar vad som ska hända på den låter barn och pedagoger själva fylla den med innehåll. Lek och pedagogiska aktiviteter får fritt spelrum. Det ger oprogrammerad, open-ended lek. Som det hörs på ordet att det inte finns en given utgång i leken. Leken begränsas inte av regler, förväntningar eller resultatfokus.

Motsatsen är innehåll på en gård som mer eller mindre styr dess aktiviteter. Till exempel idrottsplaner, gungställningar och vippdjur för att nämna några saker. Även om barnens fantasi i bland övervinner ramarna ger det helt andra förutsättningar om leken får lyfta utan ramar. Att innehållet främjar kreativitet och frihet.

Varför är det bra med oprogrammerad lek?

Friheten open-ended, oprogrammerad lek ger gör att barn får större möjlighet att uttrycka, utforska, skapa och roa sig. Allt som innebär lärande. Dessutom gör det att barn leker mer tillsammans över köns- och åldersgränser. Kanske är det i de bestämda lekarna, de bestämda utgångarna och reglerna som vi vuxna skapar och cementerar sådana gränser?

Oprogrammerad lek utmanar också barnens fantasi. Det ökar förmågan att tänka symboliskt och abstrakt, vilket leder till kreativitet. Rollekar blir fler, där empati och olika sociala scenarion tränas på. Vad händer om vi gör så här?

Vilka komponenter ger oprogrammerad lek?

En sak som ofta pratas om i samband med open-ended lek är lösa material. Gärna naturmaterial som stenar, stockar, grenar, hö och självklart vatten. (Jag undrar hur många naturvetenskapliga ämnen mitt yngsta barn kan bocka av när hon och hennes kompisar bygger fantastiska kanaler och banor för lera och vattenforsar riktigt regniga höstdagar på förskolan? Hela dagen bygger de. Häller vatten. Vart rinner det nu? Om vi bygger om, vad händer då?) Men återbrukade prylar från loppis kan också bli en form av löst material om de görs tillgängliga för barnen. Som hamsterhjulet på Sångtrasten. Vad lekte barnen egentligen med det?

Hur gör man en ätlig skolgård open-ended?

I en ätliga skolgård är de pedagogiska aktiviteterna en del. Barnens möjlighet att utforska, skapa och vara i den ätliga skolgården på egen hand är en annan. I en ätlig skolgård är det viktigt att ge rum för båda.

Ätlig skolgård är inte bara ömtåliga sådder och grönsaker som behöver stå i fred i odlingslådor. Det kan vara robusta björbärsbuskar som bildar portaler, förvildade örter över stora områden och halvmurkna stockar där nyttodjur får frodas. Det kan vara matlagningsplatser som bjuder in till mycket mer utforskande. Det kan vara ett gäng tåliga libbstickor, som blir en två meter hög vägg på sommaren och vissnar ner till massor av vassliknande material att härja med på vintern och våren. Det kan vara mängder av fruktkart. Det kan vara doftande örter som sätter igång fantasin. Det kan vara ett snack track, där barn själva kan gå och plocka sitt mellanmål. Eller bara komma undan och få en stund av lugn och ro.

Växtlighet bidrar till en föränderlig skolgård, som ser olika ut i olika årstider. De naturliga rummen förändras.

Att anpassa odlingarna och växterna efter platsens förutsättningar är a och o. På Lersöparkens skolehave berättade pedagogerna att det första de lär barnen är att respektera allt som lever där. Växter och djur. Där fanns också enorma ytor att springa på och områden som tål slit och släng. I en skola med liten gård, många barn och kanske i stadsmiljö får man också tänka på ett annat sätt. Hur gör vi odling och växtlighet tillgänglig utan att det slits sönder av för intensiv exponering för fartfylld lek?

 

Publicerat

En del av bidragen

Vi bara måste visa några av alla bidrag som vi fick in till tävlingen för fantasifulla odlingar. Alla bidrag blir för många för ett enda inlägg tyvärr, men ni hittar allihop på Facebook. Här kommer i alla fall ett gäng av alla fina skolodlingar!

Skogsgläntans förskola i Mantorp

Hammenhögs Friskola på Österlen

Björnen

Kristinebergsskolans högstadium i Åmål

Tuggeliteskolan

 

Tack igen alla som delade med sig av fantasi och kreativitet!

