Friska barn i sjukt system

Snart ett år har gått sedan det senast var aktivitet här. Det har varit ett omvälvande år och Greta Thunbergs starka röst för klimatet har gett mig ny kraft att ge till Ätliga skolgårdar!

Det känns viktigare än någonsin att verkligen ta detta på verkligt allvar och göra det vi kan för att förändra vad skola är och hur skola fungerar. För vad är skolans syfte egentligen? Detta har jag funderat mycket på under det senaste året då jag på allvar åter varit aktiv i skolans värld. Jag har under det senaste året träffat på många barn som är som Greta Thunberg. Många barn som genomskådat det vi gör med vår planet och som känner sig uppgivna och svikna. Några som till och med tappat hoppet till mänskligheten. Många med diagnoser eller symptom inom NPF.

För mig blir det så tydligt – det är vårt system som är sjukt. Vi människor är inte gjorda för den miljö vi befinner oss i. Det system vi skapat. Frånkopplade från natur. De tydligaste symptomen hos barn med olika neuropsykologiska funktionsvariationer är stressymptom. Det är säkert kontroversiellt att uttrycka detta, men nedsatt kapacitet i exekutiva funktioner, är ett tecken på stress. Det är inte per automatik en statisk funktionsvariation utan förändras när stressen minskar.

Kanske funderar du på vad exekutiva funktioner är. Det är exempelvis föreställningsförmåga, social interaktion, impulskontroll, känsloreglering, riskbedömning och empati. Alltså funktioner som reglerar och kontrollerar andra funktioner i hjärnan. Om de rätta förutsättningarna finns i miljön utvecklas dessa funktioner under hela barndomen. Ja, de fortsätter att utvecklas upp i vuxen ålder. Utsätts man för stress i vuxen ålder minskar kapaciteten i de exekutiva funktionerna och för att återhämta sig behövs rehabilitering. Trädgårdsterapi är en rehabiliteringsform som visar att utbrända kan återfå kapaciteten i de exekutiva funktionerna under ett 12 veckors program i rehabiliteringsträdgården.

Jag menar att innan 1995 fanns den återhämtning som rehabiliteringsträdgården ger, för barn efter skoltid. Skolbarnomsorgen var separat från skolan och barn fick ”komma bort” för att leka i en utvecklande miljö utan krav på lärande. Ofta handlade det om lek i natur eller pyssel, bakning eller snickeri på ett fritidshem separat från skolan. Det som hände -95 är att Skolverket tog över styrningen av fritidshemmen och skolbarnomsorgen från Socialstyrelsen som hade haft fullt fokus på barns hälsa och utveckling. I mitten på 90-talet decentraliserades också skolan och kommunerna såg möjligheten att spara när skola och fritids kunde slås ihop under samma tak. Jag menar att detta är detta som haft mest negativ effekt på barns lärande, utveckling och hälsa under de senaste decennierna. Bristen på den rekreativa och återhämtande skolbarnomsorgen.

Min dröm är en skola

  • med färre obligatoriska moment och fler autentiska erbjudanden för lärande (de praktiskt estetiska ämnena kunde exempelvis frigöras helt från kunskapskrav)
  • som ger utrymme för lekens potential på riktigt och börja erbjuda miljöer och tid för verkligt fri ostrukturerad lek (för att låta barn utveckla riskbedömning, empati, impulskontroll osv)
  • som erbjuder kreativa aktiviteter som är terapeutiska, erbjuder autentiskt lärande och som bidrar till en hållbar utveckling (exempelvis genom odling av mat som kan ätas på skolan)

Det är så klart bara några delar i min drömskola…

3 svar på ”Friska barn i sjukt system”

  1. Hej Emma !
    Bra att Du skrivit om
    Den samhällsförändring spm skett.
    Ja leken är så viktig att det finns utrymme för barnens egen tid. Utemiljöerna måste vara sådana att det finns möjlighet till egen lek.
    Likaså spontantörelse så att även barn som ej vill röra sig vågar.

  2. Tack för intressant historiebeskrivning! Jag har sett sådana här grundläggande samhällsförändringar inom andra områden som präglar våra samhällen som jag har reflekterat kring men det är ju tydligt när du sätter fingret på det.
    Ser fram emot fler tankar och samskapande vad skolans syften är egentligen, var skolan är på väg? Jag tänker att ju fler delar av samhället som svarar på den frågan desto mer kommer det att handla om verklig hållbarhet och riktning över tid som influerar utveckling.

    Kram från Karlstad
    //Bo-Jacob
    PS. Imorgon får jag ta en tur med dottern med skidorna. Det är trots allt sportlov.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *