Runt om i Köpenhamn finns sex skolträdgårdar som drivs av föreningen Kobenhavns Skolehaver med stöd från Köpenhamns kommun. Skolträdgårdarna har funnits i över 100 år och efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är deras motto.
Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Parken är hela tre hektar stor så vi kommer att dela upp vårt besök i flera delar. Häng med!
Del 1. Förträdgården
När vi kommer fram till Lersöparkens skolehave ser vi inget annat än ett litet, gult hus på ett hörn. Det är svårt att tro att det ligger en park här.
Bakom huset breder det ut sig en lummig och grön trädgård.
Här, i vad som mest känns som en förträdgård till de stora ytorna och odlingarna ännu längre in, känner vi igen en del odlingsprinciper från permakulturen och skogsträdgårdar. Mycket samodlas; höga träd, buskar, klätterväxter och perenna ätbara växter. Det gör att det inte kräver lika mycket skötsel eller kontroll från de som arbetar här. Inte heller ska det krävas så mycket redskap eller resurser utifrån systemet. En skogsträdgård tar hand om sig själv.
Skogsträdgårdar försöker efterlikna naturliga förhållanden. Till exempel finns det ingen bar jord i naturen. Om man försöker upprätthålla det i sin odling så har man ett oändligt arbete framför sig. I den här trädgården används mycket marktäckare, som håller jorden täckt och välmående. Ovanför här syns myskmadra, en perenn krydd- och medicinalväxt som snabbt breder ut sig i skuggområden.
Hör ovanför syns en annan perenn, kärleksört. Den blommar vackert på hösten och är väldigt tålig, men framför allt är den ätbar. De köttiga bladen är bland de första gröna skotten du kan äta av på våren.
Mångfald bland djur och insekter är en viktig del av en skogsträdgård. Det håller den frisk och frodig. Här är ett insektshotell för många invånare, gjort med vad som fanns till hands.
I en samodling, där man planterar perenner på ett strategiskt sätt, konkurreras de inte ut av ogräs utan tar sin plats. ”Ogräset” blir bara ytterligare ett tacksamt inslag i den biologiska mångfalden. Ofta är de dessutom ätbara, om än kanske lite ovana för våra smaklökar.
Genom att odla efter skogsträdgårdsprinciper med perenna örter, grönsaker, bär, buskar, klätterväxter och fruktträd skapar man en hållbar odling som lättare står emot sjukdomar eller andra hot och bara kräver mindre arbetsinsatser. Mer tid för upplevelser, lek och lärande alltså. Och så är det helt otroligt vackert.
I nästa del ska vi gå vidare och höra vår guide Camilla Friedrichsen berätta om de stora odlingarna. I den tredje delen tar vi en närmare titt på hur barnen använder parken. Missa inte det!
