Meningen med delaktighet i skolans utemiljö

Delaktighet spelar roll! I år publicerades en studie om vikten av barns delaktighet när skolgårdar utvecklas. Den är skriven av Märit Jansson, Fredrika Mårtensson och Allan Gunnarsson på SLU. Under fyra år följde de processen att göra två skolgårdar i Malmö grönare och hur det skedde i samspel med barnen:

 

Gården grund för hälsa

För att barn ska få hälsosamma dagliga vanor, spelar skolgården stor roll.  Tillgången till grönområden, som skogsdungar eller andra naturliknande lekplatser, kan vara positivt för stressreduktion, social interaktion och engagemang i miljöfrågor. Men hur påverkar barnens delaktighet framtagandet och bevarandet av sådana miljöer? Och hur påverkar det barnen?

Från grå till grön skola

I studien deltog barnen i arbetet med de gröna områdena på olika sätt. På den första skolan skulle grönområden skapas. Barnen fick ha klassrepresentanter med på planeringsmöten, diskutera och rita idéer om hur skolgården skulle se ut. De deltog i plantering av träd och buskar och en del odlade i pallkragar. I början var vissa delar av området avgränsade för att plantorna skulle hinna etablera sig innan det öppnades upp för lek. Studien visar att omsorgen för växterna och regeln om att vara försiktig med dem, var helt accepterad av barnen när avgränsningarna togs bort. Under de följande åren följde studien hur barnen använde området, vissa mer och andra mindre. Vid tillfällen uttryckte lärarna att barnen använde grönområdet väl, men att det var svårt att göra barnen delaktiga i dess utveckling på grund av schemalagda aktiviteter.

Utvecklas tillsammans

På den andra skolan skulle grönområden utvecklas. Barnen fick vara med i planeringen genom att rita idéer och vara med på workshops. Två barn var med på ett av planeringsmötena. All plantering och sådd utfördes av elever, med hjälp av professionella. Under uppväxten visade barnen stor omsorg om de ömtåliga plantorna. Lärarna beskriver att eleverna hade en positiv attityd till de nya planteringarna. Grupper av elever fick ansvar för vissa delar av underhållet. Båda skolornas yngre elever använde grönområdena mer än de äldre eleverna.

Vad ger delaktighet?

Studien pekar på att barnens deltagande i planeringsstadiet var extra viktigt för skolgårdens funktionalitet. När barnen fick vara delaktiga i framtagandet av miljön såg de mer mening med den. Den långsiktiga delaktigheten, att ta hand om och bevara de gröna områdena, påverkade barnens erfarenheter och perspektiv på gröna områden och projekt på ett positivt sätt över tid. Det var extra viktigt för de äldre eleverna att få bli involverade tidigt i processen. Studien pekar också på hur viktigt det är att barnen får fortsätta att vara delaktiga i skötseln och bevarandet av grönområdena. Barn som fortsätter att bli inbjudna till det fortsätter att utveckla en positiv relation till utemiljön.

Bilderna i inlägget kommer från vårt besök på Videdalsskolan i maj i år när vi besökte inspirerande skolträdgårdar i Malmö och Köpenhamn. Videdalsskolan var en av skolorna i studien.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *