Tema vinterodling: Odla inomhus

Så länge vi ser till att grönsaker får ljus, vatten och en viss värme så kommer de att växa. Inomhus finns det alltså goda förutsättningar för att odla även under vintern.  Vilken metod passar dig?

Odla med extrabelysning

Det blir vanligare och vanligare att skaffa särskild växtbelysning för att både kunna dra upp plantor inomhus eller odla året om inne. Det finns många fördelar med det; det ger ofta bra kontroll över både temperatur och ljus som ger perfekta förhållanden och lättskötta odlingar. Nackdelen är såklart att det kräver extrautrustning och drar el. Kanske värt att räkna på vad det kostar och vad det ger?

Tänk på att:

Om du ska satsa på en odling inomhus med extra växtbelysning är det viktigt att du köper bra utrustning. Vanliga lampor som vi har i skolan kan till exempel göra att det blir alldeles för varmt åt plantorna eller att det är ett ljus som de inte växer bra av. I proffsig belysning går ingår det ofta timer och smarta lösningar för att justera avståndet mellan lamporna och växterna, vilket behöver ändras då och då.

Vad ska du odla med extrabelysning?

Det går egentligen att odla vad som helst, så vad du ska odla beror helt enkelt på vad du vill ha, men också hur stor yta du får att odla på. Ofta är ytan begränsad inomhus, vilket gör att att det är kul att odla sådant som ger mycket på liten plats. En annan rolig grej är såklart att så grönsaker med lång kultiveringstid, så att du får ett försprång under våren.

Förslag:

  • Låga kruktomater. Gärna med små tomater som du kan plocka ofta.
  • Snackgurka. Den växer sig vild och krokig i hela fönstret samtidigt som den bjussar på goda smågurkar.
  • Chilipeppar. Denna kryddstarka delikatess tar lång tid på sig att bli klar, men levererar massor av starka frukter under lång tid. Den är faktiskt flerårig, så du kan ha den riktigt länge!

Odla i befintliga förhållanden

Det är inte bara smörgåskrasse man odlar inomhus under vintern nuförtiden, utan en mängd fröer går bra att så inne och snabbt skörda späda, näringsrika blad av. Rödbetor, kål, ruccola, rädisor, ärtor och solrosfrön är några sorter som endast behöver jord, vatten och fönsterljus för att växa och ge oss tillskott av gröna vitaminer som vi så väl behöver. Det är ofta mycket godare än de växthusdrivna, långt transporterade grönsaker vi hittar i affären vid den här tiden på året. Glöm skolmatsalens dystra kantiner, nu är skotten en riktig trend och kallas för micro leaves. Tillsammans med groddar i alla regnbågens färger är de grunden i en klimatsmart vintersallad.

Skott av gurkört blir milda och mjälla micro leaves.
Gurkört och övervuxna ärtskott. Går fint att äta det med!

Testa att så för skott:

  • Ärtor
  • Vitlöksklyftor
  • Bondbönor
  • Rädisa
  • Gurkört

Grodda

Det är synd att vi inte groddar mer, särskilt på vintern då det är ett lätt sätt att få färska, närproducerade, näringsrika grönsaker. Groddar brukar räknas till ett av våra superfoods då de är väldigt vitaliserande och har ett tätt näringsinnehåll, de kryllar av vitaminer och enzymer.

Ett enkelt sätt att grodda är att använda en plastburk av typen som det varit turkisk yoghurt i. Ta av locket och gör en mängd små hål i det mot en skärbräda med en korkskruv eller spik. Klipp ut ett litet hål halvvägs upp på sidan av hinken. Fyll hinken med groddfrön (mungbönor, rödbetor och alfalfa är heta tips!) och låt stå i vatten i ca tolv timmar, häll sedan av det genom att vända hinken upp och ner. Efter det sköljer du groddarna två gånger om dagen genom att hälla i färskt vatten genom hålet på sidan och låta det rinna av direkt. Eftersom burken blir nästan ljustät kan man ha den stående framme tills groddarna är färdiga.

Det är viktigt att skölja groddarna noga innan man äter dem. Är man väldigt försiktig kan man pastörisera fröna innan man groddar eller koka dem innan man äter dem, då själva groddprocessen kan innebära att bakterier sprids och förökas. Se därför till att använda bra frön, rent vatten, rena redskap, förvara färdiga groddar svalt och äta dem inom några dagar.

Vackra rödbetsgroddar.

Odla i slutna system – Hydroponisk odling och Aquaponics

Hydroponisk odling är en odling som man gör i ett system av vatten som rör sig. Det går att bygga fantastiska system av rör eller andra material som är mycket platsbesparande och bjuder på massor av möjligheter till lärande inomhus. Bildgoogla hydroponisk odling så får ni se! Ljus och näring i vattnet behöver tillföras – och systemet måste såklart konstrueras och underhållas. Här har vi gått en lång väg från den enkla groddningen till en mycket mer avancerad nivå.

Aquaponics är en häftig variant av inomhusodling som integrerar växtodling med – fiskodling! Istället för att som i hydroponisk odling tillsätta näring (ofta i form av salter) får fiskens avföring bli växternas näring.

Andreas Andersson på Odla i skola skriver en del om aquaponics. Bland annat det här:

”Aquaponics är kan vara lite krävande att komma igång med. Det krävs tålamod då det gäller att hålla både fiskar, bakterier som sköter nitrifikationsprocessen och växter nöjda. Det är inte bara att köpa fiskar och så frön. Processen med att komma igång kan ta en eller flera månader, då det gäller att först få igång nitrifikationen, dvs bakterier som i två steg omvandlar amoniak i fiskarnas bajs till nitrater som växterna kan ta upp. När man väl får systemet att fungera är det MYCKET fruktsamt och något av det mest pedagogsiaks som finns att ha i ett klassrum för att visa kretslopp i naturen.”

Om ni är nyfikna gäller det att läsa på och utforska vilken variant ni vill ägna er åt. Och hör gärna av er till oss när ni gör det!

 

Läs mer om vinterodling här!

 

 

Tema vinterodling: Vad kan jag vinterså?

I vår förra artikel om vintersådd gick vi igenom hur du kan förbereda bäddar, pallkragar och krukor för vintersådd. Principen är enkel; se till att du har färdiga ytor att så under vintern, ytor som är rensade, gödslade och gärna har ett läge som du kan skydda. Då kan du börja odlingssäsongen redan i januari – även på friland! I den här artikeln går vi igenom vilka sorter du kan så och vad du behöver tänka på när det är dags.

Våga prova!

Att vinterodla är i mångt och mycket ett experiment. Förutom de olika växtzonerna vi har i Sverige så har också just din odling sina speciella förutsättningar som påverkar hur olika växter trivs. Det som fungerar hos dig gör det inte nödvändigtvis hos någon annan. Och det är heller inte säkert att det fungerar bättre ju längre söderut man kommer i landet! Det kan tvärtom finnas risker när det blir svajigare temperaturer och mer fukt i söder, jämfört med en lång, sträng vinter i norr.

På samma sätt kan dels olika sorters grönsaker och dels olika variationer inom samma grönsakstyp ge olika resultat. En sallatssort kanske fungerar jättebra hos dig men sämre hos din odlande kompis i grannstaden 10 mil bort.  Nyckeln till att börja försöka förlänga säsongen och att vinterodla är att våga prova sig fram. Vad fungerar och vad fungerar inte? Det är så viktigt att ha med sig för att det ska kännas kul, och rimligt, att ge sig på att odla året om. Ibland fungerar det inte och ibland blir du rikligt belönad. Då vet du det till nästa vinter.

Tåliga frön

Okej, nu har vi konstaterat att vi måste testa oss fram. Men vad ska vi börja prova? De sorter som fungerar att så under vintern är de vars frön klarar en längre, kall period utan att bli förstörda, så att de sedan kan gro av sig själva när tiden är rätt. Våra nordiska kulturarvsväxter är bra att utgå ifrån, de klarar ofta ett hårdare klimat. Alla grönsaker som frösår sig kan du också så själv på vintern. En annan ledtråd är testa med de grönsaker som kommer tidigast på våren, deras frön klarar också ofta en hel del kyla och umbäranden. 

Asiatisk kål kan ge riktigt tidig och fin skörd av spröda blad när den vintersås. Om du har tur slipper du då att den blir så hårt åtgången av kålflugor, jordloppor och kålmal.

 

Här kommer en lista på saker som många sår utomhus eller i kallväxthus/tunnel på vintern med gott resultat:

Grönsaker att vinterså

  • Morot (gärna sommarmorötter som ger snabb skörd)
  • Palsternacka
  • Svartrot
  • Rädisa
  • Sallat
  • Gräslök
  • Sallatslök
  • Spenat
  • Dill
  • Ruccola
  • Kålsorter. Kanske inget för nybörjaren eftersom de har en tendens att gå i stock (blom) och kan behöva lite extra pyssel. Men får man till det ger de otroligt fina, tidiga skördar! Kanske prova med en enkel bladkål som grönkål?

När du väljer sorter så läs noga på fröpåsen eller i beskrivningen på webben. Står det att den är tidig eller härdig, tål kyla eller liknande så är det ett bra kort att satsa på. Värmekrävande går bort.

Hur sår jag?

Det är enkelt att vinterså. Strö ut fröna på odlingsytan och täck med jord. Klart! Om det har snöat, kan du bara skrapa undan snön, strö ut frön där du vill ha dem och täcka med ett lager jord. Det är verkligen inte svårare än så.

Du kommer att bli förvånad över hur tidigt en del frön börjar gro om du vintersår dem. Det kan vara flera veckor innan de ens rekommenderas att sås överhuvudtaget.

Vad ska man tänka på?

  • Så när vintern kommit på riktigt, så att inte en värmeperiod under senhösten får fröna att gro för tidigt och sedan dö. Vi vill att de ska gro när den första vårvärmen smyger sig på.
  • Var noga med vattning. Litegrann då och då innan de gror, mer noga och ofta när de börjat växa tidigt på våren.
  • Täck gärna odlingen med lock eller duk.  Det skyddar både mot hungriga och nyfikna djur och gör mikroklimatet ännu bättre.
  • Håll koll på värmen! Om du odlar i plastbackar eller har täckta sådder i tunnelväxthus så kan det blir väldigt varmt på våren. Var beredd att ta av lock och lufta dina odlingar. 

 

Hoppas verkligen du känner dig peppad att testa vintersådd! Det är både roligt och enkelt. Belöningen med den tidiga, tidiga grönsakskörden på vårkanten när kroppen skriker efter färskt grönt är också magiskt!

Planera lätt för enkel vårodling

Ligger snön djup i mjuka drivor? Skördar ni fortfarande bladgrönt på friland? Eller gräver ni kanske för fullt för att förbereda en vinterodling? November kan te sig på väldigt olika sätt, både från år till år och från norr till söder. Oavsett är det ett bra tillfälle för att planera för framtiden. Idag vill vi slå ett extra slag för att våga komma igång genom att ODLA ENKELT.

Börja enkelt

I vår jakt på inspiration kan det vara lätt att tycka att odling i skolan känns komplicerat och krångligt. Det behöver det verkligen inte vara! Själva odlingen går att göra hur enkel som helst (och utmaningar med finansiering och organisering går att lösa – men nu snackar vi om praktiken med fingrarna i jorden). Därför kommer det idag flera tips på de allra enklaste grönsakerna att odla, sådant som kräver minimalt med förberedelser och förkunskap. Det enda som behövs är egentligen att du vågar prova.

De simplaste förutsättningarna

Grönsakerna som beskrivs här är några av de mest tacksamma varianterna du kan odla. De direktsås på våren (vi lägger inte till vintersådder just nu) och behöver jord som har gödslats, vatten och sol. Inget mer egentligen. Lätt som en plätt! De fungerar alltså fint i  krukor, pallkragar, odlingslimpos, bland blommorna i rabatten, på friland, ja, var som helst där du får ihop lite bar jord. Om det känns svårt att odla, om du inte riktigt vet var du ska börja och hur du egentligen sköter en odling: börja bara med det här.

Fyra steg från sådd till skörd

Gödsla. Mylla ner till exempel stallgödsel eller något annat naturligt gödsel i jorden, nu på hösten eller till våren. Det brukar stå på påsen hur mycket du ska använda.

Så. Så fröna när jorden rett sig. Det betyder att jorden inte längre är frusen och går att jobba med. Ofta brukar det första ogräset vara ett tecken på att jorden rett sig. Det står på fröpåsen med vilket avstånd och hur djupt du ska så fröna. Utgå ifrån det men det behöver verkligen inte vara exakt.

Vattna. Vid väldigt torrt väder under våren och sommaren behövs vatten. Tänk mycket och färre gånger än litegrann ofta. Ge plantorna en riktig rotblöta då och då när de blivit stora, om inte regnet sköter det åt dig.

Skörda. Ät upp resultatet.

Härliga brytbönor ger fin skörd trots små arbetsinsatser.

 

 

 

 

 

 

Alla barn borde kunna få äta sockerärt direkt från plantan om sommaren!

Välj av dessa sorter:

Mangold

Att odla mangold är bra för självförtroendet säger många och visst är det maffigt med de stora bladen som kommer efter några månader. Men det går precis lika bra att skörda små blad tidigt, om det passar er odling.

Brytbönor

Kanske brukar du äta haricot verts med god aptit? Missa då inte heller att odla brytbönor! Välj en låg, buskig sort som inte behöver stöd. Det står på påsarna eller i butiken. Precis som med de andra på listan är det en planta som i stort sätt sköter sig själv efter sådd, bara den får lite vatten. Och det är så fantastiskt gott att äta! Tänk på att skörda innan baljorna blir för stora.

Sallat

Enklare än att odla sallat finns knappast. Ta gärna en snabbväxande plocksallat och så då och då under sommaren. Under tiden går det fint att norpa ett blad så fort man är sugen. Om du köper en plocksallatsmix får du en fin blandning av färg, form och textur.

Sockerärt

En stor barnfavorit som växer fort. Toppen att ha i en odling för barn eftersom både ärtskidorna och själva plantan är god att äta. Om du väljer en låg sort behöver den inget särskilt stöd.

 

Dill, persilja och koriander

Många ettåriga örter kräver inte alls mycket för att ta fart. Persilja växer långsamt på våren, men belönar med stora plantor på sensommaren. Dillen är lite egensinnig och väljer själv var den trivs. Koriandern kan du så om och om igen om du vill!

Sallat av sorten Little Gem.

Bonustips: sättlök & potatis

De odlas inte från frö, men sättlök och potatis är också enkelt att sätta på våren. Kraven är väldigt små, särskilt från potatisens sida. Tänk på att sätt dem minst tre gånger sin egen storlek ner i jorden och kupa jorden runt potatisen. Glöm inte att vattna löken!

Tema vinterodling: Vad är vinterodling?

