Publicerat

Meningen med delaktighet i skolans utemiljö

Delaktighet spelar roll! I år publicerades en studie om vikten av barns delaktighet när skolgårdar utvecklas. Den är skriven av Märit Jansson, Fredrika Mårtensson och Allan Gunnarsson på SLU. Under fyra år följde de processen att göra två skolgårdar i Malmö grönare och hur det skedde i samspel med barnen:

 

Gården grund för hälsa

För att barn ska få hälsosamma dagliga vanor, spelar skolgården stor roll.  Tillgången till grönområden, som skogsdungar eller andra naturliknande lekplatser, kan vara positivt för stressreduktion, social interaktion och engagemang i miljöfrågor. Men hur påverkar barnens delaktighet framtagandet och bevarandet av sådana miljöer? Och hur påverkar det barnen?

Från grå till grön skola

I studien deltog barnen i arbetet med de gröna områdena på olika sätt. På den första skolan skulle grönområden skapas. Barnen fick ha klassrepresentanter med på planeringsmöten, diskutera och rita idéer om hur skolgården skulle se ut. De deltog i plantering av träd och buskar och en del odlade i pallkragar. I början var vissa delar av området avgränsade för att plantorna skulle hinna etablera sig innan det öppnades upp för lek. Studien visar att omsorgen för växterna och regeln om att vara försiktig med dem, var helt accepterad av barnen när avgränsningarna togs bort. Under de följande åren följde studien hur barnen använde området, vissa mer och andra mindre. Vid tillfällen uttryckte lärarna att barnen använde grönområdet väl, men att det var svårt att göra barnen delaktiga i dess utveckling på grund av schemalagda aktiviteter.

Utvecklas tillsammans

På den andra skolan skulle grönområden utvecklas. Barnen fick vara med i planeringen genom att rita idéer och vara med på workshops. Två barn var med på ett av planeringsmötena. All plantering och sådd utfördes av elever, med hjälp av professionella. Under uppväxten visade barnen stor omsorg om de ömtåliga plantorna. Lärarna beskriver att eleverna hade en positiv attityd till de nya planteringarna. Grupper av elever fick ansvar för vissa delar av underhållet. Båda skolornas yngre elever använde grönområdena mer än de äldre eleverna.

Vad ger delaktighet?

Studien pekar på att barnens deltagande i planeringsstadiet var extra viktigt för skolgårdens funktionalitet. När barnen fick vara delaktiga i framtagandet av miljön såg de mer mening med den. Den långsiktiga delaktigheten, att ta hand om och bevara de gröna områdena, påverkade barnens erfarenheter och perspektiv på gröna områden och projekt på ett positivt sätt över tid. Det var extra viktigt för de äldre eleverna att få bli involverade tidigt i processen. Studien pekar också på hur viktigt det är att barnen får fortsätta att vara delaktiga i skötseln och bevarandet av grönområdena. Barn som fortsätter att bli inbjudna till det fortsätter att utveckla en positiv relation till utemiljön.

Bilderna i inlägget kommer från vårt besök på Videdalsskolan i maj i år när vi besökte inspirerande skolträdgårdar i Malmö och Köpenhamn. Videdalsskolan var en av skolorna i studien.

Publicerat

Kryddgårdsskolan

Under vår studieresa i Malmö besökte vi två skolor som deltog i Gröna skolgårdar 2010. En av dem var Kryddgårdsskolan mitt i lummiga Rosengård. I projektet Gröna skolgårdar, som drevs för att skapa skolgårdar som stimulerade kreativitet, lek och rörerelse, fick elever och personal vara delaktiga i planering och anläggningsarbetet. Allt syftade till ökat välbefinnande och ökat lärande för eleverna. Nu har det gått några år sedan dess och skolan har fortsatt att arbeta med sin verksamhet på skolgården.

Använd försteläraretjänsten till skolgårdsutveckling

Johanna Bergström som visar oss runt på skolgården är förstelärare. I hennes tjänst har hon avsatt 10% för att jobba med olika uppdrag varav skolgårdsutveckling är ett. Hon berättar att hon tar hjälp av lågstadielärare och fritidspedagoger i det arbetet och att det blir ett smidigt arbetssätt. Det är viktigt att det finns någon som har ansvar och avsatt tid för att fortsätta arbetet när projekten lämnar över.

Kryddgårdsskolan byggdes -73 och har ca 450 platser från förskoleklass och upp till och med högstadiet. Tidigare bestod stora delar av skolgården av asfalt. 2008 blev de en av de första gröna skolgårdarna i Malmö och det var dags för 50 procent av asfalten att bytas ut. Skolgården planerades om och fler grönytor med olika funktioner anlades.

Bakom en kulle finns en naturlig träffpunkt. Lärkträd växer snabbt och fyller ut fint i väntan på de långsammare träden.

Innan Gröna skolgårdar var kullen här ovanför enbart en platt gräsmatta. Nu med en kuperad lekyta, anlagda träd och buskar rör sig barnen och leker här på ett annat sätt. Johanna beskriver att flickor ofta blev stående stilla vid entrén tidigare. Nu har barnen fler platser att röra sig till och ifrån. Forskning visar också att de mer grönskande områdena på en skolgård leder till mer utforskande och fantasifull lek. Barn av olika kön leker mer tillsammans.

Vid en ingång ligger stockar och stenar som blir naturliga sittplatser.
Eleverna är hela tiden delaktiga i det som anläggs eller ändras. På andra sidan av just den här kullen gjorde de fiffiga sittplatser med stockar som en miniläktare vänd mot fotbollsplanen. Allt efter barnens önskemål.
Träd och buskar är aldrig planterade mitt uppe på kullarna. Där vill man ha fri framfart att både kunna gå och springa fort! När sådant är medräknat från start i anläggningsprocessen klarar sig plantorna bättre mot slitage.

När kullarna anlades togs det dit ängsmark för att snabbt få fler biotyper. Efter några år bestämde de sig för att flytta ängsmarken till en murad odlingsbänk, för att det var svårt att få till skötseln med att slå ängsmarken istället för att klippa den.

Perenner och självsådder ger självgående odlingar

Förutom fruktträd och bärbuskar finns det nu ätbart i pallkragar med blommor och örter och en nyanlagd skogsträdgårdsodling. Det kan vara bra lösningar när det är svårt att hålla igång en vanlig grönsaksodling. Skogsträdgården är uppbyggd av perenner och blommorna självsår sig. Eleverna jobbar mycket med pollinering, fröbildning och till exempel att studera likheter och olikheter mellan blommor. På ett nationellt prov i NO upptäckte de också att blomma, knopp och stjälk inte är självklara begrepp för alla elever. Det är också något som de använder odlingen till.

Vid vårt besök i maj hade det börja spira en hel del självsått grön i lådorna. I den murade planteringen börjar ängsväxterna titta upp.
Självsådd vallmo och målla med mera.
Nyanlagd skogsträdgårdsodling. Barnen har bestämt att den ska skyddas med varningsband runt.
Tidigare hade varje klass en varsin pallkrage. Nu är de fördelade utifrån intresse hos pedagogerna. Här ovanför växer honungsfacelia som är en storfavorit hos humlor.

Trygghet

Johanna berättar att de skulle vilja ha ett utekök, men att de inte vill ha bord och stolar ute på skolgården då det tyvärr bedrivs droghandel där om kvällarna. Skolgården har en del dolda platser och områden med lite insyn. Johanna berättar att det inte har lett till problem. De jobbar med ett aktivt rastvaktssystem och gör trygghetsvandringar med barnen på skolgården för att förstå hur barnen upplever olika delar av den.

Satsa på rätt saker

På framsidan av skolan finns ett exempel på hur det kan bli när varken skola eller personal blir delaktiga i planeringen. När skolan fick pengar avsatta för något att utveckla utemiljön med, bestämdes det raskt att en rabatt skulle anläggas. Bredvid fanns dock redan en liknande rabatt och den nya användes istället mest till att springa på, så varken kanterna eller växterna som planterades klarade sig. Det var mycket pengar som kom utifrån och som lades på något det inte fanns behov av. Nu planerar skolan att göra en scen där istället.

Vikten av kontinuitet

En av de spännande sakerna med Kryddgårdsskolan var att se en skola flera år efter att projekttiden med Gröna skolgårdar tagit slut. Tack vare att de hittat sätt att arbete kontinuerligt har skolgården fortsatt att utvecklas, anpassas efter verksamheten och bevarats. En del har plockats bort, annat har förändrats. Hela tiden med delaktigheten och barnens behov i fokus.