Planera lätt för enkel vårodling

Ligger snön djup i mjuka drivor? Skördar ni fortfarande bladgrönt på friland? Eller gräver ni kanske för fullt för att förbereda en vinterodling? November kan te sig på väldigt olika sätt, både från år till år och från norr till söder. Oavsett är det ett bra tillfälle för att planera för framtiden. Idag vill vi slå ett extra slag för att våga komma igång genom att ODLA ENKELT.

Börja enkelt

I vår jakt på inspiration kan det vara lätt att tycka att odling i skolan känns komplicerat och krångligt. Det behöver det verkligen inte vara! Själva odlingen går att göra hur enkel som helst (och utmaningar med finansiering och organisering går att lösa – men nu snackar vi om praktiken med fingrarna i jorden). Därför kommer det idag flera tips på de allra enklaste grönsakerna att odla, sådant som kräver minimalt med förberedelser och förkunskap. Det enda som behövs är egentligen att du vågar prova.

De simplaste förutsättningarna

Grönsakerna som beskrivs här är några av de mest tacksamma varianterna du kan odla. De direktsås på våren (vi lägger inte till vintersådder just nu) och behöver jord som har gödslats, vatten och sol. Inget mer egentligen. Lätt som en plätt! De fungerar alltså fint i  krukor, pallkragar, odlingslimpos, bland blommorna i rabatten, på friland, ja, var som helst där du får ihop lite bar jord. Om det känns svårt att odla, om du inte riktigt vet var du ska börja och hur du egentligen sköter en odling: börja bara med det här.

Fyra steg från sådd till skörd

Gödsla. Mylla ner till exempel stallgödsel eller något annat naturligt gödsel i jorden, nu på hösten eller till våren. Det brukar stå på påsen hur mycket du ska använda.

Så. Så fröna när jorden rett sig. Det betyder att jorden inte längre är frusen och går att jobba med. Ofta brukar det första ogräset vara ett tecken på att jorden rett sig. Det står på fröpåsen med vilket avstånd och hur djupt du ska så fröna. Utgå ifrån det men det behöver verkligen inte vara exakt.

Vattna. Vid väldigt torrt väder under våren och sommaren behövs vatten. Tänk mycket och färre gånger än litegrann ofta. Ge plantorna en riktig rotblöta då och då när de blivit stora, om inte regnet sköter det åt dig.

Skörda. Ät upp resultatet.

Härliga brytbönor ger fin skörd trots små arbetsinsatser.

 

 

 

 

 

 

Alla barn borde kunna få äta sockerärt direkt från plantan om sommaren!

Välj av dessa sorter:

Mangold

Att odla mangold är bra för självförtroendet säger många och visst är det maffigt med de stora bladen som kommer efter några månader. Men det går precis lika bra att skörda små blad tidigt, om det passar er odling.

Brytbönor

Kanske brukar du äta haricot verts med god aptit? Missa då inte heller att odla brytbönor! Välj en låg, buskig sort som inte behöver stöd. Det står på påsarna eller i butiken. Precis som med de andra på listan är det en planta som i stort sätt sköter sig själv efter sådd, bara den får lite vatten. Och det är så fantastiskt gott att äta! Tänk på att skörda innan baljorna blir för stora.

Sallat

Enklare än att odla sallat finns knappast. Ta gärna en snabbväxande plocksallat och så då och då under sommaren. Under tiden går det fint att norpa ett blad så fort man är sugen. Om du köper en plocksallatsmix får du en fin blandning av färg, form och textur.

Sockerärt

En stor barnfavorit som växer fort. Toppen att ha i en odling för barn eftersom både ärtskidorna och själva plantan är god att äta. Om du väljer en låg sort behöver den inget särskilt stöd.

 

Dill, persilja och koriander

Många ettåriga örter kräver inte alls mycket för att ta fart. Persilja växer långsamt på våren, men belönar med stora plantor på sensommaren. Dillen är lite egensinnig och väljer själv var den trivs. Koriandern kan du så om och om igen om du vill!

Sallat av sorten Little Gem.

Bonustips: sättlök & potatis

De odlas inte från frö, men sättlök och potatis är också enkelt att sätta på våren. Kraven är väldigt små, särskilt från potatisens sida. Tänk på att sätt dem minst tre gånger sin egen storlek ner i jorden och kupa jorden runt potatisen. Glöm inte att vattna löken!

Odla i skolan hela året – oktober

Samla och låt vara i oktober

Vi har gått in i det som på många håll är den första riktiga höstmånaden. Ändå går en del av tipsen från september fortfarande fint att göra även nu, beroende på var i landet ni bor. Sätt vitlök om ni inte gjort det än, plantera en vinbärsbuske till och fortsätt samla fröer ifall inte det börjar närma sig vinter i ert område! Månadens nya är att äta upp – och låta stå kvar!

Sista chansen att plocka av björnbären är nu!

Dags att äta upp

Kylan börjar komma på allvar i större delen av landet. Även om det kommer fina höstdagar så börjar dygnstemperaturen bli låg. Har ni inte gjort det än så börjar det bli dags att äta upp eller åtminstone samla in sådant som inte tål kylan så bra även längre söder ut. Sommarsquash, sallad, sommarkål, tomater, gurkor, späd lök, en del bladgrönt, bär, potatis och massa annat kan ni få frossa i nu om ni har turen att ha det i landet.

…och låt stå kvar!