Vinterodling är ett ord på mångas läppar i den svenska odlingsvärlden. Det handlar om att förlänga vår odlingssäsong på olika sätt och är egentligen ingenting nytt. Växthus, varmbänkar och förkultivering har funnits med länge. Kanske har det kommit extra mycket på tapeten då fler vill odla sina egna grönsaker året om för att slippa långa mattransporter och bekämpningsmedel?

I den här miniserien kommer vi prata om hur vinterodling går till. Vad det är, vad det finns för varianter, erfarenheter och olika tips och trix för att få det att fungera. Helt säkert kommer du att hitta sätt att göra det till en del av meningsfull, praktisk undervisning!

Gröna blad i en vit trälåda utomhus.
Rädisa, morot, sallat och sockerärt som grott tidigt efter en vintersådd i kallbänk.

Vad är vinterodling?

Vinterodling handlar om att odla på vintern. Det kan gå till på olika sätt, till exempel genom att:

  • så under sommar och höst för att ha mat att skörda under vintern
  • så under hösten för att ha plantor att övervintra
  • så under vintern för att få grönsaker som gror tidigt på våren
  • odla i aquaponics eller med extrabelysning inomhus under vintern
  • odla skott och groddar inomhus
  • göra varmbänkar för att få tidiga starter under vårvintern

Och säkerligen många fler varianter utöver dessa!

Hur går det till?

Som du förstår går det till på olika sätt beroende på vilken eller vilka metoder man använder sig av. Generellt kan man säga att det handlar om att hitta grönsakssorter som tål kyliga förhållanden (om man sår och odlar ute), att testa sig fram med vad som fungerar och inte fungerar, att använda hjälpmedel som fiberdukar, växthus och pallkragar men framför allt: komma ifrån tanken på att odlingssäsongen handlar om att så på våren, ta hand om odlingen på sommaren och skörda på hösten. Det går att både så och skörda nästan varje månad på året! Även utan att odla inomhus.

Pak choi och sallat i ett växthus.
Sallat och Pak choi redo att skördas tidigt i maj efter vintersådd.

Hur börjar jag?

Tja, vad blir du och barnen omkring dig nyfikna att testa? Det är nog steg 1. Börja prova det som känns roligt, utmanande, inspirerande, kreativt, lustfyllt. I de tidigare inläggen om att odla i augusti, september och oktober finns det en hel del tips på vad du har kunnat så under hösten. Framöver kommer vi också att skriva mer om inomhusodling, skott och groddar, aquaponics och varmbänkar. Men just nu är det i stora delar av landet framförallt läge för att göra iordning för en vintersådd.

Förbered för vintersådd

Än så länge kan det vara lite riskabelt att så på många håll i landet. När du sår på vintern vill du i regel inte att det börjar gro förrän efter den hårdaste vintern. Värmeperioder under senhöst och tidig vinter kan ställa till det genom att frön hinner börjar växa och sedan dö när kylan knäpper till.

Det du kan göra nu är istället att förbereda odlingsyta för att så i under december, januari och februari.

Så här förbereder du odlingsytan:

  • Välj en skyddad plats, gärna en odlingslåda eller i ett växthus.
  • Rensa bort det som varit där tidigare.
  • Gödsla.
  • Se till att du har fin jord överst.
  • Förbered gärna så att du har jord och lock/fiberduk eller något annat att täcka med senare.

Nu har du en jättebra grund för att kunna så i vinter!

Du kommer till exempel kunna så rotfrukter, sallat och andra bladgrönsaker, många kryddor och en hel del annat. I nästa artikel går vi igenom massor av sorter som är lämpliga för vintersådd och vad du behöver tänka på när du väljer.

Mycket på gång i Ätlig skolgård

På måndag och tisdag (30 och 31 oktober) kommer Ätlig skolgård vara med på skolforum på Älvsjömässan tillsammans med Uteklassrum. Temat för året är Ge alla samma chans – för en likvärdig skola. Självklart är utemiljön och skolgården alldeles ypperliga för att skapa likvärdiga lärmiljöer. Det blir live-odling med barn i mässhallen och samtal på scen. Kom gärna och prata med oss!

En ny medarbetare

Vi skriver oss, för på skolforum kommer också Annie vara med. Hon är Ätlig skolgårds nya medarbetare! Som trädgårdsmästare och aktiveringspedagog kommer Annie bidra med massor av kunskap om människors hälsa och relation till jorden, genom trädgårdens hantverk och naturens läkande rum och skafferi. Hon har extra passion för bland annat perenna odlingssystem, friluftsliv och kreativt skapande. En fantastisk tillgång för arbetet för mer odling och mat i skolan! Läs mer om Annie här.

Trädgårdspedagogutbildning

Annars pågår planeringen för vårens utbildning till Skolträdgårdspedagog för fullt. Odling och mat möjliggör en stimulerande och autentisk undervisning, men för att det ska bli så behöver lärare och pedagoger i skolan kunskap och verktyg. Håll utkik för mer information!

I skolträdgården

Det är november och kylan börjar dra in över stora delar av landet. Fortfarande kan du göra mycket som vi tipsade om i artikeln Odla i skolan hela året – Oktober. Ännu mer inspiration får du i inlägget om Axonaskolan, där de bland annat har hydroponiska odlingar. Ett smart odlingssystem som fungerar hela året.