Publicerat

Nu har vi utsett en vinnare!

Först av allt, ett enormt stort TACK till alla som varit med i vår tävling för fantasifulla odlingar! Gå gärna in och titta på alla bidragen. Mycket inspiration och kreativa idéer.

Det var väldigt svårt att välja en vinnare. När vi tog beslutet tittade vi framför allt på två saker: barnens delaktighet i bidragen och bidragens fantasifullhet. Många bidrag uppfyllde dem båda. Hos det vinnande bidraget föll vi bland annat handlöst för de fantastiska teckningarna.

 

Och vinnarna är…

…

…

…

Stugsunds skola utanför Söderhamn!

Bidraget skickades in av Carina Forssman. Vi kommer att kontakta er.

”Hej!
Vi på Stugsunds skola utanför Söderhamn vill gärna vara med i tävlingen! Vi har ett område på skolgården där det finns träd och stenar. Det som saknas är ett snack track!

Vi har funderat kring vilka perenna ätbara växter som skulle passa bra att odla längs ett snack track. 
Då det finns både soliga och skuggiga ställen på det tilltänkta stället så har vi diskuterat olika växters behov av solljus.

Vi har kommit fram till att vi vill ha en välkomnande portal in till vårt snack track. Stigen ska kantas av goda ätbara bär, växter och blommor. Det ska finnas växter i olika höjder och med olika färger.

Vi vill ha träd som äppelträd, körsbärsträd på soligare ställen. Vi vill ha flera plantor av olika amerikanska blåbär och blåbärstry samlade i små klungor längs stigen, liksom krusbärsbuskar och hallon.

Vinbär klarar sig bra på skuggigare ställen, så de kan växa en bit in efter stigen tillsammans med häggmispel och saskatoon.

På passande ställen vill vi se vacker blommande krasse, grupper med violer och gurkört, som vi hoppas ska fröså sig själva.
Vi ser fram emot att frysa in några blommor av gurkört och viol i isbitar för att ha vackra kylda drycker när vi inviger vårt snack track med ett stort kalas!
Krassen använder vi till smörgåspålägg, eller som snacks efter stigen.

Vi vill också ha perenn lök som gräslök och piplök i stora tuvor.

Naturligtvis vill vi också odla sockerärt, tomater, pumpa och annat som är vacker och ätbart, även om det behöver drivas upp och skötas om på ett annat sätt än de perenna växterna.
Alla skolans elever ska känna sig välkomna längs stigen. Vi vill att det ska finnas något för alla att plocka och äta, men också att se, känna och lukta på.

Titta gärna på några av de förslag som eleverna målat! En av bilderna visar den del av skolgården som vi tänker använda till vårt snack track. Det kommer att bli jättefint med en stig som slingrar sig runt stenarna och skapar små rum med olika växter.

Vi håller tummarna och fortsätter planera för vårt snack track!”

Se hela bidraget och alla teckningarna här.

Publicerat

Odla i skolan hela året – september

Skörda, tillaga och odla i september

nypon

September är en riktig skördemånad. Det börjar bli dags att plocka upp potatis och andra rotfrukter. Kanske håller squashen på att leverera som mest. På många håll ger ärtor och bönor massor att äta och trängs med höstblommorna. Bärbuskar ger söta smaker genom björnbär, nypon, aronia och sena hallon. Njut av frukterna samtidigt som du fortsätter att odla.

Fortsätt att så i september

I augusti skrev vi om vad som fortfarande går att så. Många av de tipsen fungerar alldeles utmärkt även under september i stora delar av landet. Du kan absolut så viss sallat, gröngödsla och plantera träd och buskar ett tag till. Har du växthus eller en odlingstunnel och inte bor alltför långt norrut finns det mycket mer som kan ge skörd om du sår nu, som rädisor och asiatiska blad. Det som du inte hinner äta kan du testa att övervintra. Under de kallaste dygnen är det bra att kunna rycka in med fiberduk eller att isolera på andra sätt. Prova er fram med vad som fungerar att ha kvar i växthusen eller i lådor med lock under vintern! Det blir ofta spännande experiment.

