Kanske tänker du som jag mest på långsamt kokade grytor, mat som lagas under mycket social samvaro och väl utvalda ingredienser när du hör orden? Det är inte helt fel, men Slow food är mycket mer än så. Det har också en viktig koppling till ätliga skolgårdar.
Slow food är en internationell rörelse som beskriver sig själva som den största gräsrotsorganisationen som arbetar för en helhetssyn på maten. Den grundades i Italien 1986 av Carlo Petrini och en grupp aktivister som en motreaktion på snabbmatssamhället som började växa fram. Slow food ville se till att traditionellt och lokalt mathantverk bevarades och försvara matens goda smaker och långsamma, njutbara upplevelser.
Den viktiga maten
Rörelsens grundbudskap är att mat har stor betydelse för många andra saker i livet, som kultur, politik, jordbruk och miljö. Med tiden har de också utvecklat en pedagogisk ambition. Förutom att skydda odlingslandskap, stötta lokala producenter och värna ett hållbart jordbruk vill de sprida kunskap om god, ren och rättvis mat. God mat innebär att maten ska vara av hög kvalitet, att den ska smaka gott och vara hälsosam. Ren mat betyder att den ska produceras utan negativ påverkan på miljön. Rättvis mat betyder att konsumenter ska ha råd att handla bra mat, samtidigt som de som producerar den ska ha rimliga arbetsvillkor och rimligt betalt.
Från Skåne till Sápmi
Idag har Slow food mer än 100 000 medlemmar och finns i 160 länder där det sammanlagt pågår tusentals projekt. Här kan du läsa mer om vad de har gjort, allt ifrån att dess grundare utsetts till ambassadör för FN-program till att urfolk i Indien 2015 samlades till en stor sammankomst som kretsade kring deras matkultur. Arbetet görs främst i mindre lokalföreningar som kallas konvivier eller matsällskap. I Sverige finns de till exempel i Skåne, Göteborg och Gästrikland. Slow food Sápmi har nyligen släppt en unikt mat- och kunskapsbok om samiska mattraditioner som kan beställas här.
Slow food och skolan
Förståelsen för var mat kommer ifrån, rätten till att lära sig och kunna smaka sig till vad bra mat är och möjligheten att uppleva det i praktiken är frågor som genomsyrar både Slow food och Edible schoolyards/Ätliga skolgårdar.
Alice Waters, som grundade Edible schoolyards project, har varit vice president för Slow Food International sedan 2005. Hon har drivit frågan om barns rätt till bra lunchmat och hållbar mat som en del av läroplanen under flera decennier. I sin kamp för hållbar mat i nu och i framtiden anser hon att barnens roll är en absolut nödvändighet. Här resonerar hon om att unga ser annorlunda på att bli bönder än tidigare:
”… but it really has to go into the public school system. We have to learn about farming when we are 5, not when we are graduates. We have to learn about it when we’re little. This is the great part; we have this inside us. It is in our DNA that we love nature. She’s our mother, she feeds us, and when children have been deprived of going out and running after school and are on their computer and iPhones and have never been connected (with nature), it may take a week or two, but it doesn’t take very long before they want to be outside. They love it, and when they grow something and cook it themselves, they all want to eat it. It’s like falling in love . …. It’s something we’re wired for.”
Alice Waters i University of California Santa Cruz New, 2015.
Slow food-principerna fungerar bra som grundpelare även för matlagning och odling i den svenska skolan. Helhetssynen, att vi behöver få ihop förståelsen för mat ur alla dess perspektiv, från producent till konsument, från njutning till näringstäthet, är avgörande. Vi kommer inte att få ett hållbart matsystem i framtiden, om vi inte ger barn matupplevelser och en riktig koppling till var mat kommer ifrån nu. Ätlig skolgård vill att det blir ett naturligt inslag i alla barns skolvardag. Inte bara för framtiden, utan för barns rätt till hälsa och lärande redan idag.
