Tema vinterodling: Odla inomhus

Så länge vi ser till att grönsaker får ljus, vatten och en viss värme så kommer de att växa. Inomhus finns det alltså goda förutsättningar för att odla även under vintern.  Vilken metod passar dig?

Odla med extrabelysning

Det blir vanligare och vanligare att skaffa särskild växtbelysning för att både kunna dra upp plantor inomhus eller odla året om inne. Det finns många fördelar med det; det ger ofta bra kontroll över både temperatur och ljus som ger perfekta förhållanden och lättskötta odlingar. Nackdelen är såklart att det kräver extrautrustning och drar el. Kanske värt att räkna på vad det kostar och vad det ger?

Tänk på att:

Om du ska satsa på en odling inomhus med extra växtbelysning är det viktigt att du köper bra utrustning. Vanliga lampor som vi har i skolan kan till exempel göra att det blir alldeles för varmt åt plantorna eller att det är ett ljus som de inte växer bra av. I proffsig belysning går ingår det ofta timer och smarta lösningar för att justera avståndet mellan lamporna och växterna, vilket behöver ändras då och då.

Vad ska du odla med extrabelysning?

Det går egentligen att odla vad som helst, så vad du ska odla beror helt enkelt på vad du vill ha, men också hur stor yta du får att odla på. Ofta är ytan begränsad inomhus, vilket gör att att det är kul att odla sådant som ger mycket på liten plats. En annan rolig grej är såklart att så grönsaker med lång kultiveringstid, så att du får ett försprång under våren.

Förslag:

  • Låga kruktomater. Gärna med små tomater som du kan plocka ofta.
  • Snackgurka. Den växer sig vild och krokig i hela fönstret samtidigt som den bjussar på goda smågurkar.
  • Chilipeppar. Denna kryddstarka delikatess tar lång tid på sig att bli klar, men levererar massor av starka frukter under lång tid. Den är faktiskt flerårig, så du kan ha den riktigt länge!

Odla i befintliga förhållanden

Det är inte bara smörgåskrasse man odlar inomhus under vintern nuförtiden, utan en mängd fröer går bra att så inne och snabbt skörda späda, näringsrika blad av. Rödbetor, kål, ruccola, rädisor, ärtor och solrosfrön är några sorter som endast behöver jord, vatten och fönsterljus för att växa och ge oss tillskott av gröna vitaminer som vi så väl behöver. Det är ofta mycket godare än de växthusdrivna, långt transporterade grönsaker vi hittar i affären vid den här tiden på året. Glöm skolmatsalens dystra kantiner, nu är skotten en riktig trend och kallas för micro leaves. Tillsammans med groddar i alla regnbågens färger är de grunden i en klimatsmart vintersallad.

Skott av gurkört blir milda och mjälla micro leaves.
Gurkört och övervuxna ärtskott. Går fint att äta det med!

Testa att så för skott:

  • Ärtor
  • Vitlöksklyftor
  • Bondbönor
  • Rädisa
  • Gurkört

Grodda

Det är synd att vi inte groddar mer, särskilt på vintern då det är ett lätt sätt att få färska, närproducerade, näringsrika grönsaker. Groddar brukar räknas till ett av våra superfoods då de är väldigt vitaliserande och har ett tätt näringsinnehåll, de kryllar av vitaminer och enzymer.

Ett enkelt sätt att grodda är att använda en plastburk av typen som det varit turkisk yoghurt i. Ta av locket och gör en mängd små hål i det mot en skärbräda med en korkskruv eller spik. Klipp ut ett litet hål halvvägs upp på sidan av hinken. Fyll hinken med groddfrön (mungbönor, rödbetor och alfalfa är heta tips!) och låt stå i vatten i ca tolv timmar, häll sedan av det genom att vända hinken upp och ner. Efter det sköljer du groddarna två gånger om dagen genom att hälla i färskt vatten genom hålet på sidan och låta det rinna av direkt. Eftersom burken blir nästan ljustät kan man ha den stående framme tills groddarna är färdiga.

Det är viktigt att skölja groddarna noga innan man äter dem. Är man väldigt försiktig kan man pastörisera fröna innan man groddar eller koka dem innan man äter dem, då själva groddprocessen kan innebära att bakterier sprids och förökas. Se därför till att använda bra frön, rent vatten, rena redskap, förvara färdiga groddar svalt och äta dem inom några dagar.

Vackra rödbetsgroddar.

Odla i slutna system – Hydroponisk odling och Aquaponics

Hydroponisk odling är en odling som man gör i ett system av vatten som rör sig. Det går att bygga fantastiska system av rör eller andra material som är mycket platsbesparande och bjuder på massor av möjligheter till lärande inomhus. Bildgoogla hydroponisk odling så får ni se! Ljus och näring i vattnet behöver tillföras – och systemet måste såklart konstrueras och underhållas. Här har vi gått en lång väg från den enkla groddningen till en mycket mer avancerad nivå.

Aquaponics är en häftig variant av inomhusodling som integrerar växtodling med – fiskodling! Istället för att som i hydroponisk odling tillsätta näring (ofta i form av salter) får fiskens avföring bli växternas näring.

Andreas Andersson på Odla i skola skriver en del om aquaponics. Bland annat det här:

”Aquaponics är kan vara lite krävande att komma igång med. Det krävs tålamod då det gäller att hålla både fiskar, bakterier som sköter nitrifikationsprocessen och växter nöjda. Det är inte bara att köpa fiskar och så frön. Processen med att komma igång kan ta en eller flera månader, då det gäller att först få igång nitrifikationen, dvs bakterier som i två steg omvandlar amoniak i fiskarnas bajs till nitrater som växterna kan ta upp. När man väl får systemet att fungera är det MYCKET fruktsamt och något av det mest pedagogsiaks som finns att ha i ett klassrum för att visa kretslopp i naturen.”

Om ni är nyfikna gäller det att läsa på och utforska vilken variant ni vill ägna er åt. Och hör gärna av er till oss när ni gör det!

 

Läs mer om vinterodling här!