Med det inte sagt att ni behöver skörda allt nu. Många av våra traditionella nordiska grönsaker tål kylan alldeles ypperligt. En del fortsätter att växa så smått och annat lagras bra i jorden. Det gäller att ha lite koll på vilka som gillar vad. Rotsaker som morötter, havrerot, palsternacka, persiljerot och svartrot går bra att låta stå kvar hela vintern. Täck gärna med ett tjockt lager halm, hö, löv eller något annat växtmaterial för att tjälen inte ska frysa fast dem bara. Många kålsorter, purjolökar, persilja och en del sallater kan också klara sig långt in på nästa år. Om inte hararna eller rådjuren tar dem först!

Städa lagom

Att städa lagom är ett mantra som är bra att ha med sig när allt odlat långsamt börjar gå över till hängiga, bruna varianter av sin frodiga sommargrönska. Det kanske frestar att gå ut och ryck upp allt du ser, men ha is i magen! Det är faktiskt bara vi som fått för oss att det skulle vara bra. Naturen håller inte med. Låt istället växterna få sköta åtminstone en liten del av sitt eget kretslopp. Gamla växtdelar skyddar jorden under vintern och ger den näring till nästa år. Avklippta stjälkar kan vara en ingång för fukt som blir röta och uppryckta rötter gör ingen jord glad. Om det inte är ogräs såklart, ogräsrensning passa tyvärr lika bra på hösten som på våren och sommaren.

Månadens tips: Kratta löv

Lövhögar är väl bland det roligaste som finns att samla ihop och hoppa runt i? Det kan bli en riktigt rolig aktivitet för alla som vill vara med att kratta ihop så mycket löv ni kan till stora högar som ni samlar nära odlingen. Efter att barnen härjat runt i dem och med dem har ni ett toppenfint material att täcka jorden med eller göra en kompost av. Lövkompost blir väldigt mullrik och innehåller inte så mycket kväve som till exempel gräsklipp, stallgödsel eller hushållskompost. Det gör det till ett otroligt värdefullt tillskott för de flesta jordblandningar.

7 ätliga blommor som självsår sig

Idag bjuder vi på ett enkelt odlingstips som passar bra för skolor och förskolor; Ätbara blommor som självsår sig. Det är sorter som gärna sprider sig och som kommer tillbaka självmant år efter år nästan oavsett var du väljer att så dem. De fungerar alltså vare sig du odlar i pallkragar som på Kryddgårdsskolan, runt träd, i bäddar på friland eller bara vill få mer mångfald i ett övervuxet grönområde. Själva sådden är också enkel. Fröna kan strös ut på jordytan och sedan bara krattas eller ”rufsas” ner. Glöm inte vattningen! De ställer heller inte några större krav på jorden, men växer såklart mer frodigt på lucker och näringsrik jord. Blommor och örter har ett stort värde som dragväxter i odlingarna, både för skördens skull och för mångfalden bland våra insekter.

Ätbara blommor som självsår sig

1. Gurkört. De stjärnformade, blå blombladen är väldigt dekorativa och kan till exempel frysas in med vatten till vackra iskuber. Skotten kan användas både som microleaves under vintern och när de är lite större på sommaren rullar du ihop dem hårt och skivar tunt till sallad. Italienarna använder det tillsammans med ricotta i tortellini. Namnet kommer av att de verkligen doftar och smakar lite som gurka, vilket är småkul och oväntat.

2. Ringblommor. Ringblommans blad är framför allt dekorativa och tillför inte så mycket i smak mer än att de är aningen bittra. De gör sig fint som ett färgglatt tillskott i sallader eller risrättter. Blombladen brukar också användas i salva och olja.

3. Dill. En av de svenska favoritkryddorna som är lite egensinnig och växer där den själv tycker att det passar. Vackra dillkronor blir ståtliga i odlingarna och används i inläggningar, i grytor och soppor. Torkade frön är en superkrydda som lyfter de flesta fisk- och grönsaksrätter.

4. Krasse. Blommorna är vackra och lite kryddiga, precis som bladen. De är lite mer värmekrävande än de övriga på listan, men klarar att självså sig i södra Sverige. Bladen kan strimlas tunt och blandas i sallader eller fyllningar till piroger. Blommorna går att fylla med ricotta och steka försiktigt, men ömtåliga som de är fungerar de bäst att strös färska över sallad och annan kall mat.

5. Persilja. Persiljans blommor smakar svagare än bladen, men kryddar smått och är vacker och skir att se på. Bladen används såklart som krydda och gör sig också som bladgrönt. Persiljan är flerårig, men blir lite mer träig och tråkigare i smaken när den blommar om. Som tur är frösår den sig rikligt, så det brukar finnas gott om färska skott.

6. Viol & penséer. Ännu en blomma som gärna frösår sig i södra och mellersta Sverige. Det vanligaste tipset är nog att kandera de vackra blombladen, mer användbart är kanske att blanda dem i kakor, socker och te. Bladen är också ätliga. De har en frisk, syrlig smak.

7. Maskros. Kanske gör du det bästa du kan för att utrota denna pigga, gula blomma? Om du vill bli kompis med den istället kommer du upptäcka att den har en mängd användningsområden. Du kan göra maskroshonung av blombladen, steka små blomknoppar som gott mattillbehör och få friska, beska blad i salladen till exempel. Dessutom är de en av våra viktigaste biväxter tidigt på våren när inte mycket annat blommar.