Annars är veckans tips att förbereda såytor för vintersådder. Vinterodling är det nya svarta; att förlänga odlingssäsongen genom att bland annat så nästan hela året. För att kunna så när det är riktigt kallt behövs dock färdig odlingsyta; det är svårt att gräva eller rensa i fryst jord. Kanske kan ni redan nu föbereda pallkragar eller andra odlingsbäddar som står redo att experimenteras med under vintern? Vi kommer att skriva mer om det i nästa artikel i serien om att Odla i skolan året om.

10 inspirerande sätt att använda löv

När världen runt omkring täcks av löv som singlar ner, bjuds vi på massor av möjligheter att leka, lära, upptäcka och njuta. Här har vi samlat några tips på vad du kan använda löven till.

Har du fler?

 

1. Löv är ett fantastiskt löst material som går att använda till hur mycket som helst. Bara fantasin sätter gränser. Förskolan I ur och skur Kulingen i Karlstad använde lönnlöv som kommandon i en bana ute på gräsmattan. I varje ruta med ett löv skulle barnen ta ett steg framåt, i varje ruta utan löv skulle de hoppa på stället. Ett första steg i arbetet mot digitalisering och programmering inom förskolan, på ett sätt som passar deras I ur och skur-profil. Smart och kreativt!

2. Fyll ut odlingslådor och tråg med löv. Se löven som en resurs! Forsla inte bort dem utan använd dem i skolträdgården. Om ni odlar i pallkragar, lådor eller stora tråg kan ni gräva bort det översta lagret med jord, fylla på med massor av löv och sedan lägga tillbaka jorden. Ett sätt att tänka kretslopp istället för att forsla bort trädgårdsavfall och köpa jord…

3. Lek med färg och form. Det är givet att använda lövens rikedom av otaliga färgnyanser och spännande former. Räkna färger i ett löv, använd dem som stämplar, måla av, gör mandalas eller andra figurer med dem. De kreativa sätten är för många för att räkna upp!

4. Hitta livet i löven. Göteborgs naturhistoriska museum har i 30 år haft ett program som de kallar Liv i löv som går ut på att upptäcka det myllrande livet i löven på ett roligt, intressant och lärorikt sätt. Här kan du ta del av deras studiematerial för lärare och förskolelärare som vill ge barngrupper en spännande upplevelse av precis det.

5. Kompostera! Missa inte att använda löven i er kompost. De är ofta ett välkommet tillskott i trädgårdskomposter eftersom de är ett kolrikt material, medan många trädgårdskomposter tenderar att främst fyllas av grönt, kväverikt material. Många småkryp gillar löven extra mycket och löven blir en fin, odlingsvänlig mull när de förmultnat.

6. Pyssla. Det är svårt att inte upprepa sig, för även till pyssel går det att använda löv på nästan oändligt många sätt. Bygga lövkronor, vika lövrosor, göra ljuslyktor… Googla ”löv pyssel” och titta på bilderna för mängder av inspiration!

7. Lär om träd. Passa på att ta tillvara lövens påtagliga närvaro och prata om träd. På Skogen i skolan finns ett stort gäng faktablad om svenska träd att ladda ner gratis och använda i undervisningen.

8. Gör en lasagneodling. En lasagneodling är egentligen bara en kompostlimpa att odla i, fast uppbyggd av två sorts material som du lägger lager på lager. Växla lager av brunt, kolrikt material (till exempel löv) med grönt, kväverikt material som gräsklipp och andra växtrester. Till våren toppar du med jord eller gör gropar som du fyller på med jord och odlar där i. Du kan bygga upp en lasagneodling på vilket underlag som helst, men tänk på att materialet sjunker ihop jättemycket, så om det inte är jord under behöver du bygga väldigt högt för att det ska bli tillräckligt för grönsaker att växa i.

9. Sortera och klassificera. Använd löven för att sortera, konstruera sorteringsnycklar och klassificera växter enligt Linnés metod. Här finns ett jättebra idéhäfte från Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik att utgå ifrån: Linnélektioner – Idéhäfte 5 – I Linnés spår.

10. Täckodla. Självklart ska ni använda löv för att täcka bar jord i era odlingar. Det skyddar mot uttorkning och ger jorden mer mull och näring. Dessutom kan det användas som skydd för köldkänsliga växter och packa in grönsaksplantor som ni vill försöka övervintra.

Svampodling, äppelmustning och hydroponiska odlingar

I helgen besökte jag Axonaskolans familjedag i Tollarp. Barnen visade stolt upp sina odlingar, guidade runt på skolan och delade med sig öppenhjärtligt om sina erfarenheter och tankar kring hur det är att odla i skolan och varför alla skolor borde ha odlingar åt barnen.

Verksamhet i utveckling

För drygt 10 år sedan var detta min arbetsplats och jag jobbade som klassföreståndare i klass F-3 och undervisade i hemkunskap och bild på högstadiet och i en period jobbade jag enbart i fritidsverksamheten. Det var en spännande och utmanande tid, som gav mig massvis med erfarenheter. Då hade jag mest intresse av att utveckla utomhuspedagogiken som var viktig inriktning på skolan, men jag upplevde att det fanns en massa svårigheter att som lärare faktiskt lyckas med det på ett riktigt bra sätt. Det var svårt att koordinera arbetet på ett bra sätt och traditionen om vad skolan ska vara håller ett hårt grepp om verksamheten genom förväntningar från kollegor och föräldrar.

Skolan har utvecklats mycket sedan jag gjorde min sista arbetsdag här. Andreas Andersson är starkt engagerad för att utveckla odlingen i skolan. Han har fått tjänst som förstelärare och har på så vis möjlighet att utveckla förutsättningarna och inspirera övriga lärare på skolan till att använda odlingen i verksamheten på olika sätt. Han sprider sina erfarenheter i sociala medier och har en viktig roll i att visa hur viktig detta arbetssätt är för att skapa mening för eleverna. http://odlaiskola.blogspot.se/

Äppelmustning

Det första vi ser när vi kommer är äppelmustningen. Barnen skär äpplen, hackar dem i en kvarn och lägger dem i handpressen, för att krama musten ur dem. Det är ett verkligt engagemang. Alla barnen hjälps åt så att hela processen flyter ända fram till belöningen med must i tillbringaren som hälls upp i små muggar så alla ska få smaka. Våra tre barn provar också på och får hjälpa till att köra resterna till komposten, två pojkar i sexan visar vägen och berättar om deras upplevelse om att gå på skolan och om gemenskapen som finns här.

  

Alla skolor borde odla

Det lyser i ögonen på barnen. Jag pratar en lite längre stund med David som går i nian på skolan. Han delar med engagemang med sig om hur man kan odla svamp i en påse med halm. Halmen ska värmas upp till 55 grader, för att alla mögelsporer först ska dö, lite kalk tillsätts i vattnet. Sen varvas halm och svampmycel i en påse som man kan göra några hål i när man kommer hem och så hänger man påsen i ett svalt och mörkt rum och om ungefär tre veckor kan man börja skörda. Vi har hängt in vår påse i ett städskåp i vårt kallaste rum. Det ska bli så spännande att se vad som växer till sig.

Jag frågar David vad han tycker om att odla i skolan. Han säger att det är underbart. Han säger insiktsfullt; ”Alla har vi olika intressen och detta är mitt intresse, jag är verkligen jätteintresserad av att odla. Jag odlar så mycket jag kan både här i skolan och hemma. Men det är ju också viktigt för alla att veta var maten kommer ifrån. När vi odlar i pallkragarna och bär in det till köket och det sen serveras i matsalen. Då blir det så tydligt. Tänk, det är så många barn som inte vet något om detta. De tror att man bara kan gå till affären och köpa vadsomhelst. Men här förstår vi på riktigt” Han avslutar; ”Jag tycker att alla skolor skulle ge barnen möjlighet att odla. Det är så viktigt.”

Hydroponiska odlingar och microleafs

Tre barn visar de hydroponiska odlingarna. De berättar hur de odlar i näringslösning, visar hur det fungerar. De har beskrivit med fina texter hur man ska göra. Det växer basilika och chili och de berättar hur de måste ha lampor över under vinterhalvåret för att kunna växa. De har dessa odlingar i källarens NO-sal. I klassrummen har de microleafs och alla välkomnas att smaka på de små skotten av rädisa, solros med mera.

Stark chili

Vi träffar Johannes Wätterbäck, Farbror Grön i aulan i pausen mellan föreläsningarna. Han bjuder på chips och chilisåser. Världens tre starkaste chili har han gjort sås på. Till och med våra små barn (6 och 8 år) provar nyfiket på såserna. Stolt berättar de efteråt att de smakat världens starkaste chili. Det är spännande även för de mest kräsna barn. Johannes och hans fru Therese delar friskt med sig av sina erfarenheter av odling på sidan www.farbrorgron.se  Följ Farbror Grön på sociala medier eller läs hans bok Alla Fingrar Gröna som ger väldigt bra knep för att lyckas med odlingarna.

Andreas Andersson – Odla i skola och Johannes Wätterbäck – Farbror Grön

Dags för jordkunskap!

kompost med fin färg

Ska ni jobba med er skolodling under hösten? Kanske gräva och gödsla det som vill ha näring nu? Självklart ska ni då passa på att prata om och arbeta vidare med en av de viktigaste sakerna vi har – jorden.

En bild av en gurkörtsplanta i jorden

Lär känna jorden

Jorden består av mineralpartiklar, levande organismer, porer och, det vill vi i alla fall, mullämnen. Storleken på mineralämnena avgör vilken typ av jord du har, till exempel lerjord eller sandjord eller någon variant där emellan. Hösten är ett ypperligt tillfälle att experimentera med jorden. Undersöka den. Ta reda på vad den behöver. Bli vän med den.

I sin klassiska bok Handbok för Köksträdgården beskriver Lena Israelsson hur du kan rulla jorden och jämföra dess bristningsgräns, alltså hur lång ”korv” du kan rulla innan den går sönder, med en tabell för att ta reda på vilken jordart du har. Du kan också undersöka partiklarnas och alvens (ytskiktet under matjorden) storlek och färg för att lista ut det.

Har ni kompisar i jorden? Vilka? Vad gör de där? Vad kan ni göra för att de ska trivas? Finns det fiender? Och det som känns som era fiender (av någon anledning dyker sniglar upp i tankarna här), varför finns de där egentligen? Är det fler kompisar på olika ställen i odlingen? Varför då?

Gör det ännu mer avancerat ochgör ett jordprov som ni sedan kan arbeta vidare med. Det finns flera ställen på nätet där det enkelt går att beställa jordprov.

Vad vill jorden ha?

När vi odlar vill vi framför allt ha två saker av jorden: rätt mängd näring och en porös struktur. Det ena av de två sakerna har de flesta kläm på – vi har lärt oss att gödsla och tillsätta näring. Men strukturen är lika viktig! Rötterna behöver både syre och lagom mycket vatten där nere. Inte kompakt jord som skapar för stora vattensamlingar eller helt genomsläpplig jord som låter för lite vatten vara kvar.

När du lärt känna din jord är nästa steg att jobba med den på ett sätt som den gillar. Lerjord har ofta mycket näring, men vi vill ge den lättare struktur för att det ska passa våra grönsaker. Sandig jord kan behöva mer näring. Ta reda på vad just din jord behöver för att ge en god skörd och hur ni ska ge den det på ett hållbart sätt.

Det gäller att komma ihåg att jorden måste få må bra och att vi inte får utarma den för att den ska ge oss det vi vill ha. Vi kan till exempel ta hand om den genom att odla olika saker på olika platser på varje år och låta bli att använda konstgödsel och bekämpningsmedel. Det behöver få finnas liv i jorden!

löv i en skog

Magisk mykorrhiza

Mykorrhiza är ett komplext system av svampar, svamptrådar och växtrötter i jorden. Vi har bara precis börjat förstå hur viktigt det är och hur det fungerar. Det vi vet är att det bildar avancerade system med delar som hjälper och kommunicerar med varandra. Svamptrådarna tränger till exempel in i rötter och hjälper dem att ta upp näringsämnen och vatten, samtidigt som svampen får organiska föreningar tillbaka. Svamptrådarnas nätverk kallas mycel. I skogen är det en avgörande del i ekosystemet.

Hela 80-90 procent av alla växter lever i symbios med mykorrhizan. Den gör det enklare och gynnsammare att växa i jorden. Luft, vatten och näring rör sig lättare i myllan. Var därför varsam om din jord! Stör den så lite som möjligt och var sparsam med grävning och gödsling. Hitta bra metoder som inte stör naturens system.

Säkra tips

Det finns en del saker som alla jordar mår bra av. Organiskt material! Du kan tillsätta det i jorden som kompost eller lägga det direkt ovanpå som en täckodling. Täckodling är extra bra eftersom du inte behöver störa jorden där under, utan täcket hjälper till med både näring och en bättre struktur – tack vare maskar och andra kryp som bearbetar materialet. Du kan bygga stora odlingslimpor eller bottna en pallkrage med organiskt material. Passa på att följa nedbrytningen och jämföra vad som bryts ner snabbast. Organiskt material är så smart att det ger både lagom näring, bra struktur och håller lagom vatten – i alla jordar. På sikt ger det mer mulljord, det som kallas humus. Det gör jorden svart, lite smulig och mustig.

kompost med fin färg

 

Läs mer:

Naturskolan Svampars mykhorriza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring

 

Odla i skolan hela året – oktober

Samla och låt vara i oktober

Vi har gått in i det som på många håll är den första riktiga höstmånaden. Ändå går en del av tipsen från september fortfarande fint att göra även nu, beroende på var i landet ni bor. Sätt vitlök om ni inte gjort det än, plantera en vinbärsbuske till och fortsätt samla fröer ifall inte det börjar närma sig vinter i ert område! Månadens nya är att äta upp – och låta stå kvar!

Sista chansen att plocka av björnbären är nu!

Dags att äta upp

Kylan börjar komma på allvar i större delen av landet. Även om det kommer fina höstdagar så börjar dygnstemperaturen bli låg. Har ni inte gjort det än så börjar det bli dags att äta upp eller åtminstone samla in sådant som inte tål kylan så bra även längre söder ut. Sommarsquash, sallad, sommarkål, tomater, gurkor, späd lök, en del bladgrönt, bär, potatis och massa annat kan ni få frossa i nu om ni har turen att ha det i landet.

…och låt stå kvar!

Med det inte sagt att ni behöver skörda allt nu. Många av våra traditionella nordiska grönsaker tål kylan alldeles ypperligt. En del fortsätter att växa så smått och annat lagras bra i jorden. Det gäller att ha lite koll på vilka som gillar vad. Rotsaker som morötter, havrerot, palsternacka, persiljerot och svartrot går bra att låta stå kvar hela vintern. Täck gärna med ett tjockt lager halm, hö, löv eller något annat växtmaterial för att tjälen inte ska frysa fast dem bara. Många kålsorter, purjolökar, persilja och en del sallater kan också klara sig långt in på nästa år. Om inte hararna eller rådjuren tar dem först!

Städa lagom

Att städa lagom är ett mantra som är bra att ha med sig när allt odlat långsamt börjar gå över till hängiga, bruna varianter av sin frodiga sommargrönska. Det kanske frestar att gå ut och ryck upp allt du ser, men ha is i magen! Det är faktiskt bara vi som fått för oss att det skulle vara bra. Naturen håller inte med. Låt istället växterna få sköta åtminstone en liten del av sitt eget kretslopp. Gamla växtdelar skyddar jorden under vintern och ger den näring till nästa år. Avklippta stjälkar kan vara en ingång för fukt som blir röta och uppryckta rötter gör ingen jord glad. Om det inte är ogräs såklart, ogräsrensning passa tyvärr lika bra på hösten som på våren och sommaren.

Månadens tips: Kratta löv

Lövhögar är väl bland det roligaste som finns att samla ihop och hoppa runt i? Det kan bli en riktigt rolig aktivitet för alla som vill vara med att kratta ihop så mycket löv ni kan till stora högar som ni samlar nära odlingen. Efter att barnen härjat runt i dem och med dem har ni ett toppenfint material att täcka jorden med eller göra en kompost av. Lövkompost blir väldigt mullrik och innehåller inte så mycket kväve som till exempel gräsklipp, stallgödsel eller hushållskompost. Det gör det till ett otroligt värdefullt tillskott för de flesta jordblandningar.

Odla i skolan hela året – september

Skörda, tillaga och odla i september

nypon

September är en riktig skördemånad. Det börjar bli dags att plocka upp potatis och andra rotfrukter. Kanske håller squashen på att leverera som mest. På många håll ger ärtor och bönor massor att äta och trängs med höstblommorna. Bärbuskar ger söta smaker genom björnbär, nypon, aronia och sena hallon. Njut av frukterna samtidigt som du fortsätter att odla.

Fortsätt att så i september

I augusti skrev vi om vad som fortfarande går att så. Många av de tipsen fungerar alldeles utmärkt även under september i stora delar av landet. Du kan absolut så viss sallat, gröngödsla och plantera träd och buskar ett tag till. Har du växthus eller en odlingstunnel och inte bor alltför långt norrut finns det mycket mer som kan ge skörd om du sår nu, som rädisor och asiatiska blad. Det som du inte hinner äta kan du testa att övervintra. Under de kallaste dygnen är det bra att kunna rycka in med fiberduk eller att isolera på andra sätt. Prova er fram med vad som fungerar att ha kvar i växthusen eller i lådor med lock under vintern! Det blir ofta spännande experiment.

Sätt vitlök

Att trycka ner stora, mjälla vitlöksklyftor i jorden en klar höstdag – det är odling varken stora eller små vill missa. Se till att få ner vitlöken ganska djupt, minst fem centimeter och med lagom avstånd från varandra. Sätter du dem tätt kan du gå och tjuva av dem tidigt på våren och äta innan de hunnit klyfta sig. Som solovitlökarna i affären eller som färsk bladlök. Jorden ska vara lucker och näringsrik. Handla vitlöken från trädgårdsaffärer för att vara säkra på att få friskt utsäde. Eller ta av er egen odlade vitlök för att skapa kretslopp.

Samla fröer

Missa inte heller den rikedom som finns i odlingarna nu – fröerna! De plockas så snart de utvecklats klart. Då är de ofta lite brunare och torrare. Blommor, ärtor och örter är ofta enkelt att samla fröer ifrån. Plocka dem gärna en torr dag och låt dem eftertorka på tidningspapper eller en papperspåse inomhus till de är snustorra. Efter det kan de förvaras i burkar eller varför inte egenvikta fröpåsar?

Att ta egna fröer går att göra väldigt enkelt, men det går också att utveckla till större projekt. Hur ska man till exempel gå tillväga för att få sortäkta frö från en tomat? Vilka växter är självpollinerande och vilka är korsbefruktande? Hos Runåbergs fröer finns en bra och gedigen introduktion till fröodling med flera bra länktips till den som inte får nog av att experimentera med egna fröer.

tomater

Månadens tips: Gröna tomater

Har du också plockat in ett helt lass av gröna tomater och undrar vad du ska göra med dem? Här kommer några tips:

  • Låt dem eftermogna. Har du tagit in dem på kvist kan du hänga upp dem i själva kvistarna i till exempel en gardinstång. Har du dem i en skål är det bäst att lägga ut dem på en bricka, så klarar de sig bättre. Plocka undan de som blir fula efterhand. Har du tur får ni äta tomater fram till januari!
  • Gör tomatmarmelad. Det finns massvis av goda och varierade recept, här har du till exempel ett med bara tomater, vatten, socker och lite citron av Karoline Jönsson.
  • Stekta gröna tomater. Många av oss kanske bara tänker på en film när vi hör det, men det är klart du ska testa att äta det också.

Läs mer:

Odla i skolan hela året – augusti