Snack track för skola och förskola

Missa inte vår tävling där just din skola kan vinna ett snack track till ett värde av 5000 kronor! Allt ni behöver göra är att dela med er av er fantasifulla odling eller fantisera ihop hur den skulle kunna se ut, senast 31 augusti. Här kan du läsa mer om tävlingen.

Vad är ett snack track?

Ett snack track i trädgården är något så finurligt som en slinga där barn och vuxna kan gå för att själva plocka ihop ett mellanmål av bär, frukt och ätliga växter. Den kan göras stor eller liten, med blommor, lekfull, lång eller kort, som en stig eller i ett helt litet område.

I ett snack track kan det finnas perenna grönsaker, små och stora bärbuskar, örter, blommor och fruktträd. Ju mer perenna växter desto enklare och mindre blir underhållet. De tål också mer än de ettåriga plantorna. Perennerna får gärna bli en grund som sedan kompletteras med roliga ettåringar.

jordgubbar i ett snack track

Att tänka på när du anlägger ett snack track

En plats att vilja vara på

Tänk från början på hur snack tracket kan bli en inbjudande plats. Det finns massor av sätt att göra det till en plats där barn och vuxna vill vara. Barnen har säkert bra idéer! Kanske vill ni skapa trädgårdsdjur i olika material som får bo där? Kanske bygga ett insektshotell? Stora stenar och stockar kan bli bra sitt- och samlingsplatser. Gamla stubbar blir också fina hem åt småkryp. Blommor har en viktig roll som lockar både pollinerare och människoögon. Och näsor. Och fingrar. Och munnar. Tips på ätliga blommor hittar du här.

Placeringen

När ni bestämmer var ni ska placera snack tracket kan det vara bra att tänka på ett par saker. För att buskar och träd ska trivas behövs till exempel ett visst jorddjup. Det går att bygga upp i lådor eller stora jordlimpor, men titta på just er gårds möjligheter. En plantering med djup jord och mycket sol är bra förutsättningar. Det gäller också att välja en plats som barnen kommer att röra sig till. Återigen gäller det att ta in just er plats och hitta rätt placering.

En lång säsong med sådant som går att äta direkt

Försök ha en mångfald av olika sorters växter i ditt snack track. Tidiga sorter som månadssmultron, kärleksört och gräslök. Örter som håller hela sommaren, som mynta. Bär som mognar under sensommar och höst, fruktträd som ger skörd under hösten och en bit in på vintern. Tänk också på att välja sorter som mognar lite i taget under lång tid så ni slipper plocka av allt på en gång. Eller varför inte sorter där det kommer nya blad när ni plockat?

Tänk också på att se till så att allt går att äta på en gång. Bönor till exempel behöver lätt tillagning. Då är det bättre att välja sockerärtor, som är bäst att stoppa i munnen direkt från plantan. Dessutom kommer det mer ju mer du plockar.

Vill ni ha mer hjälp? Kontakta Emma här så kan hon hjälpa er vidare i processen. (Och igen, missa inte tävlingen!)

8 augusti, 201711 september, 2017

Odla i skolan hela året – Augusti

Vad går bra att så i augusti?

Det är fortfarande sommar och om hösten blir hyfsat varm har du en lång odlingstid framför dig. Här kommer lite tips om vad som fungerar att så och plantera just nu.

En bild på liten, röd sallat i en rad och små morotsplantor. — Snabba sommarmorötter och röd bataviasallat.

Bladgrönsaker

Många bladgrönsaker passar utmärkt att så fortfarande. I norra Sverige hinner de eventuellt inte komma upp så långt utan får ätas som små skott om ni inte odlar i växthus. I mellersta och södra Sverige hinner ni fortfarande få rejälare skördar av bladkål, asiatiska kålsorter, sallat, spenat och mangold. Titta på fröpåsen hur lång tid det tar för dem att bli klara (kolla efter utvecklingstid).

Snabbväxande rotfrukter

I södra och mellersta Sverige går det fortfarande bra att så rotfrukter som växer snabbt. Rädisa, de snabbaste sommarmorötterna, majrova och kålrabbi kan fungera perfekt. Rödbetor går också bra, men odlas då kanske framförallt för bladen, som liknar mangold, och som små, små betprimörer.

Kvicka grönsaker

På vissa fröpåsar står det ”så regelbundet under sommaren”. Det är en bra ledtråd till vilka grönsaker och kryddor du kan odla även i augusti. Dill, koriander, sallatslök och sockerärtor kan fortfarande sås med bra resultat om du inte bor för långt norr ut.

Sockerärtor mot ett galler i kvällsljus. — Än hinner du få en skörd av sockerärtor!

Gröngödsla

Där du har skördat grönsaker kan du med fördel gröngödsla. Då utnyttjar du hela säsongen, skyddar jorden från att ligga bar (och bli uttorkad alternativt översållad med ogräs) och förbättrar jorden till nästa år. Det finns färdiga fröblandningar att använda till gröngödsling, men passa gärna på att experimentera. Kanske vill ni så råg som barnen i Lersöparkens skolehave eller vanliga gula ärtor från mataffären som ni dessutom kan toppa flera gånger för att äta toppskotten i sallat?

Bärbuskar och träd

Sensommaren och hösten är ett bra tillfälle att plantera buskar och träd. Luften är fuktig och de hinner fortfarande etablera sig ordentligt innan vintern. Läs på ordentligt om hur ni går tillväga. Kolla till exempel vilka sorter som är härdiga i er växtzon och välj bra exemplar, eftersom träd och buskar är en något större ekonomisk investering än några fröpåsar. För er som odlar på skolgården är det också viktigt att tänka på hur slitaget kommer se ut. Om det är många barn som rör sig intensivt där ni planterar träden och buskarna behöver de sättas i ett hägn eller skyddas av något annat som leder undan den intensiva leken. Tänk på att det behöver vara en hållbar lösning som fungerar i många år.

Vårblommande perenner

Passa på att föröka vårblommande perenner genom att dela och flytta dem. Piplök och gräslök kan bli långa rader av en enstaka planta. Det är dessutom ofta väldigt enkelt. Gräv isär försiktigt, se till att få med fina rötter och gräv ner i nygödslad jord. Vattna rejält. Klart!

Gräslöksplantor framför en gräsmatta.

25 juli, 201711 augusti, 2017

Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna

Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna är skriven av Johanna Johansson, My Kellberg, Esbjörn Wandt och Johanna Bruun. Boken är ett resultat av projektet Bärfis som drevs i Holma skogsträdgård 2013-2015.

I Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna får vi veta vad en skogsträdgård är och vad som händer i en sådan. Vi lär oss vad som är viktigt i kretsloppet; solens ljus, jordens liv och småkrypens närvaro. Boken beskriver enkelt svåra begrepp och bjuder på många fina uppmaningar för upptäckarlust och för upplevelser, som att känna hur bladen känns mot kinden eller kolla in en blomma under fem minuter för att se vilka som kommer på besök. Allt som behövs för att skapa en skogsträdgård står här. Ett jättebra tips för miniskogsträdgårdar är trädrutorna; där ett träd i mitten omgärdas av ätbara buskar, örter och blommor. Det fungerar och får plats nästan överallt.

Textprov:

”Det finns massor att lära sig i skogsträdgården. Här kan vi börja upptäcka hur saker hänger ihop i naturen. Ett komplicerat ord som ”ekosystemtjänster” blir lite lättare att förstå, när vi ser humlan surra runt och pollinera äppelblommorna och gråsuggan som bajsar ut bra jord under en stubbe.”

”Hör du masken? Lägg en mask på ett papper och lyssna noga så kan du höra borsten skrapa mot pappret när den rör sig.”

Vill du använda skogsträdgården som lärmiljö? På Skogsträdgårdens vänners hemsida finns lekar, övningar, tips och en enkel handledning för hur du anlägger och använder den på skolgården. Här hittar du material att ladda ner och det går att boka en skogsträdgårdsutbildning för pedagoger.

Fler boktips om odling för barn:

Så ett frö – En odlingsbok från Rosendal

23 juli, 2017

7 ätliga blommor som självsår sig

Idag bjuder vi på ett enkelt odlingstips som passar bra för skolor och förskolor; Ätbara blommor som självsår sig. Det är sorter som gärna sprider sig och som kommer tillbaka självmant år efter år nästan oavsett var du väljer att så dem. De fungerar alltså vare sig du odlar i pallkragar som på Kryddgårdsskolan, runt träd, i bäddar på friland eller bara vill få mer mångfald i ett övervuxet grönområde. Själva sådden är också enkel. Fröna kan strös ut på jordytan och sedan bara krattas eller ”rufsas” ner. Glöm inte vattningen! De ställer heller inte några större krav på jorden, men växer såklart mer frodigt på lucker och näringsrik jord. Blommor och örter har ett stort värde som dragväxter i odlingarna, både för skördens skull och för mångfalden bland våra insekter.

Ätbara blommor som självsår sig

1. Gurkört. De stjärnformade, blå blombladen är väldigt dekorativa och kan till exempel frysas in med vatten till vackra iskuber. Skotten kan användas både som microleaves under vintern och när de är lite större på sommaren rullar du ihop dem hårt och skivar tunt till sallad. Italienarna använder det tillsammans med ricotta i tortellini. Namnet kommer av att de verkligen doftar och smakar lite som gurka, vilket är småkul och oväntat.

2. Ringblommor. Ringblommans blad är framför allt dekorativa och tillför inte så mycket i smak mer än att de är aningen bittra. De gör sig fint som ett färgglatt tillskott i sallader eller risrättter. Blombladen brukar också användas i salva och olja.

3. Dill. En av de svenska favoritkryddorna som är lite egensinnig och växer där den själv tycker att det passar. Vackra dillkronor blir ståtliga i odlingarna och används i inläggningar, i grytor och soppor. Torkade frön är en superkrydda som lyfter de flesta fisk- och grönsaksrätter.

4. Krasse. Blommorna är vackra och lite kryddiga, precis som bladen. De är lite mer värmekrävande än de övriga på listan, men klarar att självså sig i södra Sverige. Bladen kan strimlas tunt och blandas i sallader eller fyllningar till piroger. Blommorna går att fylla med ricotta och steka försiktigt, men ömtåliga som de är fungerar de bäst att strös färska över sallad och annan kall mat.

5. Persilja. Persiljans blommor smakar svagare än bladen, men kryddar smått och är vacker och skir att se på. Bladen används såklart som krydda och gör sig också som bladgrönt. Persiljan är flerårig, men blir lite mer träig och tråkigare i smaken när den blommar om. Som tur är frösår den sig rikligt, så det brukar finnas gott om färska skott.

6. Viol & penséer. Ännu en blomma som gärna frösår sig i södra och mellersta Sverige. Det vanligaste tipset är nog att kandera de vackra blombladen, mer användbart är kanske att blanda dem i kakor, socker och te. Bladen är också ätliga. De har en frisk, syrlig smak.

7. Maskros. Kanske gör du det bästa du kan för att utrota denna pigga, gula blomma? Om du vill bli kompis med den istället kommer du upptäcka att den har en mängd användningsområden. Du kan göra maskroshonung av blombladen, steka små blomknoppar som gott mattillbehör och få friska, beska blad i salladen till exempel. Dessutom är de en av våra viktigaste biväxter tidigt på våren när inte mycket annat blommar.

2 juli, 2017

Stadsodling i Herrgården, Malmö

I bostadsområdetHerrgården i Malmö har Odla i stan organiserat stadsodling för och med de boende. I de stora rabatterna finns örter, bär, grönsaker och till och med fruktträd. Planteringarna bidrar till en mer social utemiljö. Under vår studieresa i maj stannade vi till här för att få reda på mer om social, ekologisk odling i stadsmiljö.

I Herrgårdeb berättar Göran Larsson från Odla i stan om arbetet: Odla i stan är en ekonomisk förening som drivs som ett företag. De har en mängd olika projekt där de odlar mat på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt i stadsmiljö. Fokuset i Herrgården är att skapa större social gemenskap, samtidigt som de faktiskt odlar mat och lär ut om ekologisk odling på ett pedagogiskt sätt. Mötet mellan barn och vuxna har alltid varit centralt. Föreningen har bland annat jobbat med Gröna skolgårdar i Malmö, där de varit med och planerat och anlagt skolträdgårdar med barnen. Själva stadsodlingen startade i Yalla Trappan. De började arbeta kommunalt med pallkrageodling i Rosengård centrum, där en del av odlingen fortfarande finns kvar.

Det största syftet med odlingen är delaktighet. De som bor i området ska kunna vara med, plantera, skörda och, för barnens del, ”springa runt”. Medan vi är besök kommer det mycket riktigt en grupp med barn som deltar i presentationen och berättar om vad de odlat och vilka deras favoritväxt är.

Målet är att de boende ska adoptera varsin odlingslåda. En del av de boende odlar nu privat i lådorna precis utanför sina lägenheter. De får då stöd och jord av föreningen. Göran berättar att de arbetar mycket ad hoc ute i området. De har inga planerade aktiviteter, utan de som är på plats deltar i den utsträckning de vill. Framför allt barnen är med mycket spontant. De har också haft tävlingar där de boende fått rösta på vilken av odlingslådorna som är finast.

Vi får fantastisk mat från Yalla Trappan som är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ i Rosengård. Och så gott det var!

Rabatterna prunkar trots den väldigt varma och torra platsen på innergårdarna i bostadsområdet. I lådorna får det rum med ca 40 cm jord, som ligger rakt mot asfalten. Under 2016 installerades en helautomatisk regnvattensbevattningssystem som nu testas för fullt. Det är välbehövligt på en sådan här plats. Bland annat tack vare de stora lådorna och bra bevattning går det alltså att odla inte bara bär och grönsaker på denna asfalterade innergård – till och med vissa fruktträd går bra.

Besök gärna Odla i stans hemsida och följ dem på Facebook för att få mer inspiration och följa deras odlingar!

30 maj, 201730 maj, 2017

Så klarar er odling en torr sommar

Årets sommar kan bli den torraste på 100 år och på många håll råder bevattningsförbud. För en hållbar odling kan de flesta av oss gott tänka på hur vi kan minimera vattningen så mycket som möjligt. Det spar inte bara på vatten utan också på tid. Att tillsammans agera för att spara på vatten öppnar både för viktiga samtal och praktiskt lärande.

Här kommer några enkla knep för att slippa vattna så mycket. De fungerar ypperligt även för er som behöver lämna odlingen utan omvårdnad några veckor i sommar:

Satsa på perenna växter, träd och buskar. När de väl etablerat sig får de stora rotsystem och klarar torrperioder mycket bättre än grönsaker som bara odlas för en säsong.
Odla mer av sådant som tål torka, till exempel många örter, ätbara blommor, jordärtskockor, lök och rödbetor. Låt bli törstiga plantor som tomat och gurka.
Täckodla. Genom att täcka jordytan i din odling med gräsklipp, löv, hö, halm eller något annat organiskt material behålls mer av fukten i jorden istället för att avdunsta. En torr sommar gör det extremt stor skillnad! Som bonus är det toppen för jorden.
Förbättra jorden. Tillsätt kompost, biokol och organiskt material som binder fukten i jorden. På så sätt tar det längre tid för den att torka ut.
Undvik krukor och pallkragar. Det blir mycket torrare i dem än i odling på friland.
Odla i lä och i naturligt fuktiga miljöer.
Rensa ogräs. De tar också sin beskärda del av vattnet.

Om ni ändå behöver vattna, tänk på att:

Samla in regnvatten. Led till exempel vatten från hustak till uppsamlingstunnor och använd till odlingarna.
Vattna hellre sällan och i större mängder. Om ni vattnar lite och ofta kommer vattnet inte så djupt ner i jorden. Växternas rötter kommer då att växa mer ytligt, där det är torrare och behövs vattnas oftare. Får de mycket vatten på en gång kommer vattnet djupare ner och rötterna söker sig längre ner där de sedan klarar sig bättre vid torka.
Punktbevattna. Vattna precis vid jorden på de växter som behöver det. Sätt inte på en vattenspridare som slösar med vattnet över stora ytor där det inte behövs överallt.
Vattna tidigt på morgonen. Ju svalare temperatur, desto mindre avdunstning.
Samla upp gråvatten, till exempel när ni sköljer av saker i köket och använd till vattningen.