Open-ended och oprogrammerad lek

Den nya förskolegården på Sångtrastens förskola i Karlstad som vi skrev om för ett par veckor sedan har fått mycket positiv uppmärksamhet. Det finns ett sug efter miljöer som låter barn uppleva och leka utan begränsningar! Den närmsta veckan tänkte vi plocka upp och prata om några saker från den förskolegården som har extra stort värde. Först ut är oprogrammerad lek.

Oprogrammerad, open-ended lek

En gård som inte dikterar vad som ska hända på den låter barn och pedagoger själva fylla den med innehåll. Lek och pedagogiska aktiviteter får fritt spelrum. Det ger oprogrammerad, open-ended lek. Som det hörs på ordet att det inte finns en given utgång i leken. Leken begränsas inte av regler, förväntningar eller resultatfokus.

Motsatsen är innehåll på en gård som mer eller mindre styr dess aktiviteter. Till exempel idrottsplaner, gungställningar och vippdjur för att nämna några saker. Även om barnens fantasi i bland övervinner ramarna ger det helt andra förutsättningar om leken får lyfta utan ramar. Att innehållet främjar kreativitet och frihet.

Varför är det bra med oprogrammerad lek?

Friheten open-ended, oprogrammerad lek ger gör att barn får större möjlighet att uttrycka, utforska, skapa och roa sig. Allt som innebär lärande. Dessutom gör det att barn leker mer tillsammans över köns- och åldersgränser. Kanske är det i de bestämda lekarna, de bestämda utgångarna och reglerna som vi vuxna skapar och cementerar sådana gränser?

Oprogrammerad lek utmanar också barnens fantasi. Det ökar förmågan att tänka symboliskt och abstrakt, vilket leder till kreativitet. Rollekar blir fler, där empati och olika sociala scenarion tränas på. Vad händer om vi gör så här?

Vilka komponenter ger oprogrammerad lek?

En sak som ofta pratas om i samband med open-ended lek är lösa material. Gärna naturmaterial som stenar, stockar, grenar, hö och självklart vatten. (Jag undrar hur många naturvetenskapliga ämnen mitt yngsta barn kan bocka av när hon och hennes kompisar bygger fantastiska kanaler och banor för lera och vattenforsar riktigt regniga höstdagar på förskolan? Hela dagen bygger de. Häller vatten. Vart rinner det nu? Om vi bygger om, vad händer då?) Men återbrukade prylar från loppis kan också bli en form av löst material om de görs tillgängliga för barnen. Som hamsterhjulet på Sångtrasten. Vad lekte barnen egentligen med det?

Hur gör man en ätlig skolgård open-ended?

I en ätliga skolgård är de pedagogiska aktiviteterna en del. Barnens möjlighet att utforska, skapa och vara i den ätliga skolgården på egen hand är en annan. I en ätlig skolgård är det viktigt att ge rum för båda.

Ätlig skolgård är inte bara ömtåliga sådder och grönsaker som behöver stå i fred i odlingslådor. Det kan vara robusta björbärsbuskar som bildar portaler, förvildade örter över stora områden och halvmurkna stockar där nyttodjur får frodas. Det kan vara matlagningsplatser som bjuder in till mycket mer utforskande. Det kan vara ett gäng tåliga libbstickor, som blir en två meter hög vägg på sommaren och vissnar ner till massor av vassliknande material att härja med på vintern och våren. Det kan vara mängder av fruktkart. Det kan vara doftande örter som sätter igång fantasin. Det kan vara ett snack track, där barn själva kan gå och plocka sitt mellanmål. Eller bara komma undan och få en stund av lugn och ro.

Växtlighet bidrar till en föränderlig skolgård, som ser olika ut i olika årstider. De naturliga rummen förändras.

Att anpassa odlingarna och växterna efter platsens förutsättningar är a och o. På Lersöparkens skolehave berättade pedagogerna att det första de lär barnen är att respektera allt som lever där. Växter och djur. Där fanns också enorma ytor att springa på och områden som tål slit och släng. I en skola med liten gård, många barn och kanske i stadsmiljö får man också tänka på ett annat sätt. Hur gör vi odling och växtlighet tillgänglig utan att det slits sönder av för intensiv exponering för fartfylld lek?

 

En del av bidragen

Vi bara måste visa några av alla bidrag som vi fick in till tävlingen för fantasifulla odlingar. Alla bidrag blir för många för ett enda inlägg tyvärr, men ni hittar allihop på Facebook. Här kommer i alla fall ett gäng av alla fina skolodlingar!

