Skapa ekonomi för skolodlingen

Nu är det hög tid att börja planera för säsongens skolodling. Ta hjälp av förslagen nedan för att komma igång på ett grundat sätt och upptäck de resurser och förutsättningar ni har för projektet. Behöver ni söka ytterligare medel, så har ni efter en sådan workshop väl på fötterna för att äska pengar.

Varför ska ni odla?

Börja med att fundera kring varför ni ska odla. Varför är det viktigt? Låt alla i personalen lyfta varför de tycker det är viktigt att odla med barnen. Prata med eleverna, varför tycker de att det är viktigt med odling. Ni kommer inse att ni har olika perspektiv på odlingen.

Någon vill odla för att det bidrar till biologisk mångfald. Någon annat tänker att det kan skapa en plats för möte mellan föräldrar, barn och äldre där det finns något konkret att prata om så att språket utvecklas. Ytterligare någon vill börja agera mot klimatkrisen och har förstått att vår mat är en av de största bovarna i dramat. För ytterligare någon handlar det om att låta barnen få uppleva och fascineras av ett frö som växer till en planta, smakupplevelsen av en nyskördad morot eller för att väcka nyfikenheten om fjärilens livscykel. Kanske ytterligare någon har hört att eleverna faktiskt presterar bättre akademiskt när de får möjlighet att odla i skolan. I detta läget behöver ni inte enas om ett enda syfte utan jag tror det är värdefullt att lyfta och förstå varandras syften snarare än att alla ska tänka samma.

Vilka resurser har ni?

När ni har fått sätta ord på varför ni ska odla och alla känner att de bidragit med sitt syfte så kan ni börja titta på vilka resurser ni har tillgång till. Det kan handla om resurser i form av material, plats, jord, fröer, pengar, men det kan också handla om kunskaper och färdigheter för att lyckas med odlingen. Vi kan inte förvänta oss att alla vet hur man odlar. Jag har träffat många pedagoger som aldrig sått ett frö eller som tycker det är obehagligt med spindlar och insekter. Detta behöver vi respektera. Vi är idag mycket frånkopplade från naturen och det är inget konstigt och inget vi kan lägga skuld på enskilda individer för. I närområdet kan det finnas aktörer att samarbeta med. Försök lyfta alla möjligheter, utan att begränsa er. Det finns inget rätt och fel, utan ni kan spåna fritt. Ni har möjlighet att växa, lära och utvecklas med ert odlingsprojekt.  

Hur ska ni göra?

Nu kan ni börja vara kreativa kring hur ni vill gå tillväga, börja planera för de pedagogiska program ni vill att eleverna ska få ta del av eller hur hög självförsörjning av grönsaker ni vill ha. Ni planerar själva utifrån de förutsättningar och syften som ni nu öppnat upp. Om lärandet är i fokus eller de rekreativa aspekterna så är upplägget för odlingen helt olika. Kanske går de att kombinera, men det är viktigt att hålla hög medvetenhet och hela tiden koppla tillbaka till syftet.

Vad behöver ni?

När ni kommer till vad, kan ni exempelvis gå ut och titta på platsens förutsättningar. Vilka delar av skolgården värms upp först nu när våren kommer? Var smälter snön allra först? Där är ofta ett bra läge för skolträdgården. Börja beskriv vad det är ni vill skapa. Ta inspiration från andra platser, men kom alltid ihåg att koppla tillbaka till varför i alla förslag. Om ni ser ett utekök som ni vill ha i skolodlingen, så fundera på hur det kan förverkliga flera av era syften. Koppla hela tiden tillbaka till syftet – varför?

Hinder & svårigheter

Nu kan ni tillsammans fundera på om det finns några svårigheter eller hinder som ni behöver hantera. Kanske ni saknar några resurser. Börja fundera på hur ni kan hantera dessa hinder för att ändå ta er i mål med ert projekt. Om ni skulle behöva ekonomiska resurser räcker det ofta att ni tydligt kan beskriva hur dessa ser ut och se över hur ni kan få det tillskott ni behöver. Är förslaget tillräckligt konkret och med tydliga syften går det ofta att hitta ekonomiska resurser i den kommunala budgeten eller genom andra typer av bidrag.

