Går det att skapa en ätlig skolgård eller förskolegård på en liten yta som redan är utnyttjad till det yttersta? På Jagtevejens asyl i Köpenhamn är det ätbara integrerat i utemiljön. Trots väldigt liten areal månar de också om att stimulera alla sinnen.
Barnen på den lilla vuggestuen är 0-3 år gamla. Deras uteplats är en liten, liten innergård mitt bland höga hus och trånga kvarter. Med hjälp av spaljerade träd, ätbara buskar, smarta lösningar och en omsorg de små, fysiska förutsättningarna skapas en gård ändå som kan följa barnens intressen och spontanitet.
Vad finns där bakom?Att ta tillvara på alla ytor. I den här lilla passagen på väg in trängs örter, rosor och vårblommor bakom ett enkelt pilstaket.Innergården.Det här är all yta de har att jobba med.
Tidigare var innergården en torftig lekplats med asfalt, gummi och färdiga lekredskap. Den designades om och sköts nu av en trädgårdsmästare med barnperspektiv. Inne på gården skapas rum, stigar, mötesplatser och äventyr. Ätbara träd, buskar och örter blir golv, väggar och tak. Ju mer vi går ner på barnens nivå, ju större och fler upplever vi platserna att vara.
Äppelträd och fikonträd, halvt spaljerade mot väggarna. Under dem vinbärsbuskar.
Till vänster utnyttjas utrymmet längs väggarna genom en hög, smal odlingslåda och högt växtstöd.
Överallt finns jordgubbsplantor omsorgsfullt sparade.
Träd och klätterväxter skapar tak i flera nivåer som drar ögat uppåt. Små rum ger tak som kan användas till mycket.
En ätbar skolgård eller förskolegård mår bäst om man välkomnar fåglar och insekter och andra smådjur.
Sniglar!
Nyponbuskar, vinbärsbuskar, äppelträd, fikonträd, rabarber, örter och jordgubbsplantor var några av allt det ätbara som vi upptäcker på gården. Plus odlingstråg här och var som ännu inte är odlade i. När man skapar rum och upplevelser för alla sinnen går det absolut att använda sig av ätbara växter trots minimala utrymmen! Vi lämnar Jagtvejens asyl inspirerade till att använda de små utrymmen vi har på ett roligare, smartare och ätbarare sätt.
2016 – 2018 satsar staten 500 miljoner på upprustning av skolgårdar och förskolegårdar. Pengar som du kan söka idag! Upprustningen ska bidra till bättre hälsa och ökat välbefinnande hos barn och ungdomar. Grön och ätbar utemiljö bidrar såklart också till förutsättningar för ett djupare och livsviktigt lärande. Du söker bidraget hos Boverket. Ombyggnaden i utemiljön som du söker för ska bidra till något av de tre målområdena förbättrad lärmiljö, förbättrad trygghet eller främjande av fysisk aktivitet.
Här kommer en kort sammanfattning om vad områdena kan handla om enligt Boverket och vilka delar av läroplanerna de kopplar det till:
1. Förbättrad lärmiljö
Utemiljön kan användas som ett pedagogiskt rum som tar lärandet utomhus. Samlingsplatser, en miljö som stimulerar flera sinnen (smaksinnet!), en rik lekmiljö som är varierad med mycket grönt är bara några av alla möjligheter som kan utvecklas. Alla ämnen kan på olika sätt ta plats och ges nya förutsättningar utomhus.
Utemiljön är också en självklar ingång för att jobba med miljö och hållbar utveckling. Bidraget kan användas till att skapa möjligheter för att studera energikällor, odling och kunskap om mat, den egna påverkan av miljön och hur vi ingår i ett oändligt kretslopp.
2. Öka tryggheten
Att involvera barn och elever i utformningen av utemiljön gör att de upplever den som både tryggare och roligare. Projekt som får pågå över tid och som engagerar många skapar också en känsla av trygghet i miljön. I naturmiljöer uppstår mer lek mellan olika barn och barngrupper och skapar möjlighet för lek som inte är könskodad, som traditionella lekplaster kan leda till. Belysning kan vara en annan del som skapar trygghet.
Oro för mobbningssituationer kan leda till att vuxna vill ta bort alla undanskymda platser. Småskalighet, mindre platser och rum där barn och elever kan dra sig undan fyller dock många viktiga funktioner, bland annat en känsla av trygghet, som är viktiga att bevara. Det finns andra sätt att öka tryggheten, som att gå igenom med barnen hur de upplever olika delar av gården och att skapa fler trygga platser där också vuxna rör sig.
3. Stimulera fysisk aktivitet
Rörelse och fysisk aktivitet står högt upp på agendan. Vi pratar mycket om hur det hjälper både koncentration och inlärning. Boverket lyfter på ett fint sätt att all rörelse är viktig, även den som sker i lektioner utomhus och spring och lek. Barnens aktivitet på förskolegården eller skolgården är enormt viktig. Fria ytor och en gård som bjuder in till spring lyfts högt. Går det att ta bort hinder, till exempel staket? Finns det andra lösningar? Kuperad mark, buskage, klättermöjligheter och hängplatser stimulerar också lek och rörelse.
Fysiska utmaningar och tillfällen att få träna på egna riskbedömningar är viktigt, samtidigt som gården ska vara riskbedömd och trygg. Klättring, hög fart och vilda lekar tränar många viktiga färdigheter. Träning i kroppskännedom och omdöme ger självförtroende och medvetenhet om sina egna gränser. Sol och skugga är viktiga komponenter för att klara av den fysiska aktiviteten. Lövskugga är idealiskt!
Delaktighet
Att involvera barnen i förändringsprocessen och använda deras engagemang är otroligt viktigt. De sitter på stor kunskap om sin utemiljö och det står också i FN:s barnkonvention att barn och elever ska involveras i utvecklingsarbetet. Dessutom påverkar barnens delaktighet hur de sedan använder sin utemiljö.
Ansök
Läs mer och ansök om stödet på www.boverket.se/skolstodet. Där finns allt du behöver veta, inspirationsfilmer om gröna skolgårdar, pdf:er + annat material.
Hjälp på vägen?
Boverket skriver (och vi håller med) att utvecklingen av utemiljön bör ses som ett långsiktigt projekt. Det är viktigt att ta professionell hjälp vid anläggningen av planteringar, buskar och träd. Placering, slitage, storlek, skydd, artval och mycket annat spelar in för att det ska bli hållbara satsningar. Statsbidraget kan användas till konsultarvode för utformningen av gården. Hör gärna av dig så kan vi hjälpa till att lotsa er framåt i den processen.
Naturliga rum, doftande örter och obegränsade möjligheter till upptäckter möter oss hos Klövermarkens naturverkstad. Runt varje hörn väntar något nytt. Här förmedlas kunskap om natur, miljö och hållbarhet till barn genom lek och lärande i en miljö som utvecklats för precis det under lång tid.
Länge drevs Klövermarkens naturverkstad av Lis Valentin. När vi besöker parken visar Nynne oss runt. På 500 kvm kan främst danska förskolor boka in en förmiddag eller eftermiddag för undervisning. Allt som de behöver i form av material finns redan på platsen. Ungefär 10 000 barn per år besöker naturverkstaden. När vi kommer på besök i mitten av maj är Klövermarken lummigt grön och insekterna surrar ihärdigt.
Samodling, rum och gångar
I parken är några saker ständigt återkommande. Samodling av örter, bärbuskar och andra ätliga växter tillsammans med växter som fyller andra funktioner för till exempel rumslighet och biodiversitet finns precis överallt. På samma sätt finns det samlingsplatser och rum för avskildhet, både sådana som är konstruerade av människor och sådana som naturen format (kanske med en styrande människohand, men ändå). Gångar och portaler som lockar till att förflytta sig dyker upp var man än tittar.
Att hålla i handen
Snigelfarmen är väldigt populär. Sniglarna är tillräckligt stora för att även små händer ska kunna ta upp dem enkelt utan att skada dem. När barn håller något i handen är det lätt att lägga märke till och prata om olika fenomen. Vad kall den är! Nu äter den. Så stor den är.
Nynne berättar att en dansk undersökning visat att många förskolor tyckte det var svårt att få in teknik och naturvetenskap i undervisningen för barnen. Det är en av anledningarna till att det nu finns ett sienceområde i parken. Här jobbar de också mycket med att undersöka saker genom att få hålla i dem och beskriva hur det är och vilka skillnader som finns mellan olika ting. Det finns också en naturlighet att prata om hur vind, vatten, sol och andra kretslopp fungerar då barnen själva utforskar miljön i parken och vetenskap blir en del av verkliga situationer.
Löst material
I miljön återkommer vissa element tydligare än annat. Löst material, både stockar och ris som ligger i högar eller har använts till byggen. Det bjuder in till lek utan begränsningar eller givna ramar. Gamla stockar, murkna och perforerade av gångar av småkryp, finns också här och där. Var och en av dem är möjligheter till upptäckter om naturens kretslopp från stort till smått och en öppning för samtal om livet som finns i dem. Våra ögon känns nästan ovana att se den typen av material ta en självklar plats i området.
Kretsloppshuset
Vid ingången till området ligger kretsloppshuset. Det är en utgångspunkt med ännu mer material, växthus och möjligheter att fördjupa sig i kretsloppen sol, vind, vatten, jord. Huset i sig är uppbyggt på ett hållbart sätt av naturmaterial. Det är tätat med återvunnet papper, mulltoaletten separerar avfall för återvinning och på taket sitter solpaneler.
Örtspiralen
Som en vilande drake mitt i parken tronar örtspiralen. Vi följer efter Nynne uppför den, i cirklar mot toppen. Däruppe ser vi dammen, vikingaområdet och många av skogens rum. Sedan går vi nerför igen. 20 personer samtidigt på led och vi tar oss ner igen utan en krock. Allt medan vi doftar och upptäcker olika örter på vägen. Hur kom vi runt och upp och ner egentligen?
Risker
En grupp med barn besöker Klövermarken samtidigt som oss. De äter mellanmål och går runt tillsammans i parken. På en given signal släpps leken fri och barnen springer iväg. Inte åt alla möjliga håll, för det är främst gångarna upp mot kullarna som lockar. De som man inte ser var de tar slut, men som nog leder någonstans spännande. Nynne berättar att de inte tar inte bort brännässlor eftersom det ska vara lite lagom med risker för barnen lärande. På samma sätt ser de ett värde med gångar uppe på kullarna som går bredvid en trafikerad väg, om än med stängsel emellan. I parken finns också en damm, men även den har stängsel och Nynne beskriver att den ligger så centralt i parken att den är under uppsyn. Inga barn har försökt ta sig in till den än.
Matens naturliga plats
Något som Klövermarkens Naturverkstad har lyckats väldigt fint med är att ge maten en naturlig plats i barnens nära omvärld. Platsen gör det enkelt att upptäcka de ätbara växterna mitt i leken, mitt i naturen, i verkliga situationer. På samma sätt får djuren i parken en naturlig koppling till hur de bidrar till vår matkonsumtion. Höns och ägg. Bin och honung. Allt finns tillgängligt att titta på, känna på, prata om.
Eldstäderna möjliggör enkel matlagning mitt i parken. Där finns också stora vindskydd och mängder med material som är fritt att använda för de besökande förskoleklasserna.
Vill ni läsa mer om Klövermarkens naturverkstad kan ni följa dem facebook.
Är du också intresserad av studiebesök på ätliga skolgårdar eller kanske vill komma igång med processen på din skola eller förskola? Kontakta oss här!
Den 16 och 17 maj ordnade Lead for ESD en studietur i Köpenhamn och Malmö för Örebro kommun. Under två dagar besökte vi förskolor, skolor och odlingar som utnyttjade och använde sin utemiljö på olika pedagogiska och hälsofrämjande sätt. En lista över alla besök hittar du här. Vi fick se många exempel på hur bra det kan bli när skolgårdar verkligen används som den pedagogiska resurs de är, men även tillfällen att diskutera svårigheter och när saker inte blir som det är tänkt.
I Köpenhamn hade försommaren kommit på riktigt och Skåne var inte långt efter.
Det ätbara återkom på många av de förskolor, skolor och parker vi besökte. De närmaste veckorna kommer vi att dela med oss av längre artiklar från dem. Hur de arbetar med utmaningar och möjligheter, odling och organisation, stort och smått.
Vi kommer bland annat berätta om…
Klövermarkens Naturverkstad. En av Köpenhamns naturverkstäder där utemiljön i många år har utvecklats för att stimulera barns lärande av och med naturen.
Lersöparkens skolehaver. En av Köpenhamns skolträdgårdar där fantastiska möjligheter för odling och matlagning ges till många skolklasser.
Herrgården. Ett bostadsområde i Malmö där Stadsodlingsnätverket och Odla i stan jobbar med brukaravtal och skapar engagemang bland de boende.
Guldängen. Ett projekt med bygglek och skogsträdgårdsinspirerad odling i Gullängsparken för främst närliggande skolor och förskolor.
Har er skola en idé om en odling eller kanske har ni ett spännande odlingsprojekt på gång?
Då ska ni passa på att vara med i Ätlig skolgårds sommartävling!
För att delta behöver ni bara dela ert odlingsprojekt i facebookgruppen Ätlig skolgård. Alla förskolor och skolor i Sverige är välkomna att vara med. Odlingsprojekten kan vara både stora och små men ska vara ätbara. Ni kan visa ett genomfört projekt eller berätta om en finurlig idé. Bidraget kan presenteras i form av bilder, en film, fotografier, teckningar eller på det sätt ni tycker passar bäst. Självklart är eleverna delaktiga hela vägen från idé till eventuellt färdigt resultat och presentation.
Vi hoppas att vi genom tävlingen kommer att få ta del av många skolodlingar från norr till söder och sprida massa odlingsinspiration tillsammans.
Vinnaren får ett Snack Track bestående av perenna bärbuskar och grönsaker där eleverna själva kan plocka sitt mellanmål till sin skola eller förskola. Värdet av priset är 5000 kronor.
Tävlingen pågår från maj till augusti 2017. Ni får skicka in max ett bidrag från varje klass på er skola eller varje avdelning på er förskola. Vinnaren utses av Ätlig skolgård i början av september. I bedömningen tittar vi på fantasifullhet och delaktighet.
I maj varje år äger International School Grounds Month rum. Under maj månad är tanken att skolor jorden runt ska ta med sina elever ut och uppmärksamma sin utemiljö. Leka där, fira den, studera, ägna den uppmärksamhet.
Bakom initiativet ligger International School Grounds Alliance (ISGA). De beskriver att de går ut med den här uppmaningen eftersom skolgårdar är så viktiga för barn och ungdomar och att den formar upplevelsen av världen runt omkring dem.
ISGA skriver också att det inte finns något rätt eller fel sätt att delta i deras utmaning på. Bara man går ut. Det går till exempel att lägga en lektion ute, campa eller dra igång extra mycket utelek. Tillsammans med 51 andra organisationer från 21 länder har de tagit fram en guide över aktiviteter som finns fritt för alla att ladda ner. Guiden hittar ni här. På samma sida kan ni också registrera att er skola deltar och på vilket sätt.
Det är ganska bra tajming med ett uppmärksammande av utemiljön i maj för oss som bor i Sverige, inte sant? Varma dagar när gräset blir grönt och trädens blad börjar spricka upp ger vårkänslorna både barn och vuxna en stark känsla av att något är på gång. Att allt tar fart igen. Ett bra tillfälle att uppleva sin utemiljö på nya sätt.
I och med lanseringen av Ätlig skolgård utlystes en tävling där vi uppmanar skolor och förskolor runt om i Sverige att presentera sin mest fantasifulla skolodling. Kanske är det ett projekt att dra igång eller börja fundera kring under International School Grounds Month?
Ökande sjukdomar och en inaktiv livsstil bland barn och unga har drivit fram ätlig undervisning som en trend i Kalifornien och resten av USA. Sedan 20 år tillbaka har The Edible Schoolyard Project arbetat för att göra maten till kärnan i undervisningen. Deras mål är att elever ska få kunskap som gör att de både nu och i framtiden väljer den mat som är bäst för dem själva, för samhället och för miljön.
En typisk lektion börjar med en samling i ”Ramadan”. Sittande på höbalar i en ring går barnen igenom vad de ska göra idag i trädgården på Martin Luther King Jr. Middle School i Berkley i Kalifornien. Morgonluften är varm. Efter den tydliga inledningen går de över till det praktiska arbetet. Jordbearbetning, kompostering, förökning eller skörd? Alla aktiviteterna utgår ifrån ett specifikt tekniskt moment. Arbetet avslutas sedan som alltid i Ramadan. Kanske provsmakas ett te av örter från trädgården. De skiljer mellan åsikter och observationer, sedan gör de liknelser. ”Det här teet är mjukt som en katt”.
Ätlig skolgårds flaggskepp
The Edible Schoolyard at Martin Luther King, Jr. Middle School som ligger i Berkeley i Kalifornien är flaggskeppet i projektet. Här finns en noggrant uppbyggd skolträdgård där inget har lämnats till slumpen. Verktygen är färgmarkerade verktygen och odlingsgångarna är tillräckligt breda för att även en vinglig skottkärra ska kunna komma fram. I trädgården jobbar en skolträdgårdsmästare och två trädgårdslärare. Dessutom brukar det ofta finnas en Americorps praktikant och gott om volontärer.
De som jobbar i skolträdgården vet precis vilket uppdrag de har och vad som förväntas av dem. På samma sätt är det tydligt för eleverna vad som förväntas av dem. Skolans ca 1000 elever i åldrarna 10 till 13 år deltar alla i ett välplanerat program i trädgård och kök, där rutiner och och ritualer ska ge dem goda vanor inför framtiden. 16 gånger om året bjuds familjerna in till skolköket. Där deltar de i matlagningen i syfte att medvetandegöra vad barnen lär sig i skolan. Själva skolträdgården drivs av The Edible Schoolyard Project, som är en ideell förening. I hela verksamheten finns totalt 10 personer anställda av föreningen. De får medel till verksamheten genom fonder och bidrag, som donationer och tjänster.
Detaljer & helhet
En annan lektion kan utgå från bin. Eleverna roterar mellan tre stationer; Bikupan, Honungssmakning och Fånga, iaktta och släpp fri. Respekt för trädgården lärs in från första dagen. Det första barnen lär sig är hur de lyfter upp hönorna försiktigt. Lyhördheten inför det vi äter präglar allting; hur en blomma dissekeras och beskrivs in i minsta detalj, hur ett bi studeras i mikroskop och en övning i att beskriva sex sorters plommon utifrån de ser ut, hur de luktar, hur de känns när man tuggar och hur de smakar. Utan att upprepa ett enda beskrivande ord. Temperaturerna mäts omsorgsfullt i komposterna.
Samtidigt som undervisningen tillåter eleverna att stanna upp i detaljerna blir maten integrerad i resten av utbildningen på oändligt många sätt och i oändligt många varianter. En måltid bestående av stekt ris och grönsaker kopplas till undervisningen i historia, risets och redskapens betydelse för Kinas urbanisering.
Alice Waters
Alice Waters
För mer än 20 år sedan blev Alice Waters citerad i en tidning om hur hon tyckte att det inte såg ut som om någon brydde sig om den skolgård hon gick förbi varje morgon. Efter det blev hon kontaktad av Neil Smith, dåvarande rektorn för Martin Luther King, Jr. Middle School i Berkeley. Han undrade om hon ville besöka deras skola och kanske hjälpa till med skolgården. Det ville hon. Alice vision var tydlig, hon anlade en trädgård och ett undervisningskök som skulle bli ett verktyg för ett rikare lärande och liv för hela skolväsendet. Samarbetet blev starten på Edible Schoolyard Project, som idag är ledande inom ätlig undervisning i hela världen och har en mängd olika projekt och utbildningar över hela USA. Trädgården i Berkeley har idag mer än 100 grönsaker, fruktträd och örter, mer än 7000 elever har blivit utbildade där och de tar årligen emot mer än 1000 besökare.
Principer
Ätlig undervisning följer Alice Waters filosofi som beskrivs i fem principer.
Mat är ett akademiskt ämne. Skolträdgården, köket och matsalen är integrerade i skolan kärnverksamhet, så att gastronomi och ekologi ger liv åt samtliga ämnen som undervisas.
Skolan erbjuder lunch till alla. Från förskola serveras alla barn ett gott och nyttigt mål varje dag. Bra mat är en rättighet. Det ger eleverna ett positivt förhållningssätt till sin hälsa, sitt samhälle och till miljön.
Skolan stödjer gårdar. Skolköket köper säsongsanpassad, färsk mat från lokala och hållbara gårdar av hälso- och utbildningsskäl, men också för att stärka den lokala matekonomin.
Barn lär sig genom att göra. Praktiskt arbete, som vid odlingsbäddar och skärbrädor, väcker sinnen och öppnar medvetenhet, både till akademiska ämnen och världen runt omkring.
Skönhet är ett språk. En vacker miljö, där avsiktliga tankar lagts på allt från trädgårdsgångar till tallrikar på borden, berättar för barnen att vi bryr oss om dem.
The Edible Schoolyard network
En annan del av The Edible Schoolyard Project handlar om nätverkande och att
skapa möjlighet för fler skolor, föreningar och verksamheter att ta del av varandras aktiviteter. De ordnar utbildningar, endagskurser och studiebesök. På deras hemsida finns ett stort, digitalt nätverk med projekt i USA och resten av världen. Här finns 5164 trädgårdsklassrum och 695 köksklassrum presenterade, för att bara nämna några av alla de möjliga kontakter som finns att utforska. Registrera ditt projekt där. Alice Waters fortsätter att arbeta för att vitalisera skolor världen över genom ätlig undervisning.
På bara några generationer har vi i stort sett kopplats från det vi är allra mest beroende av för att överleva – vår matproduktion. Kunskap som har förmedlats från generation till generation i årtusenden har idag reducerats till att ”det finns i affären.” Vi tar det som självklart. Okunskapen det leder till gör vår situation mycket osäker i ett långt perspektiv. Vi har gjort oss beroende av en internationell matmarknad; ärtor från Guatemala, kiwi från Nya Zeeland och kött från Irland. För mindre än hundra år sedan var det en omöjlighet.
Vi vet att det gör vårt samhälle otroligt sårbart vid en katastrof, krig eller restriktioner i handelsavtal. Det leder dessutom till sämre matvanor såväl ur ett hälsoperspektiv som ett miljöperspektiv. Om det nu går att skilja dessa åt.
Vi behöver lära om. Barn och vuxna tillsammans.
Barn som själva odlar äter mer grönsaker och vågar prova mer. Har man vant sig vid nyskördade grönsaker är det svårt att förstå att någon vill äta det gröna Granny Smith-äpplet som färdats dagar i båt och lastbil för att slutligen hamna i affären, packas i en påse och vidare hem till var och ens fruktskål. Har vi lärt oss att vintersallaten går att odla året runt i vårt eget klimat finns inte längre någon anledning att köpa dyr machesallat från ett land långt borta.
Vi skulle som samhälle vinna mycket på att stärka kompetensen inom odling och användning av det vi odlat. Skolan både kan och behöver bli en viktig plattform för detta. Odlingen är både terapeutisk och pedagogisk. Om utemiljön planeras väl och används rätt kan den bidra till att barn, elever, sjuka som friska mår bättre både psykiskt och fysiskt. Idag är det vanligt att man i förskolan sår några frön med barnen. Men vi behöver låta odlingen bli en bas i undervisningen och låta mer verksamhet utgå ifrån det som är allra viktigast för vår överlevnad.
Pedagoger, kockar, trädgårdsmästare och andra intresserade behöver ha ett forum att mötas på och diskutera hur mat och odling ska bli en del av framtidens skola. Det behövs en organisation för att driva frågan framåt.
Syftet med Ätlig skolgård är att möjliggöra för mer odling och matlagning i grundskolor i Sverige.
Målet är att bilda ett starkt forum där vi kan lära tillsammans hur vi ska genomföra transformationen till att odling blir kärnan i undervisningen på allra bästa sätt för alla inblandade.
Det här är ett forum för alla som är intresserade av mat och odling i skolan och förskolan, något som vi tror är vägen inte bara till psykisk och fysisk hälsa utan också en viktig del av en hållbar framtid.
För att vi ska få mer odling och matlagning i skolan och förskolan behöver vi jobba tillsammans för det. Det är därför det här forumet har kommit till. Här kommer vi kunna diskutera, prata, planera, inspireras och dela med oss med varandra. Här kommer vi kunna mötas oavsett om vi är pedagoger, rektorer, förskolechefer, trädgårdsarkitekter, kockar, miljöpsykologer, föräldrar eller politiker.
Vi hoppas ni vill vara med och skapa det här tillsammans med oss.
På den här hemsidan finns det möjlighet att anmäla sig till utbildningar och ha koll på vad som är på gång inom området i Sverige. Det kommer nyheter varje vecka om alltifrån aktuell forskning till odlingstips och reportage om ätliga skolgårdar. Vill du starta en ätlig skolgård kan vi hjälpa dig med allt du behöver inför det och koppla ihop dig med rätt personer.
Ätlig skolgård har också en hemsida och facebookgrupp där vi hoppas samtalen om mat och odling i skola och förskola kommer att ta ordentlig fart.
Tveka inte att höra av er till oss om stort och smått.
The Edible Schoolyard network