Skogsgläntans förskola i Mantorp

Hammenhögs Friskola på Österlen

Björnen

Kristinebergsskolans högstadium i Åmål

Tuggeliteskolan

 

Tack igen alla som delade med sig av fantasi och kreativitet!

Nu har vi utsett en vinnare!

Först av allt, ett enormt stort TACK till alla som varit med i vår tävling för fantasifulla odlingar! Gå gärna in och titta på alla bidragen. Mycket inspiration och kreativa idéer.

Det var väldigt svårt att välja en vinnare. När vi tog beslutet tittade vi framför allt på två saker: barnens delaktighet i bidragen och bidragens fantasifullhet. Många bidrag uppfyllde dem båda. Hos det vinnande bidraget föll vi bland annat handlöst för de fantastiska teckningarna.

 

Och vinnarna är…

Stugsunds skola utanför Söderhamn!

Bidraget skickades in av Carina Forssman. Vi kommer att kontakta er.

”Hej!
Vi på Stugsunds skola utanför Söderhamn vill gärna vara med i tävlingen! Vi har ett område på skolgården där det finns träd och stenar. Det som saknas är ett snack track!

Vi har funderat kring vilka perenna ätbara växter som skulle passa bra att odla längs ett snack track. 
Då det finns både soliga och skuggiga ställen på det tilltänkta stället så har vi diskuterat olika växters behov av solljus.

Vi har kommit fram till att vi vill ha en välkomnande portal in till vårt snack track. Stigen ska kantas av goda ätbara bär, växter och blommor. Det ska finnas växter i olika höjder och med olika färger.

Vi vill ha träd som äppelträd, körsbärsträd på soligare ställen. Vi vill ha flera plantor av olika amerikanska blåbär och blåbärstry samlade i små klungor längs stigen, liksom krusbärsbuskar och hallon.

Vinbär klarar sig bra på skuggigare ställen, så de kan växa en bit in efter stigen tillsammans med häggmispel och saskatoon.

På passande ställen vill vi se vacker blommande krasse, grupper med violer och gurkört, som vi hoppas ska fröså sig själva.
Vi ser fram emot att frysa in några blommor av gurkört och viol i isbitar för att ha vackra kylda drycker när vi inviger vårt snack track med ett stort kalas!
Krassen använder vi till smörgåspålägg, eller som snacks efter stigen.

Vi vill också ha perenn lök som gräslök och piplök i stora tuvor.

Naturligtvis vill vi också odla sockerärt, tomater, pumpa och annat som är vacker och ätbart, även om det behöver drivas upp och skötas om på ett annat sätt än de perenna växterna.
Alla skolans elever ska känna sig välkomna längs stigen. Vi vill att det ska finnas något för alla att plocka och äta, men också att se, känna och lukta på.

Titta gärna på några av de förslag som eleverna målat! En av bilderna visar den del av skolgården som vi tänker använda till vårt snack track. Det kommer att bli jättefint med en stig som slingrar sig runt stenarna och skapar små rum med olika växter.

Vi håller tummarna och fortsätter planera för vårt snack track!”

Se hela bidraget och alla teckningarna här.

Odla i skolan hela året – september

Skörda, tillaga och odla i september

nypon

September är en riktig skördemånad. Det börjar bli dags att plocka upp potatis och andra rotfrukter. Kanske håller squashen på att leverera som mest. På många håll ger ärtor och bönor massor att äta och trängs med höstblommorna. Bärbuskar ger söta smaker genom björnbär, nypon, aronia och sena hallon. Njut av frukterna samtidigt som du fortsätter att odla.

Fortsätt att så i september

I augusti skrev vi om vad som fortfarande går att så. Många av de tipsen fungerar alldeles utmärkt även under september i stora delar av landet. Du kan absolut så viss sallat, gröngödsla och plantera träd och buskar ett tag till. Har du växthus eller en odlingstunnel och inte bor alltför långt norrut finns det mycket mer som kan ge skörd om du sår nu, som rädisor och asiatiska blad. Det som du inte hinner äta kan du testa att övervintra. Under de kallaste dygnen är det bra att kunna rycka in med fiberduk eller att isolera på andra sätt. Prova er fram med vad som fungerar att ha kvar i växthusen eller i lådor med lock under vintern! Det blir ofta spännande experiment.

