Självförsörjande skola?

Ofta när skolmat diskuteras i olika forum handlar det om hur mycket läraren får betala för den pedagogiska lunchen, om det är ok med 5 minuters tystnad i matsalen eller huruvida eleverna får äta sig mätta eller inte på mellanmålet.

Vi införde gratis skollunch i Sverige efter andra världskriget för att många barn i Sverige var undernärda, de skulle åtminstone få ett fritt mål mat om dagen. Då handlade det ofta om gröt, smörgås eller soppa. Idag serveras en buffé av olika val, grönsaker, vegetariskt, glutenfritt utifrån diverse preferenser, allergier och önskemål, ofta framställt i industrin för att lätt plockas fram och värmas på plats. Importerat från världens alla hörn. Jag minns tillbaka till mina egna skolluncher av kåldolmar, bruna bönor, sej i äggsås och vitkål med lingon. Bara doften gjorde att det vände sig i magen på mig.

Sverige satsar stort på att maten i skolan ska vara näringsrik och god, riktlinjer styr hur den ska vara uppbyggd så att allt kommer med. Mat är viktigt. Barnen behöver den för att orka med hela skoldagen och för att kunna prestera på topp. Miljön i skolmatsalen är också viktig. Idag vill vi gärna att det ska vara en känsla av att gå in i en restaurang. Tyst, lugnt och med härliga inbjudande färger. Nu är det inte alltid så i verkligheten, men det är ändå det vi ofta strävar mot när nya skolor byggs eller förändras. Jag tycker att alla matsalar jag besökt de senaste tio åren har betydligt godare och mer näringsrik mat än vad det var när jag själv gick i skolan på 80-talet.

Men mina associationer går till Antikens Rom där män ligger till bords och matas med vindruvor. Jag får den där känslan av att vi är helt bortkopplade från var maten kommer ifrån och vi vill inte se bortom faten. Den ska bara finnas där och bli bättre hela tiden. Ekologisk ska den vara för att vi inte ska få i oss något gift från besprutningen. Ett starkt individualistiskt perspektiv.

Mat, vatten och luft är våra absolut mest grundläggande basbehov som människor. Tre minuter utan luft, tre dagar utan vatten och tre veckor utan mat klarar vi oss. Ungefär. Ändå tycker vi att det är viktigare att vi i skolan lär oss att läsa och skriva än att vi kan odla och laga vår egen mat. Man klarar sig bra mycket längre utan skriftspråket än man gör utan mat.

Resiliens – det ordet finns inte ens i Word ännu. Ordet innebär den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Ordet används både på systemnivå och hos enskilda individer. En resilient individ har förmåga att fort återhämta sig efter motgångar.

För att vi ska kunna bygga ett resilient samhälle och resilienta individer behöver vi börja med våra grundläggande behov som människor. Vi behöver se till att luften är ren, att vi har rent vatten och att vi har mat så att vi klarar oss även om hela Sverige skulle släckas ned. Genom att tillsammans med eleverna producera skolans mat nära skolan kan vi:

• Minska utsläpp i luft och vatten (genom att transport minskas och monokulturer undviks)
• Skapa en miljö som är rekreativ (naturliga miljöer erbjuder spontan uppmärksamhet och odling i sig är terapeutiskt)
• Skapa förståelse för var maten kommer ifrån och vilket arbete som ligger bakom varje morot, potatis och majskolv (barn lär genom att imitera – om odling av den egna maten sker i skolans direkta närhet kan de genom nyfikenhet och spontant undersökande förstå de processer som krävs för att framställa mat – kunskapen att odla sprids vidare till nästa generation)
• Skapa lokala arbetstillfällen och öka vuxennärvaron i skolmiljön (med trädgårdsmästare och jordbrukare anställda för att ta hand om odlingarna – många menar att det kan väl skolan klara, men jag vill vara mer realistisk – handlar det om självförsörjning av grönsaker så behöver vi anställa kompetent personal)
• Maten kan planeras från frö till bord med eleverna  (långsiktiga perspektiv skapas)
• Fler barn äter näringsriktig mat om de odlar själva
• Akademiska kunskaper ökar på skolor som odlar
• Samarbetsförmågan och den språkliga förmågan ökar när elever får möjlighet att odla i skolan
• Fysisk aktivitet blir en naturlig del av skoldagen
• Lärandet blir autentiskt och viktigt för klimat, människa och miljö