Från ord till handling

Nu har ni en riktigt bra beskrivning av ert odlingsprojekt, ni vet vad ni har och vad ni vill och om ni behöver något ytterligare. Nu kan ni gå från tanke till handling!

Vill ni ha hjälp med att facilitera en workshop för att komma igång med ett skolgårdsprojekt med odling eller andra projekt i skolmiljön så kan ni höra av er! Jag använder olika metoder för hög delaktighet genom hela designprocessen. Jag hjälper er gärna! /Emma Crawley

Självförsörjande skola?

Ofta när skolmat diskuteras i olika forum handlar det om hur mycket läraren får betala för den pedagogiska lunchen, om det är ok med 5 minuters tystnad i matsalen eller huruvida eleverna får äta sig mätta eller inte på mellanmålet.

Vi införde gratis skollunch i Sverige efter andra världskriget för att många barn i Sverige var undernärda, de skulle åtminstone få ett fritt mål mat om dagen. Då handlade det ofta om gröt, smörgås eller soppa. Idag serveras en buffé av olika val, grönsaker, vegetariskt, glutenfritt utifrån diverse preferenser, allergier och önskemål, ofta framställt i industrin för att lätt plockas fram och värmas på plats. Importerat från världens alla hörn. Jag minns tillbaka till mina egna skolluncher av kåldolmar, bruna bönor, sej i äggsås och vitkål med lingon. Bara doften gjorde att det vände sig i magen på mig.

Sverige satsar stort på att maten i skolan ska vara näringsrik och god, riktlinjer styr hur den ska vara uppbyggd så att allt kommer med. Mat är viktigt. Barnen behöver den för att orka med hela skoldagen och för att kunna prestera på topp. Miljön i skolmatsalen är också viktig. Idag vill vi gärna att det ska vara en känsla av att gå in i en restaurang. Tyst, lugnt och med härliga inbjudande färger. Nu är det inte alltid så i verkligheten, men det är ändå det vi ofta strävar mot när nya skolor byggs eller förändras. Jag tycker att alla matsalar jag besökt de senaste tio åren har betydligt godare och mer näringsrik mat än vad det var när jag själv gick i skolan på 80-talet.

Men mina associationer går till Antikens Rom där män ligger till bords och matas med vindruvor. Jag får den där känslan av att vi är helt bortkopplade från var maten kommer ifrån och vi vill inte se bortom faten. Den ska bara finnas där och bli bättre hela tiden. Ekologisk ska den vara för att vi inte ska få i oss något gift från besprutningen. Ett starkt individualistiskt perspektiv.

Mat, vatten och luft är våra absolut mest grundläggande basbehov som människor. Tre minuter utan luft, tre dagar utan vatten och tre veckor utan mat klarar vi oss. Ungefär. Ändå tycker vi att det är viktigare att vi i skolan lär oss att läsa och skriva än att vi kan odla och laga vår egen mat. Man klarar sig bra mycket längre utan skriftspråket än man gör utan mat.

Resiliens – det ordet finns inte ens i Word ännu. Ordet innebär den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Ordet används både på systemnivå och hos enskilda individer. En resilient individ har förmåga att fort återhämta sig efter motgångar.

För att vi ska kunna bygga ett resilient samhälle och resilienta individer behöver vi börja med våra grundläggande behov som människor. Vi behöver se till att luften är ren, att vi har rent vatten och att vi har mat så att vi klarar oss även om hela Sverige skulle släckas ned. Genom att tillsammans med eleverna producera skolans mat nära skolan kan vi:

  • Minska utsläpp i luft och vatten (genom att transport minskas och monokulturer undviks)
  • Skapa en miljö som är rekreativ (naturliga miljöer erbjuder spontan uppmärksamhet och odling i sig är terapeutiskt)
  • Skapa förståelse för var maten kommer ifrån och vilket arbete som ligger bakom varje morot, potatis och majskolv (barn lär genom att imitera – om odling av den egna maten sker i skolans direkta närhet kan de genom nyfikenhet och spontant undersökande förstå de processer som krävs för att framställa mat – kunskapen att odla sprids vidare till nästa generation)
  • Skapa lokala arbetstillfällen och öka vuxennärvaron i skolmiljön (med trädgårdsmästare och jordbrukare anställda för att ta hand om odlingarna – många menar att det kan väl skolan klara, men jag vill vara mer realistisk – handlar det om självförsörjning av grönsaker så behöver vi anställa kompetent personal)
  • Maten kan planeras från frö till bord med eleverna  (långsiktiga perspektiv skapas)
  • Fler barn äter näringsriktig mat om de odlar själva
  • Akademiska kunskaper ökar på skolor som odlar
  • Samarbetsförmågan och den språkliga förmågan ökar när elever får möjlighet att odla i skolan
  • Fysisk aktivitet blir en naturlig del av skoldagen
  • Lärandet blir autentiskt och viktigt för klimat, människa och miljö
Nyskördad mangold

Friska barn i sjukt system

Snart ett år har gått sedan det senast var aktivitet här. Det har varit ett omvälvande år och Greta Thunbergs starka röst för klimatet har gett mig ny kraft att ge till Ätliga skolgårdar!

Det känns viktigare än någonsin att verkligen ta detta på verkligt allvar och göra det vi kan för att förändra vad skola är och hur skola fungerar. För vad är skolans syfte egentligen? Detta har jag funderat mycket på under det senaste året då jag på allvar åter varit aktiv i skolans värld. Jag har under det senaste året träffat på många barn som är som Greta Thunberg. Många barn som genomskådat det vi gör med vår planet och som känner sig uppgivna och svikna. Några som till och med tappat hoppet till mänskligheten. Många med diagnoser eller symptom inom NPF.

För mig blir det så tydligt – det är vårt system som är sjukt. Vi människor är inte gjorda för den miljö vi befinner oss i. Det system vi skapat. Frånkopplade från natur. De tydligaste symptomen hos barn med olika neuropsykologiska funktionsvariationer är stressymptom. Det är säkert kontroversiellt att uttrycka detta, men nedsatt kapacitet i exekutiva funktioner, är ett tecken på stress. Det är inte per automatik en statisk funktionsvariation utan förändras när stressen minskar.

Kanske funderar du på vad exekutiva funktioner är. Det är exempelvis föreställningsförmåga, social interaktion, impulskontroll, känsloreglering, riskbedömning och empati. Alltså funktioner som reglerar och kontrollerar andra funktioner i hjärnan. Om de rätta förutsättningarna finns i miljön utvecklas dessa funktioner under hela barndomen. Ja, de fortsätter att utvecklas upp i vuxen ålder. Utsätts man för stress i vuxen ålder minskar kapaciteten i de exekutiva funktionerna och för att återhämta sig behövs rehabilitering. Trädgårdsterapi är en rehabiliteringsform som visar att utbrända kan återfå kapaciteten i de exekutiva funktionerna under ett 12 veckors program i rehabiliteringsträdgården.

Jag menar att innan 1995 fanns den återhämtning som rehabiliteringsträdgården ger, för barn efter skoltid. Skolbarnomsorgen var separat från skolan och barn fick ”komma bort” för att leka i en utvecklande miljö utan krav på lärande. Ofta handlade det om lek i natur eller pyssel, bakning eller snickeri på ett fritidshem separat från skolan. Det som hände -95 är att Skolverket tog över styrningen av fritidshemmen och skolbarnomsorgen från Socialstyrelsen som hade haft fullt fokus på barns hälsa och utveckling. I mitten på 90-talet decentraliserades också skolan och kommunerna såg möjligheten att spara när skola och fritids kunde slås ihop under samma tak. Jag menar att detta är detta som haft mest negativ effekt på barns lärande, utveckling och hälsa under de senaste decennierna. Bristen på den rekreativa och återhämtande skolbarnomsorgen.

Min dröm är en skola

  • med färre obligatoriska moment och fler autentiska erbjudanden för lärande (de praktiskt estetiska ämnena kunde exempelvis frigöras helt från kunskapskrav)
  • som ger utrymme för lekens potential på riktigt och börja erbjuda miljöer och tid för verkligt fri ostrukturerad lek (för att låta barn utveckla riskbedömning, empati, impulskontroll osv)
  • som erbjuder kreativa aktiviteter som är terapeutiska, erbjuder autentiskt lärande och som bidrar till en hållbar utveckling (exempelvis genom odling av mat som kan ätas på skolan)

Det är så klart bara några delar i min drömskola…