Sätt vitlök

Att trycka ner stora, mjälla vitlöksklyftor i jorden en klar höstdag – det är odling varken stora eller små vill missa. Se till att få ner vitlöken ganska djupt, minst fem centimeter och med lagom avstånd från varandra. Sätter du dem tätt kan du gå och tjuva av dem tidigt på våren och äta innan de hunnit klyfta sig. Som solovitlökarna i affären eller som färsk bladlök. Jorden ska vara lucker och näringsrik. Handla vitlöken från trädgårdsaffärer för att vara säkra på att få friskt utsäde. Eller ta av er egen odlade vitlök för att skapa kretslopp.

Samla fröer

Missa inte heller den rikedom som finns i odlingarna nu – fröerna! De plockas så snart de utvecklats klart. Då är de ofta lite brunare och torrare. Blommor, ärtor och örter är ofta enkelt att samla fröer ifrån. Plocka dem gärna en torr dag och låt dem eftertorka på tidningspapper eller en papperspåse inomhus till de är snustorra. Efter det kan de förvaras i burkar eller varför inte egenvikta fröpåsar?

Att ta egna fröer går att göra väldigt enkelt, men det går också att utveckla till större projekt. Hur ska man till exempel gå tillväga för att få sortäkta frö från en tomat? Vilka växter är självpollinerande och vilka är korsbefruktande? Hos Runåbergs fröer finns en bra och gedigen introduktion till fröodling med flera bra länktips till den som inte får nog av att experimentera med egna fröer.

tomater

Månadens tips: Gröna tomater

Har du också plockat in ett helt lass av gröna tomater och undrar vad du ska göra med dem? Här kommer några tips:

  • Låt dem eftermogna. Har du tagit in dem på kvist kan du hänga upp dem i själva kvistarna i till exempel en gardinstång. Har du dem i en skål är det bäst att lägga ut dem på en bricka, så klarar de sig bättre. Plocka undan de som blir fula efterhand. Har du tur får ni äta tomater fram till januari!
  • Gör tomatmarmelad. Det finns massvis av goda och varierade recept, här har du till exempel ett med bara tomater, vatten, socker och lite citron av Karoline Jönsson.
  • Stekta gröna tomater. Många av oss kanske bara tänker på en film när vi hör det, men det är klart du ska testa att äta det också.

Läs mer:

Odla i skolan hela året – augusti

En ny förskolegård i Karlstad

Förra veckan hade Sångtrastens förskola i Karlstad invigning av sin helt nya utemiljö. För ett halvår sedan var det bara en gräsmatta och en liten kulle på ytan som idag blev full av sprudlande lek. Karlstad kommun har tagit fram ett verktyg som kallas Skolgårdsvärde. Det är ett gediget verktyg för att höja kvalitén på utemiljön, så att den blir anpassad efter verksamhetens behov och främjar barnens lärande, utveckling och hälsa.

Sångtrasten är en av elva enheter i Karlstad som håller på att förändra sin utemiljö med hjälp av skolgårdsvärde och med medel från Boverkets satsning på upprustning av utemiljö. Förskolechefen, Hjördis Jansson, har fått utbildning och handledning för att ta kunna göra åtgärder som verkligen främjar verksamheten. Torbjörn Wrange som är verksamhetsutvecklare inom pedagogisk miljö på kommunen driver detta arbete genom att stödja cheferna genom en process med utbildning, delaktighet och design av gården.

Lek utan begränsningar

Det som särskiljer gården från det vi traditionellt ser på en förskola är att gården är open-ended och oprogrammerad. Det är barnen och pedagogerna som ständigt ger den nytt innehåll genom lek och pedagogiska aktiviteter. Växtligheten ger också barnen möjlighet till varierade upplevelser året runt. Här finns inga gungor, vippdjur eller kostsamma klätterställningar i starka färger. De naturliga materialen fyller gården. Stockar, stenar, sand, grus, stubbar och en och annan betongskulptur. Det finns flera naturliga rum, där leken kan få ta fart eller där det finns plats att dra sig undan.

Ett rum för alla

I ett av rummen ligger en hög med långa pinnar från skogen. Barnen hittar dem snabbt och börjar bygga. Kojleken tar fart. I ett rum finns en scen och en samlingsplats runt en eldstad. Där elden ska vara finns singel och en pojke finner sin lugna plats, jag iakttar honom länge där han sitter och plockar med småstenarna. Fullt fokuserad.

Återbrukat material

En låda står vid lekstugan en lång stund oöppnad, men någon kikar försiktigt in och i den hittar de material av alla de slag. Det är blandade saker från Solareturen (det lokala återbruket), som kommer till ny glädje på gården. Ett hamsterhjul, några korgar, grytor, slevar, några gosedjur, en matta och några saker som är svåra att säga vad de är.

När barnen börjar plocka med dessa saker kommer rolleken igång på allvar. Här leker flickor och pojkar en intensiv lek. De plockar med materialet och hämtar sand i sandlådan att fylla korgar och grytor med. Alla är med. Små som stora barn. De pratar oavbrutet med varandra. Olika lekar. Olika teman i leken. Det är svårt för mig som åskådare att urskilja vad som verkligen händer. Ett barn pysslar om ett annat, någon förhandlar över disken i lekstugan, någon snurrar hamsterhjulet i en hög med sand, fyller det med mer, någon springer och hämtar mera sand.

Bygga, springa, gräva

Vid ett ställe finns en liten hinderbana med små stubbar, stockar och stenar. Förutom det fasta materialet finns här gott om brädor och några gamla läskbackar. Här kan barnen fortsätta att bygga vidare och skapa nya hinderbanor efter hand. Olika varje dag. Nytt material kan tillföras i oändlighet. Jag ser hur barn i olika åldrar balanserar på stenarna, testar stockarna och börjar bygga med brädorna.

Kullen skapar fart i leken och här finns stora ytor för barnen att springa på. De får upp ordentligt med fart när de springer ner för backen. Någon rullar ner och någon drar sig upp med hjälp av ett rep. Några barn åker ned för rutschkanan i full fart och några klättrar upp för den. Några springer fort ner och fortsätter en hopprunda på halmbalarna som ligger i en halvcirkel, som lätt går att flytta runt.

Några barn planterar växter i odlingslådor längs med huset tillsammans med personalen. Doftande lavendel, höga gräs som prasslar i vinden, gult lysande rudbeckior och massvis med kärleksört som jag är nyfiken på om de kommer smaka på.

Det trygga, det dynamiska och det vilda

Inne vid huset finns också bord och här har några barn satt igång och måla på stafflier, vattenfärgen står framme och det är bara för barnen att sätta igång när de vill. Det är fritt fram. Barnets egna val, inre motivation och barnens egna drivkraft att leka och skapa får styra vilken aktivitet de vill engagera sig i. De kan stanna i den aktivitet de vill, tills nyfikenheten leder dem vidare till ett nytt projekt. Det blir ett tydligt flyt i leken. Gården är utformad med tre zoner, den trygga, den dynamiska och den vilda zonen. De samspelar med varandra och skapar ett flyt, samtidigt som det underlättar för ett ledarskap där barnen kan ges både ansvar och frihet i stegrande grad.

Hitta Balansen gör det möjligt

Många av er som läser funderar säkert på hur det kan byggas en gård som denna. Några funderar säkert också på hur man kan ha pinnar och bråte liggande på gården som här. Vi har ju under en lång tid lärt oss att ”EU-standarden” sätter stopp för miljöer som denna. Denna miljön har möjliggjorts genom utbildning i balanserad riskbedömning av miljön och verktyget Hitta Balansen som vi har tagit fram i Lead for ESD. Det är ett verktyg för att stärka de pedagogiska värdena i att barn får möjlighet att bedöma risker på egen hand. Verktyget möjliggör en kommunikation mellan olika förvaltningar för att kunna skapa bästa möjliga förutsättningar för barns lärande, utveckling och hälsa.

I höst kommer vi skapa en guide som beskriver betydelsen av detta förhållningssätt och i november/december hoppas vi vara redo för utbildningar även för andra kommuner som är intresserade.

Nya varvets skolträdgård

På facebook såg jag bild efter bild från odlingen på Nya varvets skola. Jag hörde av mig till odlingspedagog Katarina Karlsson med nyfikna frågor; hur lägger de upp arbetet med skolträdgården, vilka utmaningar möter de och vad ger den? Här kommer svaren! De fina bilderna är från Nya varvets skola.

barn odlar på skola

Skolträdgården växer fram

”Idén till en skolträdgård dök upp för några år sedan då en förskola som fanns i skolans lokaler flyttade. Den gamla förskolegården skulle då göras om och istället för att bara låta den bli en förlängd del av skolgården väcktes tanken på en trädgård.
Efter lite efterforskning så fick vi chansen att komma med i Göteborgs miljöförvaltnings satsning på pedagogiska skolträdgårdar, och startade upp hösten 2015. Genom detta projekt fick vi förutom ekonomiska bidrag också praktisk hjälp i form av grävarbeten samt lite utbildning för personalen i trädgårdsgruppen.

En demokratisk process

Skolan har en trädgårdsgrupp med vuxna och en trädgårdsgrupp med barn. De vuxna planerar och leder arbetet. Den lilla trädgårdsgruppen består av barn från förskoleklass till årskurs 6 (1 representant/klass). Tillsammans har vi möten (typ elevråd) där vi pratat om trädgården, vad som skall göras, önskemål om inköp, studiebesök, samt att de är med och arrangerar skördefest i oktober och trädgårdsfest i maj.
odla på skola
odla i stövlar
Intresset för skolträdgården är också stort bland våra föräldrar. Många tar ofta en sväng i trädgården när de hämtar barnen, några hjälper oss med vattningen under semesterstängningen,kollar till trädgården på helgerna och många kommer på vårens trädgårdsfest.

Vårdag och skördefest

När vi har vår trädgårdsdag på våren så brukar vi ha olika aktiviteter där alla skolans barn är med, såsom sådd och plantering, trädgårdsfotografering, stafflimålning i trädgården, grönsaksquiz m.m. Samma eftermiddag bjuds föräldrarna in och vi har café, plantförsäljning, plantbytarbord m.m. En given succé som skapar ett intresse hos föräldrarna.
Skördefesten på hösten har vi i oktober. Då skördar vi tillsammans med hela skolan och lagar till detta och bjuder på. Förra höstfesten blev skörden mager, men vi lyckades ändå bjuda på ex. morotsblastpesto (morötterna var tyvärr blygsamt få), grönkålschips och rädissnacks.
odla i skolan

Vi har flera utmaningar…

Den största utmaningen är nog att nå ut till alla klasser och skapa ett intresse och en vilja att vara i trädgården. Oftast är de yngre jätteintresserade, medan de äldre tycker det är ganska tråkigt, så där har vi en stor utmaning.
Att få lärarna på skolan intresserade är också en utmaning. Att få dem ha lektioner i skolträdgården eller bara vara där, det jobbar vi också på.
Sedan har vi förstås som många andra skolor, påhälsningar på helgerna. Ungdomsgäng som hänger på skolan och i trädgården, rycker upp grönsaker och eldar. Så trist..
Trots detta så ser vi ändå att vi gör tydliga steg framåt.
Vi vuxna lär oss mer och vågar mer när det gäller odling. Genom den utbildning vi fått och all information man tar till sig via olika media så vågar vi testa nytt.

På gång

I år ska vi särskilt satsa på att försöka odla året runt ( eller i alla fall nästan ).
Skolträdgården har också blivit en viktig del i skolans miljöarbete och i arbetet med Lärande hållbara måltider. I år kommer vi få hjälp av en kock från projektet som ska vara med under skörden samt laga med med barnen. Förutom höst och vinterodling i år så ska vi tillsammans med slöjdlärarna bygga insektshotell och fågelholkar.
Det här är en kort sammanfattning av vår skolträdgård, men det finns ju mycket mer som händer där. Bland annat har vi lektioner om pollination och letar efter olika pollinatörer nu i augusti-september då hela trädgården blommar.
Det finns hela tiden nya idéer och utmaningar att ta till.”
/hälsningar från Nya varvets skolträdgård via Katarina Karlsson

Skillnadens skörd – Sara Bäckmo om klimatsmart mat, att odla med barn och trädgårdskärlek

Sara Bäckmo odlar ett eget trädgårdsskafferi på familjens villatomt och inspirerar ett stort community med odlingsintresserade genom sina sociala medier. Hon har precis kommit ut med sin andra bok Skillnadens skörd. Vi har läst den med Ätlig skolgårdsglasögonen på.

Förutom att dela med sig av recept och odlingstips, genomsyras Skillnadens skörd av upplevelser, tankar och lärdomar om odling som vi på Ätlig skolgård inspireras av. Det här vill vi ge barnen i skolor och förskolor rätten att utforska!

En experimentverkstad

I boken beskriver Sara sitt kök som en experimentverkstad där familjen varje dag lagar mat av nyskördade grönsaker. Barnen är hela tiden med. Ordvalet experimentverkstad klingar fint för den som vill göra kopplingar till ätliga skolgårdar. Att använda skolträdgården för lärande och hälsa kräver inga manualer och instruktionslistor för hur odling kan kopplas till olika ämnen heller. Det går att utforska och experimentera. Möjligheterna är oändliga.

Att äta klimatsmart och säsongsanpassad mat är inte svårt

Boken levererar recept på saker som är enkla att odla i Sverige. Den berättar om bondbönor, som borde ju vara en stapelvara hos oss i den kalla norden, om hur du använder squash som utfyllnad i tomatröran och om att vi faktiskt kan använda lättodlad bladlök i den mesta maten. Maträtterna är enkla. För att laga dem behöver du inte köpas till några ingredienser som produceras på andra sidan havet.

En intressant sak som Sara skriver är att vi verkar tro att vi behöver alla slags grönsaker hela tiden och att ”trädgården hjälper mig att tänka annorlunda”. Om man enbart har erfarenheten av att grönsaker finns i affären ständigt tillgängliga kan säsongsanpassad mat bli ett koncept som är svårt att ta till sig. Genom att odla får du själv uppleva när och hur grönsaker växer och du lär dig snart naturens cykler på ett praktiskt sätt. En kunskap som bär när du sedan ska dig lära dig om hur vi ska producera och konsumera mat på ett hållbart sätt. Det är bara en av många saker vi vill ge barn möjlighet att lära genom ätliga skolgårdar.

Att odla med barn

Att odla med barnen ger utrymmen för samtal om många saker i livet, stora som små. Jag vill inte återge någon av de inspirerande situationerna eller samtalen mellan barnen och de vuxna i boken. De hör hemma där och ni får gärna läsa den för att ta del av det (och om ni inte kommer att läsa boken skriver hon också en hel del om att odla med barn på sin blogg). Upplevelserna för och med barnen beskrivs respektfullt och bejakande. Det är fin läsning, som får mig att känna att alla barn borde ha rätt att åtminstone få prova att odla sin mat.

En annan sak som fastnar i tankarna efter läsningen är att känna sin mat. Både Sara och familjens barn har levt med odlingen och vet precis vad som hamnar på deras tallrikar, de har smakat det innan och följt hela vägen från jord till bord. Det är en form av genuint självbestämmande och makt över sitt liv. De äter dessutom massvis av grönsaker. Som vi tidigare skrivit om visar forskning också att barn som är mer delaktiga i odling och matlagning äter mer frukt och grönsaker.

Vad får du med dig från boken?

En handbok i mat att odla och laga året om är bokens första dimension. Den andra är att få dela en odlings- och matlagningsupplevelse som ger insikter och tro på trädgårdens möjligheter. Eftersom Sara tar med barnen i odlingen ger det också mycket tankar kring vad en trädgård full av grönsaker kan betyda för unga.

Odla med barn
Pressbild. Maria Fors Östberg står för de underbara fotografierna i Skillnadens skörd.

Vill ni läsa mer om odling tillsammans med barn? Här har vi skrivit om böcker om odling som i första hand vänder sig till en yngre publik:

Lilla Grönsakslandet – odla, skörda, äta

Så ett frö – En odlingsbok från Rosendal

Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna

Lärande hållbara måltider

Odling och matlagning i skolan engagerar många. Runt om i Sverige finns en mängd aktörer – förskolor, skolor, fritids, kommuner, företag och privatpersoner – som gör fantastiska saker för att använda skolgården för att stärka barns hälsa och lärande.

Ett av syftena med Ätlig skolgård är att skapa en plattform för att alla dessa ska kunna samverka. På sidan Kunskap & Inspiration hittar ni inte bara all våra artiklar sorterade i kategorier, utan också länkar till andra som jobbar med ätliga skolgårdar och kunskap som behövs i arbetet. Som vanligt får du gärna tipsa om webbsidor vi borde lägga till!

lax sallad

Lärande hållbara måltider

Idag vill vi tipsa om en länk vi nyss la dit; Lärande hållbara måltider. Det är en stödfunktion för skolor och förskolor i Göteborgs stad som hjälper med hållbar utveckling och mat. De arbetar på olika sätt för att ge stöd för samverkan och pedagogik kring detta. Bland annat vill de öka andelen miljömåltider. Enligt Lärande hållbara måltider ska en miljömåltid:

  • vara baserad på miljömärkta råvaror
  • vara säsongsanpassad
  • bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter
  • inte innehålla fisk som är utrotningshotad
  • ta hänsyn till etiska aspekter.

På deras facebooksida kan du följa deras arbete och bland annat få inspiration från odlande skolor och förskolor runt om i staden. Missa inte heller spelet Ekopaddan eller deras duktiga miljöambassadörer i Göteborg!

Snack track för skola och förskola

Missa inte vår tävling där just din skola kan vinna ett snack track till ett värde av 5000 kronor! Allt ni behöver göra är att dela med er av er fantasifulla odling eller fantisera ihop hur den skulle kunna se ut, senast 31 augusti. Här kan du läsa mer om tävlingen.

Vad är ett snack track?

Ett snack track i trädgården är något så finurligt som en slinga där barn och vuxna kan gå för att själva plocka ihop ett mellanmål av bär, frukt och ätliga växter. Den kan göras stor eller liten, med blommor, lekfull, lång eller kort, som en stig eller i ett helt litet område.

I ett snack track kan det finnas perenna grönsaker, små och stora bärbuskar, örter, blommor och fruktträd. Ju mer perenna växter desto enklare och mindre blir underhållet. De tål också mer än de ettåriga plantorna. Perennerna får gärna bli en grund som sedan kompletteras med roliga ettåringar.

jordgubbar i ett snack track

Att tänka på när du anlägger ett snack track

En plats att vilja vara på

Tänk från början på hur snack tracket kan bli en inbjudande plats. Det finns massor av sätt att göra det till en plats där barn och vuxna vill vara. Barnen har säkert bra idéer! Kanske vill ni skapa trädgårdsdjur i olika material som får bo där? Kanske bygga ett insektshotell? Stora stenar och stockar kan bli bra sitt- och samlingsplatser. Gamla stubbar blir också fina hem åt småkryp. Blommor har en viktig roll som lockar både pollinerare och människoögon. Och näsor. Och fingrar. Och munnar. Tips på ätliga blommor hittar du här.

Placeringen

När ni bestämmer var ni ska placera snack tracket kan det vara bra att tänka på ett par saker. För att buskar och träd ska trivas behövs till exempel ett visst jorddjup. Det går att bygga upp i lådor eller stora jordlimpor, men titta på just er gårds möjligheter. En plantering med djup jord och mycket sol är bra förutsättningar. Det gäller också att välja en plats som barnen kommer att röra sig till. Återigen gäller det att ta in just er plats och hitta rätt placering.

En lång säsong med sådant som går att äta direkt

Försök ha en mångfald av olika sorters växter i ditt snack track. Tidiga sorter som månadssmultron, kärleksört och gräslök. Örter som håller hela sommaren, som mynta. Bär som mognar under sensommar och höst, fruktträd som ger skörd under hösten och en bit in på vintern. Tänk också på att välja sorter som mognar lite i taget under lång tid så ni slipper plocka av allt på en gång. Eller varför inte sorter där det kommer nya blad när ni plockat?

Tänk också på att se till så att allt går att äta på en gång. Bönor till exempel behöver lätt tillagning. Då är det bättre att välja sockerärtor, som är bäst att stoppa i munnen direkt från plantan. Dessutom kommer det mer ju mer du plockar.

 

Vill ni ha mer hjälp? Kontakta Emma här så kan hon hjälpa er vidare i processen. (Och igen, missa inte tävlingen!)

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv

Barn som får träna på att uppleva mat med alla sinnen får en mer positiv attityd till mat. Barn som får undervisning i skolodlingar äter mer grönsaker och får mer kunskap om vad hälsosam mat är. Det konstaterar en rapport från Livsmedelsverket 2016.

I en forskningsrapport från 2016 har Hanna Sepp, Karin Höijer och Karin Wendin gått igenom litteratur kring barns matvanor. Uppdragsgivare var Livsmedelsverket. Rapporten fungerar som ett viktigt underlag till myndighetens råd kring förskolans och skolans måltider. Det ska också kunna användas som ett underlag för arbete med hälsofrämjande arbete kring mat för barn. Här går vi igenom en del av vad rapporten belyser.

Barn lagar pizza

Allätarparadoxen

Fast vi fysiologiskt kan äta väldigt varierat, styrs vårt ätande i stor utsträckning av sociala och kulturella normer och de kontexter vi växer upp inom. De första fem levnadsåren sätter ramarna för hur, när och vad vi upplever att vi kan äta. Ett helt nyfött barn har dessutom redan fullt utvecklade lukt- och smaksinnen. Våra smakpreferenser styr också vad vi väljer att äta. De påverkas av både gener och den miljön vi vistas i. Eftersom barn och unga äter många måltider även i skolor och förskolor, fördelas ansvaret för deras matlärande på vårdnadshavare, förskola och skola.

Att vi kan äta det mesta, men är väldigt styrda kring vad vi äter kallas Omnivore’s paradox eller Allätarparadoxen.

Matproblem och förebyggande hälsoinsatser

I rapporten går författarna igenom barns fysiologiska utveckling och vanliga matproblem. De tar också upp att  15-20 procent av de svenska barnen idag är överviktiga och att 3-5 procent når kategorin fetma. Av de vuxna är siffrorna mer än dubbelt så höga och i områden med lägre socioekonomisk status är siffrorna ännu högre. Energität mat, lågt intag av frukt och grönsaker, ohälsosamma mellanmål, sockerrika drycker, för stora portioner och stillasittande fritid med låg fysisk aktivitet är faktorer som ökar risken för övervikt.

Det är svårt att påverka viktmönster när fetman redan är etablerad. Att arbeta med barns matvanor och aktivitet är därför ett sätt att arbeta förebyggande mot övervikt.

Nyttig mat och skräpmat

Barn lär sig i tidig ålder att dela in mat i nyttig mat och skräpmat, som ett motsatspar där skräpmaten är något gott som barnet själv vill äta och den hälsosamma maten något mindre gott som vuxna vill att man ska äta. Ju äldre de blir desto mer kunskap får de om mat, men samtidigt spelar många faktorer in för vad de faktiskt äter, till exempel tillgänglighet, kompisars inflytande och tid.

”Olika faktorer ingår i den kontext i vilken mat görs meningsfull, till exempel identitet, sociala faktorer, resurser, miljö och prioritering. Mat spelar en viktig symbolisk roll i unga människors liv eftersom den associeras med nya upplevelser av självständighet, frihet från föräldrars inflytande och en övergång från att vara barn till att bli vuxen…”

Få barn att äta mer varierat

Att barn lär sig äta varierat är en av de viktigaste faktorerna för att få hälsosamma matvanor som vuxna. För att uppnå det belyser studien ett antal strategier; exponering, energiberikning, smakbryggor, delaktighet och uppmuntran. För att barnen ska äta mer frukt och grönsaker behövs det flera olika insatser. Insatserna kan vara att det finns mer frukt och grönsaker tillgängligt, att barnen får mer kunskap och att föräldrar involveras. När barn får träna på att uppleva och sätta ord på matens egenskaper som vad den luktar, känns som eller smakar, ökar både deras kunskaper om mat och deras vilja att prova nytt.

I rapporten konstateras också hur viktigt leken är för lärandet. Särskilt för förskolebarn, där lekar i vardagen ger mycket kunskap. Matlekar är dessutom vanligt förekommande och lek och undervisning kring mat kan användas för alla ämnen i läroplanen.

Odling i skolan

Rapporten belyser att undervisning i skolträdgårdar ökar barns kunskaper om mat och måltider och även deras vilja att äta frukt och grönsaker. Ju mer delaktiga barnen får vara i odlingen och matlagningen, desto bättre resultat.

”Barnen visade även ett större medvetande kring hälsofrågor, vilket medförde att de valde mer hälsosamma alternativ. Barnens attityd till frukt och grönsaker förändrades under programmets gång och det visade sig att ju mer involverade barnen var, det vill säga i att odla och tillaga maten själva, desto mer ökade deras vilja att prova nytt.”

Undervisning i skolträdgårdar ger ett erfarenhetsbaserat lärande som på ett konkret sätt ökar barnens intag av frukt och grönt. Ju mer barn är med och odlar, smakar, lagar och äter mat, desto mer positiv attityd till mat får de.

Ätliga skolgårdar ger godare matvanor

Rapportens slutsats inleds med följande: ”En viktig aspekt som ändå framträder i rapporten är att breda och långsiktiga ansatser som både tar hänsyn till fysiologiska, sociala och pedagogiska aspekter har bäst utsikter
att lyckas.”

Vi konstaterar att många av strategierna för att ge barn förutsättningar för goda matvanor uppfylls av ätliga skolgårdar. De används både brett och långsiktigt. På en ätlig skolgård exponeras till exempel barnen för mat hela tiden, samtidigt som de får röra sig där och smaka och lukta utan något tvång.  ”Upprepad exponering i kombination med en positiv social kontext ökar förutsättningarna för att barnet skall acceptera och lära sig att uppskatta ett livsmedel”. De får följa kretsloppet och får en känsla av sammanhang där de själva ingår. De får vara delaktiga och medskapande i hela processen från frö till maten på tallriken.

Rapporten konstaterar något vi redan vet. Maten är ett nav där många av de färdigheter vi behöver som människor knyts ihop.

Hela artikeln

Ta gärna del av hela rapporten. Förutom det vi tagit upp går den bland annat igenom barns fysiologiska utveckling, tre vanliga ätproblem, genusperspektiv på matvanor, måltidspedagogik och mycket annat intressant.

Trevlig läsning!

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv.