10 inspirerande sätt att använda löv

När världen runt omkring täcks av löv som singlar ner, bjuds vi på massor av möjligheter att leka, lära, upptäcka och njuta. Här har vi samlat några tips på vad du kan använda löven till.

Har du fler?

 

1. Löv är ett fantastiskt löst material som går att använda till hur mycket som helst. Bara fantasin sätter gränser. Förskolan I ur och skur Kulingen i Karlstad använde lönnlöv som kommandon i en bana ute på gräsmattan. I varje ruta med ett löv skulle barnen ta ett steg framåt, i varje ruta utan löv skulle de hoppa på stället. Ett första steg i arbetet mot digitalisering och programmering inom förskolan, på ett sätt som passar deras I ur och skur-profil. Smart och kreativt!

2. Fyll ut odlingslådor och tråg med löv. Se löven som en resurs! Forsla inte bort dem utan använd dem i skolträdgården. Om ni odlar i pallkragar, lådor eller stora tråg kan ni gräva bort det översta lagret med jord, fylla på med massor av löv och sedan lägga tillbaka jorden. Ett sätt att tänka kretslopp istället för att forsla bort trädgårdsavfall och köpa jord…

3. Lek med färg och form. Det är givet att använda lövens rikedom av otaliga färgnyanser och spännande former. Räkna färger i ett löv, använd dem som stämplar, måla av, gör mandalas eller andra figurer med dem. De kreativa sätten är för många för att räkna upp!

4. Hitta livet i löven. Göteborgs naturhistoriska museum har i 30 år haft ett program som de kallar Liv i löv som går ut på att upptäcka det myllrande livet i löven på ett roligt, intressant och lärorikt sätt. Här kan du ta del av deras studiematerial för lärare och förskolelärare som vill ge barngrupper en spännande upplevelse av precis det.

5. Kompostera! Missa inte att använda löven i er kompost. De är ofta ett välkommet tillskott i trädgårdskomposter eftersom de är ett kolrikt material, medan många trädgårdskomposter tenderar att främst fyllas av grönt, kväverikt material. Många småkryp gillar löven extra mycket och löven blir en fin, odlingsvänlig mull när de förmultnat.

6. Pyssla. Det är svårt att inte upprepa sig, för även till pyssel går det att använda löv på nästan oändligt många sätt. Bygga lövkronor, vika lövrosor, göra ljuslyktor… Googla ”löv pyssel” och titta på bilderna för mängder av inspiration!

7. Lär om träd. Passa på att ta tillvara lövens påtagliga närvaro och prata om träd. På Skogen i skolan finns ett stort gäng faktablad om svenska träd att ladda ner gratis och använda i undervisningen.

8. Gör en lasagneodling. En lasagneodling är egentligen bara en kompostlimpa att odla i, fast uppbyggd av två sorts material som du lägger lager på lager. Växla lager av brunt, kolrikt material (till exempel löv) med grönt, kväverikt material som gräsklipp och andra växtrester. Till våren toppar du med jord eller gör gropar som du fyller på med jord och odlar där i. Du kan bygga upp en lasagneodling på vilket underlag som helst, men tänk på att materialet sjunker ihop jättemycket, så om det inte är jord under behöver du bygga väldigt högt för att det ska bli tillräckligt för grönsaker att växa i.

9. Sortera och klassificera. Använd löven för att sortera, konstruera sorteringsnycklar och klassificera växter enligt Linnés metod. Här finns ett jättebra idéhäfte från Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik att utgå ifrån: Linnélektioner – Idéhäfte 5 – I Linnés spår.

10. Täckodla. Självklart ska ni använda löv för att täcka bar jord i era odlingar. Det skyddar mot uttorkning och ger jorden mer mull och näring. Dessutom kan det användas som skydd för köldkänsliga växter och packa in grönsaksplantor som ni vill försöka övervintra.

En ny förskolegård i Karlstad

Förra veckan hade Sångtrastens förskola i Karlstad invigning av sin helt nya utemiljö. För ett halvår sedan var det bara en gräsmatta och en liten kulle på ytan som idag blev full av sprudlande lek. Karlstad kommun har tagit fram ett verktyg som kallas Skolgårdsvärde. Det är ett gediget verktyg för att höja kvalitén på utemiljön, så att den blir anpassad efter verksamhetens behov och främjar barnens lärande, utveckling och hälsa.

Sångtrasten är en av elva enheter i Karlstad som håller på att förändra sin utemiljö med hjälp av skolgårdsvärde och med medel från Boverkets satsning på upprustning av utemiljö. Förskolechefen, Hjördis Jansson, har fått utbildning och handledning för att ta kunna göra åtgärder som verkligen främjar verksamheten. Torbjörn Wrange som är verksamhetsutvecklare inom pedagogisk miljö på kommunen driver detta arbete genom att stödja cheferna genom en process med utbildning, delaktighet och design av gården.

Lek utan begränsningar

Det som särskiljer gården från det vi traditionellt ser på en förskola är att gården är open-ended och oprogrammerad. Det är barnen och pedagogerna som ständigt ger den nytt innehåll genom lek och pedagogiska aktiviteter. Växtligheten ger också barnen möjlighet till varierade upplevelser året runt. Här finns inga gungor, vippdjur eller kostsamma klätterställningar i starka färger. De naturliga materialen fyller gården. Stockar, stenar, sand, grus, stubbar och en och annan betongskulptur. Det finns flera naturliga rum, där leken kan få ta fart eller där det finns plats att dra sig undan.

Ett rum för alla

I ett av rummen ligger en hög med långa pinnar från skogen. Barnen hittar dem snabbt och börjar bygga. Kojleken tar fart. I ett rum finns en scen och en samlingsplats runt en eldstad. Där elden ska vara finns singel och en pojke finner sin lugna plats, jag iakttar honom länge där han sitter och plockar med småstenarna. Fullt fokuserad.

Återbrukat material

En låda står vid lekstugan en lång stund oöppnad, men någon kikar försiktigt in och i den hittar de material av alla de slag. Det är blandade saker från Solareturen (det lokala återbruket), som kommer till ny glädje på gården. Ett hamsterhjul, några korgar, grytor, slevar, några gosedjur, en matta och några saker som är svåra att säga vad de är.

När barnen börjar plocka med dessa saker kommer rolleken igång på allvar. Här leker flickor och pojkar en intensiv lek. De plockar med materialet och hämtar sand i sandlådan att fylla korgar och grytor med. Alla är med. Små som stora barn. De pratar oavbrutet med varandra. Olika lekar. Olika teman i leken. Det är svårt för mig som åskådare att urskilja vad som verkligen händer. Ett barn pysslar om ett annat, någon förhandlar över disken i lekstugan, någon snurrar hamsterhjulet i en hög med sand, fyller det med mer, någon springer och hämtar mera sand.

Bygga, springa, gräva

Vid ett ställe finns en liten hinderbana med små stubbar, stockar och stenar. Förutom det fasta materialet finns här gott om brädor och några gamla läskbackar. Här kan barnen fortsätta att bygga vidare och skapa nya hinderbanor efter hand. Olika varje dag. Nytt material kan tillföras i oändlighet. Jag ser hur barn i olika åldrar balanserar på stenarna, testar stockarna och börjar bygga med brädorna.

Kullen skapar fart i leken och här finns stora ytor för barnen att springa på. De får upp ordentligt med fart när de springer ner för backen. Någon rullar ner och någon drar sig upp med hjälp av ett rep. Några barn åker ned för rutschkanan i full fart och några klättrar upp för den. Några springer fort ner och fortsätter en hopprunda på halmbalarna som ligger i en halvcirkel, som lätt går att flytta runt.

Några barn planterar växter i odlingslådor längs med huset tillsammans med personalen. Doftande lavendel, höga gräs som prasslar i vinden, gult lysande rudbeckior och massvis med kärleksört som jag är nyfiken på om de kommer smaka på.

Det trygga, det dynamiska och det vilda

Inne vid huset finns också bord och här har några barn satt igång och måla på stafflier, vattenfärgen står framme och det är bara för barnen att sätta igång när de vill. Det är fritt fram. Barnets egna val, inre motivation och barnens egna drivkraft att leka och skapa får styra vilken aktivitet de vill engagera sig i. De kan stanna i den aktivitet de vill, tills nyfikenheten leder dem vidare till ett nytt projekt. Det blir ett tydligt flyt i leken. Gården är utformad med tre zoner, den trygga, den dynamiska och den vilda zonen. De samspelar med varandra och skapar ett flyt, samtidigt som det underlättar för ett ledarskap där barnen kan ges både ansvar och frihet i stegrande grad.

Hitta Balansen gör det möjligt

Många av er som läser funderar säkert på hur det kan byggas en gård som denna. Några funderar säkert också på hur man kan ha pinnar och bråte liggande på gården som här. Vi har ju under en lång tid lärt oss att ”EU-standarden” sätter stopp för miljöer som denna. Denna miljön har möjliggjorts genom utbildning i balanserad riskbedömning av miljön och verktyget Hitta Balansen som vi har tagit fram i Lead for ESD. Det är ett verktyg för att stärka de pedagogiska värdena i att barn får möjlighet att bedöma risker på egen hand. Verktyget möjliggör en kommunikation mellan olika förvaltningar för att kunna skapa bästa möjliga förutsättningar för barns lärande, utveckling och hälsa.

I höst kommer vi skapa en guide som beskriver betydelsen av detta förhållningssätt och i november/december hoppas vi vara redo för utbildningar även för andra kommuner som är intresserade.

Gyllins trädgård och Junibackens förskola

I den sista delen av artiklarna från vår studieresa i maj, besöker vi Junibackens förskola som ligger i Gyllins trädgård i Malmö. De har en stor, pedagogiskt grundad gård. Dessutom har de en naturpark med temalekplats alldeles intill sig. Massor av möjligheter att använda utemiljön till lek och lärande alltså!

Junibackens förskola i bakgrunden på andra sidan dammen.

Vi tas emot av förskolechef Heidi, förste förskolelärare Ulrika och förskolelärare Jessica. Förskolan har drygt 100 elever fördelat på 6 avdelningar, varav en är en uteavdelning. Gården är relativt nybyggd och utemiljön är utvecklad för att användas i det pedagogiska arbetet redan från start. Här finns kuperade miljöer, traditionella lekredskap och byggmaterial utan manualer.

Grön flagg

Det första som möter oss, förutom barn som äter mellis i skuggan, är en populär vattenlek och odlingslådor. Förskolan är med i Grön flagg och  arbetar mycket med kretslopp från jord till bord. De vill att barnens svar på ”Var kommer morötter ifrån?” inte ska vara Ica Maxi utan ”våra odlingslådor”.

Långa avstånd

I en kortändan av den avlånga, stora gården finns ”skogen”. Det är en dunge med unga träd bakom en halvmåneformad, låg kulle. Barnen går ofta hit och tycker att det är en lika god skogsutflykt som om de gått utanför stängslet.

På andra sidan av gården är det planterat bärbuskar och fruktträd på gräsmattan. Även här rör sig ofta barnen. Jessica berättar att barnen gärna vill smaka och att de får göra det också. Gröna vinbär smakar de dock oftast bara på en gång.

Medforskare i barnens vardag

Vi går varvet runt skolan och slås av hur långt det blir. Jessica beskriver att hela gården är barnens kreativa yta och att de valt att inte avgränsa den på något sätt: ”Vi har fått den här stora gården, då ska vi också se till att förvalta den”. Gården erbjuder rörelse, vilket också innebär att den kräver det av pedagogerna som varit drivande i utformningen. Genom att röra på sig med barnen och kommunicera med varandra går det utan problem. ”Vi blir verkligen medforskare i barnens vardag”, säger Jessica.

Långsidan av gården, där barnen sover utomhus under tak på en sidan och har utsikt över träd och vatten på andra sidan.

Barnen rör sig ofta runt gården och bestämmer sig sedan för vad de vill göra. Jessica betonar hur viktigt det är att där finns något för alla. De ska kunna möta både den som behöver ett väldigt tydligt material i handen för att leka likaväl som de som kan och vill leka med ”ingenting”.

De senaste veckorna har barnen på ett mycket idogt sätt barkat av stubbarna på en hinderbana. Nästa projekt verkar bli att använda barken till ”mat”.

Gyllins trädgårdslekplats

Precis utanför finns Gyllins trädgårdslekplats som förskolan ofta går till. Det är en av Malmös temalekplatser och just den här lekplatsen har mottot ”Fler gröna fingrar och mer skit under naglarna”. Målet är att alla barn ska ha rätt att veta hur ett smultron smakar. På det som en gång i tiden var en odlingsbäddar tillhörande en handelsträdgård finns nu stora odlingslådor med smultron, örter och annat ätbart. Klättring, upptäcktsrundor och smakupplevelser präglar lekplatsen. Hit kommer det ofta bussar även från andra skolor.

Gyllins trädgårdslekplats.

På Junibackens förskola uttrycker pedagogerna att barnen där är privilegierade, som ofta både har en tomt hemma, en stor grön förskolegård och även temalekplatsen att röra sig på och att de försöker se det och verklign använda det de har fullt ut. Samtidigt önskar vi att det vore alla barns rätt att få tillbringa mycket tid ute i så gröna, lärorika, kreativa miljöer!