Sätt vitlök

Att trycka ner stora, mjälla vitlöksklyftor i jorden en klar höstdag – det är odling varken stora eller små vill missa. Se till att få ner vitlöken ganska djupt, minst fem centimeter och med lagom avstånd från varandra. Sätter du dem tätt kan du gå och tjuva av dem tidigt på våren och äta innan de hunnit klyfta sig. Som solovitlökarna i affären eller som färsk bladlök. Jorden ska vara lucker och näringsrik. Handla vitlöken från trädgårdsaffärer för att vara säkra på att få friskt utsäde. Eller ta av er egen odlade vitlök för att skapa kretslopp.

Samla fröer

Missa inte heller den rikedom som finns i odlingarna nu – fröerna! De plockas så snart de utvecklats klart. Då är de ofta lite brunare och torrare. Blommor, ärtor och örter är ofta enkelt att samla fröer ifrån. Plocka dem gärna en torr dag och låt dem eftertorka på tidningspapper eller en papperspåse inomhus till de är snustorra. Efter det kan de förvaras i burkar eller varför inte egenvikta fröpåsar?

Att ta egna fröer går att göra väldigt enkelt, men det går också att utveckla till större projekt. Hur ska man till exempel gå tillväga för att få sortäkta frö från en tomat? Vilka växter är självpollinerande och vilka är korsbefruktande? Hos Runåbergs fröer finns en bra och gedigen introduktion till fröodling med flera bra länktips till den som inte får nog av att experimentera med egna fröer.

tomater

Månadens tips: Gröna tomater

Har du också plockat in ett helt lass av gröna tomater och undrar vad du ska göra med dem? Här kommer några tips:

  • Låt dem eftermogna. Har du tagit in dem på kvist kan du hänga upp dem i själva kvistarna i till exempel en gardinstång. Har du dem i en skål är det bäst att lägga ut dem på en bricka, så klarar de sig bättre. Plocka undan de som blir fula efterhand. Har du tur får ni äta tomater fram till januari!
  • Gör tomatmarmelad. Det finns massvis av goda och varierade recept, här har du till exempel ett med bara tomater, vatten, socker och lite citron av Karoline Jönsson.
  • Stekta gröna tomater. Många av oss kanske bara tänker på en film när vi hör det, men det är klart du ska testa att äta det också.

Läs mer:

Odla i skolan hela året – augusti

Publicerat

Nya varvets skolträdgård

På facebook såg jag bild efter bild från odlingen på Nya varvets skola. Jag hörde av mig till odlingspedagog Katarina Karlsson med nyfikna frågor; hur lägger de upp arbetet med skolträdgården, vilka utmaningar möter de och vad ger den? Här kommer svaren! De fina bilderna är från Nya varvets skola.

barn odlar på skola

Skolträdgården växer fram

”Idén till en skolträdgård dök upp för några år sedan då en förskola som fanns i skolans lokaler flyttade. Den gamla förskolegården skulle då göras om och istället för att bara låta den bli en förlängd del av skolgården väcktes tanken på en trädgård.
Efter lite efterforskning så fick vi chansen att komma med i Göteborgs miljöförvaltnings satsning på pedagogiska skolträdgårdar, och startade upp hösten 2015. Genom detta projekt fick vi förutom ekonomiska bidrag också praktisk hjälp i form av grävarbeten samt lite utbildning för personalen i trädgårdsgruppen.

En demokratisk process

Skolan har en trädgårdsgrupp med vuxna och en trädgårdsgrupp med barn. De vuxna planerar och leder arbetet. Den lilla trädgårdsgruppen består av barn från förskoleklass till årskurs 6 (1 representant/klass). Tillsammans har vi möten (typ elevråd) där vi pratat om trädgården, vad som skall göras, önskemål om inköp, studiebesök, samt att de är med och arrangerar skördefest i oktober och trädgårdsfest i maj.
odla på skola
odla i stövlar
Intresset för skolträdgården är också stort bland våra föräldrar. Många tar ofta en sväng i trädgården när de hämtar barnen, några hjälper oss med vattningen under semesterstängningen,kollar till trädgården på helgerna och många kommer på vårens trädgårdsfest.

