Snack track för skola och förskola

Missa inte vår tävling där just din skola kan vinna ett snack track till ett värde av 5000 kronor! Allt ni behöver göra är att dela med er av er fantasifulla odling eller fantisera ihop hur den skulle kunna se ut, senast 31 augusti. Här kan du läsa mer om tävlingen.

Vad är ett snack track?

Ett snack track i trädgården är något så finurligt som en slinga där barn och vuxna kan gå för att själva plocka ihop ett mellanmål av bär, frukt och ätliga växter. Den kan göras stor eller liten, med blommor, lekfull, lång eller kort, som en stig eller i ett helt litet område.

I ett snack track kan det finnas perenna grönsaker, små och stora bärbuskar, örter, blommor och fruktträd. Ju mer perenna växter desto enklare och mindre blir underhållet. De tål också mer än de ettåriga plantorna. Perennerna får gärna bli en grund som sedan kompletteras med roliga ettåringar.

jordgubbar i ett snack track

Att tänka på när du anlägger ett snack track

En plats att vilja vara på

Tänk från början på hur snack tracket kan bli en inbjudande plats. Det finns massor av sätt att göra det till en plats där barn och vuxna vill vara. Barnen har säkert bra idéer! Kanske vill ni skapa trädgårdsdjur i olika material som får bo där? Kanske bygga ett insektshotell? Stora stenar och stockar kan bli bra sitt- och samlingsplatser. Gamla stubbar blir också fina hem åt småkryp. Blommor har en viktig roll som lockar både pollinerare och människoögon. Och näsor. Och fingrar. Och munnar. Tips på ätliga blommor hittar du här.

Placeringen

När ni bestämmer var ni ska placera snack tracket kan det vara bra att tänka på ett par saker. För att buskar och träd ska trivas behövs till exempel ett visst jorddjup. Det går att bygga upp i lådor eller stora jordlimpor, men titta på just er gårds möjligheter. En plantering med djup jord och mycket sol är bra förutsättningar. Det gäller också att välja en plats som barnen kommer att röra sig till. Återigen gäller det att ta in just er plats och hitta rätt placering.

En lång säsong med sådant som går att äta direkt

Försök ha en mångfald av olika sorters växter i ditt snack track. Tidiga sorter som månadssmultron, kärleksört och gräslök. Örter som håller hela sommaren, som mynta. Bär som mognar under sensommar och höst, fruktträd som ger skörd under hösten och en bit in på vintern. Tänk också på att välja sorter som mognar lite i taget under lång tid så ni slipper plocka av allt på en gång. Eller varför inte sorter där det kommer nya blad när ni plockat?

Tänk också på att se till så att allt går att äta på en gång. Bönor till exempel behöver lätt tillagning. Då är det bättre att välja sockerärtor, som är bäst att stoppa i munnen direkt från plantan. Dessutom kommer det mer ju mer du plockar.

 

Vill ni ha mer hjälp? Kontakta Emma här så kan hon hjälpa er vidare i processen. (Och igen, missa inte tävlingen!)

Odla i skolan hela året – Augusti

Vad går bra att så i augusti?

Det är fortfarande sommar och om hösten blir hyfsat varm har du en lång odlingstid framför dig. Här kommer lite tips om vad som fungerar att så och plantera just nu.

En bild på liten, röd sallat i en rad och små morotsplantor.
Snabba sommarmorötter och röd bataviasallat.

Bladgrönsaker

Många bladgrönsaker passar utmärkt att så fortfarande. I norra Sverige hinner de eventuellt inte komma upp så långt utan får ätas som små skott om ni inte odlar i växthus. I mellersta och södra Sverige hinner ni fortfarande få rejälare skördar av bladkål, asiatiska kålsorter, sallat, spenat och mangold. Titta på fröpåsen hur lång tid det tar för dem att bli klara (kolla efter utvecklingstid).

Snabbväxande rotfrukter

I södra och mellersta Sverige går det fortfarande bra att så rotfrukter som växer snabbt. Rädisa, de snabbaste sommarmorötterna, majrova och kålrabbi kan fungera perfekt. Rödbetor går också bra, men odlas då kanske framförallt för bladen, som liknar mangold, och som små, små betprimörer.

Kvicka grönsaker

På vissa fröpåsar står det ”så regelbundet under sommaren”. Det är en bra ledtråd till vilka grönsaker och kryddor du kan odla även i augusti. Dill, koriander, sallatslök och sockerärtor kan fortfarande sås med bra resultat om du inte bor för långt norr ut.

Sockerärtor mot ett galler i kvällsljus.
Än hinner du få en skörd av sockerärtor!

Gröngödsla

Där du har skördat grönsaker kan du med fördel gröngödsla. Då utnyttjar du hela säsongen, skyddar jorden från att ligga bar (och bli uttorkad alternativt översållad med ogräs) och förbättrar jorden till nästa år. Det finns färdiga fröblandningar att använda till gröngödsling, men passa gärna på att experimentera. Kanske vill ni så råg som barnen i Lersöparkens skolehave eller vanliga gula ärtor från mataffären som ni dessutom kan toppa flera gånger för att äta toppskotten i sallat?

Bärbuskar och träd

Sensommaren och hösten är ett bra tillfälle att plantera buskar och träd. Luften är fuktig och de hinner fortfarande etablera sig ordentligt innan vintern. Läs på ordentligt om hur ni går tillväga. Kolla till exempel vilka sorter som är härdiga i er växtzon och välj bra exemplar, eftersom träd och buskar är en något större ekonomisk investering än några fröpåsar. För er som odlar på skolgården är det också viktigt att tänka på hur slitaget kommer se ut. Om det är många barn som rör sig intensivt där ni planterar träden och buskarna behöver de sättas i ett hägn eller skyddas av något annat som leder undan den intensiva leken. Tänk på att det behöver vara en hållbar lösning som fungerar i många år.

Vårblommande perenner

Passa på att föröka vårblommande perenner genom att dela och flytta dem. Piplök och gräslök kan bli långa rader av en enstaka planta. Det är dessutom ofta väldigt enkelt. Gräv isär försiktigt, se till att få med fina rötter och gräv ner i nygödslad jord. Vattna rejält. Klart!

Gräslöksplantor framför en gräsmatta.

Lersöparkens skolehave del 1 – Förträdgården

Runt om i Köpenhamn finns sex skolträdgårdar som drivs av föreningen Kobenhavns Skolehaver med stöd från Köpenhamns kommun. Skolträdgårdarna har funnits i över 100 år och efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är deras motto.

Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Parken är hela tre hektar stor så vi kommer att dela upp vårt besök i flera delar. Häng med!

Del 1. Förträdgården

När vi kommer fram till Lersöparkens skolehave ser vi inget annat än ett litet, gult hus på ett hörn. Det är svårt att tro att det ligger en park här.

Bakom huset breder det ut sig en lummig och grön trädgård.

Här, i vad som mest känns som en förträdgård till de stora ytorna och odlingarna ännu längre in, känner vi igen en del odlingsprinciper från permakulturen och skogsträdgårdar. Mycket samodlas; höga träd, buskar, klätterväxter och perenna ätbara växter. Det gör att det inte kräver lika mycket skötsel eller kontroll från de som arbetar här. Inte heller ska det krävas så mycket redskap eller resurser utifrån systemet. En skogsträdgård tar hand om sig själv.

Skogsträdgårdar försöker efterlikna naturliga förhållanden. Till exempel finns det ingen bar jord i naturen. Om man försöker upprätthålla det i sin odling så har man ett oändligt arbete framför sig. I den här trädgården används mycket marktäckare, som håller jorden täckt och välmående. Ovanför här syns myskmadra, en perenn krydd- och medicinalväxt som snabbt breder ut sig i skuggområden.

Hör ovanför syns en annan perenn, kärleksört. Den blommar vackert på hösten och är väldigt tålig, men framför allt är den ätbar. De köttiga bladen är bland de första gröna skotten du kan äta av på våren.

Mångfald bland djur och insekter är en viktig del av en skogsträdgård. Det håller den frisk och frodig. Här är ett insektshotell för många invånare, gjort med vad som fanns till hands.

I en samodling, där man planterar perenner på ett strategiskt sätt, konkurreras de inte ut av ogräs utan tar sin plats. ”Ogräset” blir bara ytterligare ett tacksamt inslag i den biologiska mångfalden. Ofta är de dessutom ätbara, om än kanske lite ovana för våra smaklökar.

Lunchpaus.

 

Libbsticka.
Chokladmynta.

Genom att odla efter skogsträdgårdsprinciper med perenna örter, grönsaker, bär, buskar, klätterväxter och fruktträd skapar man en hållbar odling som lättare står emot sjukdomar eller andra hot och bara kräver mindre arbetsinsatser. Mer tid för upplevelser, lek och lärande alltså. Och så är det helt otroligt vackert.

I nästa del ska vi gå vidare och höra vår guide Camilla Friedrichsen berätta om de stora odlingarna. I den tredje delen tar vi en närmare titt på hur barnen använder parken. Missa inte det!