Vårdag och skördefest

När vi har vår trädgårdsdag på våren så brukar vi ha olika aktiviteter där alla skolans barn är med, såsom sådd och plantering, trädgårdsfotografering, stafflimålning i trädgården, grönsaksquiz m.m. Samma eftermiddag bjuds föräldrarna in och vi har café, plantförsäljning, plantbytarbord m.m. En given succé som skapar ett intresse hos föräldrarna.
Skördefesten på hösten har vi i oktober. Då skördar vi tillsammans med hela skolan och lagar till detta och bjuder på. Förra höstfesten blev skörden mager, men vi lyckades ändå bjuda på ex. morotsblastpesto (morötterna var tyvärr blygsamt få), grönkålschips och rädissnacks.
odla i skolan

Vi har flera utmaningar…

Den största utmaningen är nog att nå ut till alla klasser och skapa ett intresse och en vilja att vara i trädgården. Oftast är de yngre jätteintresserade, medan de äldre tycker det är ganska tråkigt, så där har vi en stor utmaning.
Att få lärarna på skolan intresserade är också en utmaning. Att få dem ha lektioner i skolträdgården eller bara vara där, det jobbar vi också på.
Sedan har vi förstås som många andra skolor, påhälsningar på helgerna. Ungdomsgäng som hänger på skolan och i trädgården, rycker upp grönsaker och eldar. Så trist..
Trots detta så ser vi ändå att vi gör tydliga steg framåt.
Vi vuxna lär oss mer och vågar mer när det gäller odling. Genom den utbildning vi fått och all information man tar till sig via olika media så vågar vi testa nytt.

På gång

I år ska vi särskilt satsa på att försöka odla året runt ( eller i alla fall nästan ).
Skolträdgården har också blivit en viktig del i skolans miljöarbete och i arbetet med Lärande hållbara måltider. I år kommer vi få hjälp av en kock från projektet som ska vara med under skörden samt laga med med barnen. Förutom höst och vinterodling i år så ska vi tillsammans med slöjdlärarna bygga insektshotell och fågelholkar.
Det här är en kort sammanfattning av vår skolträdgård, men det finns ju mycket mer som händer där. Bland annat har vi lektioner om pollination och letar efter olika pollinatörer nu i augusti-september då hela trädgården blommar.
Det finns hela tiden nya idéer och utmaningar att ta till.”
/hälsningar från Nya varvets skolträdgård via Katarina Karlsson
Publicerat

Skillnadens skörd – Sara Bäckmo om klimatsmart mat, att odla med barn och trädgårdskärlek

Sara Bäckmo odlar ett eget trädgårdsskafferi på familjens villatomt och inspirerar ett stort community med odlingsintresserade genom sina sociala medier. Hon har precis kommit ut med sin andra bok Skillnadens skörd. Vi har läst den med Ätlig skolgårdsglasögonen på.

Förutom att dela med sig av recept och odlingstips, genomsyras Skillnadens skörd av upplevelser, tankar och lärdomar om odling som vi på Ätlig skolgård inspireras av. Det här vill vi ge barnen i skolor och förskolor rätten att utforska!

En experimentverkstad

I boken beskriver Sara sitt kök som en experimentverkstad där familjen varje dag lagar mat av nyskördade grönsaker. Barnen är hela tiden med. Ordvalet experimentverkstad klingar fint för den som vill göra kopplingar till ätliga skolgårdar. Att använda skolträdgården för lärande och hälsa kräver inga manualer och instruktionslistor för hur odling kan kopplas till olika ämnen heller. Det går att utforska och experimentera. Möjligheterna är oändliga.

Att äta klimatsmart och säsongsanpassad mat är inte svårt

Boken levererar recept på saker som är enkla att odla i Sverige. Den berättar om bondbönor, som borde ju vara en stapelvara hos oss i den kalla norden, om hur du använder squash som utfyllnad i tomatröran och om att vi faktiskt kan använda lättodlad bladlök i den mesta maten. Maträtterna är enkla. För att laga dem behöver du inte köpas till några ingredienser som produceras på andra sidan havet.

En intressant sak som Sara skriver är att vi verkar tro att vi behöver alla slags grönsaker hela tiden och att ”trädgården hjälper mig att tänka annorlunda”. Om man enbart har erfarenheten av att grönsaker finns i affären ständigt tillgängliga kan säsongsanpassad mat bli ett koncept som är svårt att ta till sig. Genom att odla får du själv uppleva när och hur grönsaker växer och du lär dig snart naturens cykler på ett praktiskt sätt. En kunskap som bär när du sedan ska dig lära dig om hur vi ska producera och konsumera mat på ett hållbart sätt. Det är bara en av många saker vi vill ge barn möjlighet att lära genom ätliga skolgårdar.

Att odla med barn

Att odla med barnen ger utrymmen för samtal om många saker i livet, stora som små. Jag vill inte återge någon av de inspirerande situationerna eller samtalen mellan barnen och de vuxna i boken. De hör hemma där och ni får gärna läsa den för att ta del av det (och om ni inte kommer att läsa boken skriver hon också en hel del om att odla med barn på sin blogg). Upplevelserna för och med barnen beskrivs respektfullt och bejakande. Det är fin läsning, som får mig att känna att alla barn borde ha rätt att åtminstone få prova att odla sin mat.

En annan sak som fastnar i tankarna efter läsningen är att känna sin mat. Både Sara och familjens barn har levt med odlingen och vet precis vad som hamnar på deras tallrikar, de har smakat det innan och följt hela vägen från jord till bord. Det är en form av genuint självbestämmande och makt över sitt liv. De äter dessutom massvis av grönsaker. Som vi tidigare skrivit om visar forskning också att barn som är mer delaktiga i odling och matlagning äter mer frukt och grönsaker.

Vad får du med dig från boken?

En handbok i mat att odla och laga året om är bokens första dimension. Den andra är att få dela en odlings- och matlagningsupplevelse som ger insikter och tro på trädgårdens möjligheter. Eftersom Sara tar med barnen i odlingen ger det också mycket tankar kring vad en trädgård full av grönsaker kan betyda för unga.

Odla med barn
Pressbild. Maria Fors Östberg står för de underbara fotografierna i Skillnadens skörd.

Vill ni läsa mer om odling tillsammans med barn? Här har vi skrivit om böcker om odling som i första hand vänder sig till en yngre publik:

Lilla Grönsakslandet – odla, skörda, äta

Så ett frö – En odlingsbok från Rosendal

Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna

Publicerat

Lärande hållbara måltider

Odling och matlagning i skolan engagerar många. Runt om i Sverige finns en mängd aktörer – förskolor, skolor, fritids, kommuner, företag och privatpersoner – som gör fantastiska saker för att använda skolgården för att stärka barns hälsa och lärande.

Ett av syftena med Ätlig skolgård är att skapa en plattform för att alla dessa ska kunna samverka. På sidan Kunskap & Inspiration hittar ni inte bara all våra artiklar sorterade i kategorier, utan också länkar till andra som jobbar med ätliga skolgårdar och kunskap som behövs i arbetet. Som vanligt får du gärna tipsa om webbsidor vi borde lägga till!

lax sallad

Lärande hållbara måltider

Idag vill vi tipsa om en länk vi nyss la dit; Lärande hållbara måltider. Det är en stödfunktion för skolor och förskolor i Göteborgs stad som hjälper med hållbar utveckling och mat. De arbetar på olika sätt för att ge stöd för samverkan och pedagogik kring detta. Bland annat vill de öka andelen miljömåltider. Enligt Lärande hållbara måltider ska en miljömåltid:

  • vara baserad på miljömärkta råvaror
  • vara säsongsanpassad
  • bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter
  • inte innehålla fisk som är utrotningshotad
  • ta hänsyn till etiska aspekter.

På deras facebooksida kan du följa deras arbete och bland annat få inspiration från odlande skolor och förskolor runt om i staden. Missa inte heller spelet Ekopaddan eller deras duktiga miljöambassadörer i Göteborg!

Publicerat

Snack track för skola och förskola

Missa inte vår tävling där just din skola kan vinna ett snack track till ett värde av 5000 kronor! Allt ni behöver göra är att dela med er av er fantasifulla odling eller fantisera ihop hur den skulle kunna se ut, senast 31 augusti. Här kan du läsa mer om tävlingen.

Vad är ett snack track?

Ett snack track i trädgården är något så finurligt som en slinga där barn och vuxna kan gå för att själva plocka ihop ett mellanmål av bär, frukt och ätliga växter. Den kan göras stor eller liten, med blommor, lekfull, lång eller kort, som en stig eller i ett helt litet område.

I ett snack track kan det finnas perenna grönsaker, små och stora bärbuskar, örter, blommor och fruktträd. Ju mer perenna växter desto enklare och mindre blir underhållet. De tål också mer än de ettåriga plantorna. Perennerna får gärna bli en grund som sedan kompletteras med roliga ettåringar.

jordgubbar i ett snack track

Att tänka på när du anlägger ett snack track

En plats att vilja vara på

Tänk från början på hur snack tracket kan bli en inbjudande plats. Det finns massor av sätt att göra det till en plats där barn och vuxna vill vara. Barnen har säkert bra idéer! Kanske vill ni skapa trädgårdsdjur i olika material som får bo där? Kanske bygga ett insektshotell? Stora stenar och stockar kan bli bra sitt- och samlingsplatser. Gamla stubbar blir också fina hem åt småkryp. Blommor har en viktig roll som lockar både pollinerare och människoögon. Och näsor. Och fingrar. Och munnar. Tips på ätliga blommor hittar du här.

Placeringen

När ni bestämmer var ni ska placera snack tracket kan det vara bra att tänka på ett par saker. För att buskar och träd ska trivas behövs till exempel ett visst jorddjup. Det går att bygga upp i lådor eller stora jordlimpor, men titta på just er gårds möjligheter. En plantering med djup jord och mycket sol är bra förutsättningar. Det gäller också att välja en plats som barnen kommer att röra sig till. Återigen gäller det att ta in just er plats och hitta rätt placering.

En lång säsong med sådant som går att äta direkt

Försök ha en mångfald av olika sorters växter i ditt snack track. Tidiga sorter som månadssmultron, kärleksört och gräslök. Örter som håller hela sommaren, som mynta. Bär som mognar under sensommar och höst, fruktträd som ger skörd under hösten och en bit in på vintern. Tänk också på att välja sorter som mognar lite i taget under lång tid så ni slipper plocka av allt på en gång. Eller varför inte sorter där det kommer nya blad när ni plockat?

Tänk också på att se till så att allt går att äta på en gång. Bönor till exempel behöver lätt tillagning. Då är det bättre att välja sockerärtor, som är bäst att stoppa i munnen direkt från plantan. Dessutom kommer det mer ju mer du plockar.

 

Vill ni ha mer hjälp? Kontakta Emma här så kan hon hjälpa er vidare i processen. (Och igen, missa inte tävlingen!)

Publicerat

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv

Barn som får träna på att uppleva mat med alla sinnen får en mer positiv attityd till mat. Barn som får undervisning i skolodlingar äter mer grönsaker och får mer kunskap om vad hälsosam mat är. Det konstaterar en rapport från Livsmedelsverket 2016.

I en forskningsrapport från 2016 har Hanna Sepp, Karin Höijer och Karin Wendin gått igenom litteratur kring barns matvanor. Uppdragsgivare var Livsmedelsverket. Rapporten fungerar som ett viktigt underlag till myndighetens råd kring förskolans och skolans måltider. Det ska också kunna användas som ett underlag för arbete med hälsofrämjande arbete kring mat för barn. Här går vi igenom en del av vad rapporten belyser.

Barn lagar pizza

Allätarparadoxen

Fast vi fysiologiskt kan äta väldigt varierat, styrs vårt ätande i stor utsträckning av sociala och kulturella normer och de kontexter vi växer upp inom. De första fem levnadsåren sätter ramarna för hur, när och vad vi upplever att vi kan äta. Ett helt nyfött barn har dessutom redan fullt utvecklade lukt- och smaksinnen. Våra smakpreferenser styr också vad vi väljer att äta. De påverkas av både gener och den miljön vi vistas i. Eftersom barn och unga äter många måltider även i skolor och förskolor, fördelas ansvaret för deras matlärande på vårdnadshavare, förskola och skola.

Att vi kan äta det mesta, men är väldigt styrda kring vad vi äter kallas Omnivore’s paradox eller Allätarparadoxen.

Matproblem och förebyggande hälsoinsatser

I rapporten går författarna igenom barns fysiologiska utveckling och vanliga matproblem. De tar också upp att  15-20 procent av de svenska barnen idag är överviktiga och att 3-5 procent når kategorin fetma. Av de vuxna är siffrorna mer än dubbelt så höga och i områden med lägre socioekonomisk status är siffrorna ännu högre. Energität mat, lågt intag av frukt och grönsaker, ohälsosamma mellanmål, sockerrika drycker, för stora portioner och stillasittande fritid med låg fysisk aktivitet är faktorer som ökar risken för övervikt.

Det är svårt att påverka viktmönster när fetman redan är etablerad. Att arbeta med barns matvanor och aktivitet är därför ett sätt att arbeta förebyggande mot övervikt.

Nyttig mat och skräpmat

Barn lär sig i tidig ålder att dela in mat i nyttig mat och skräpmat, som ett motsatspar där skräpmaten är något gott som barnet själv vill äta och den hälsosamma maten något mindre gott som vuxna vill att man ska äta. Ju äldre de blir desto mer kunskap får de om mat, men samtidigt spelar många faktorer in för vad de faktiskt äter, till exempel tillgänglighet, kompisars inflytande och tid.

”Olika faktorer ingår i den kontext i vilken mat görs meningsfull, till exempel identitet, sociala faktorer, resurser, miljö och prioritering. Mat spelar en viktig symbolisk roll i unga människors liv eftersom den associeras med nya upplevelser av självständighet, frihet från föräldrars inflytande och en övergång från att vara barn till att bli vuxen…”

Få barn att äta mer varierat

Att barn lär sig äta varierat är en av de viktigaste faktorerna för att få hälsosamma matvanor som vuxna. För att uppnå det belyser studien ett antal strategier; exponering, energiberikning, smakbryggor, delaktighet och uppmuntran. För att barnen ska äta mer frukt och grönsaker behövs det flera olika insatser. Insatserna kan vara att det finns mer frukt och grönsaker tillgängligt, att barnen får mer kunskap och att föräldrar involveras. När barn får träna på att uppleva och sätta ord på matens egenskaper som vad den luktar, känns som eller smakar, ökar både deras kunskaper om mat och deras vilja att prova nytt.

I rapporten konstateras också hur viktigt leken är för lärandet. Särskilt för förskolebarn, där lekar i vardagen ger mycket kunskap. Matlekar är dessutom vanligt förekommande och lek och undervisning kring mat kan användas för alla ämnen i läroplanen.

Odling i skolan

Rapporten belyser att undervisning i skolträdgårdar ökar barns kunskaper om mat och måltider och även deras vilja att äta frukt och grönsaker. Ju mer delaktiga barnen får vara i odlingen och matlagningen, desto bättre resultat.

”Barnen visade även ett större medvetande kring hälsofrågor, vilket medförde att de valde mer hälsosamma alternativ. Barnens attityd till frukt och grönsaker förändrades under programmets gång och det visade sig att ju mer involverade barnen var, det vill säga i att odla och tillaga maten själva, desto mer ökade deras vilja att prova nytt.”

Undervisning i skolträdgårdar ger ett erfarenhetsbaserat lärande som på ett konkret sätt ökar barnens intag av frukt och grönt. Ju mer barn är med och odlar, smakar, lagar och äter mat, desto mer positiv attityd till mat får de.

Ätliga skolgårdar ger godare matvanor

Rapportens slutsats inleds med följande: ”En viktig aspekt som ändå framträder i rapporten är att breda och långsiktiga ansatser som både tar hänsyn till fysiologiska, sociala och pedagogiska aspekter har bäst utsikter
att lyckas.”

Vi konstaterar att många av strategierna för att ge barn förutsättningar för goda matvanor uppfylls av ätliga skolgårdar. De används både brett och långsiktigt. På en ätlig skolgård exponeras till exempel barnen för mat hela tiden, samtidigt som de får röra sig där och smaka och lukta utan något tvång.  ”Upprepad exponering i kombination med en positiv social kontext ökar förutsättningarna för att barnet skall acceptera och lära sig att uppskatta ett livsmedel”. De får följa kretsloppet och får en känsla av sammanhang där de själva ingår. De får vara delaktiga och medskapande i hela processen från frö till maten på tallriken.

Rapporten konstaterar något vi redan vet. Maten är ett nav där många av de färdigheter vi behöver som människor knyts ihop.

Hela artikeln

Ta gärna del av hela rapporten. Förutom det vi tagit upp går den bland annat igenom barns fysiologiska utveckling, tre vanliga ätproblem, genusperspektiv på matvanor, måltidspedagogik och mycket annat intressant.

Trevlig läsning!

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv.