Publicerat

Svampodling, äppelmustning och hydroponiska odlingar

I helgen besökte jag Axonaskolans familjedag i Tollarp. Barnen visade stolt upp sina odlingar, guidade runt på skolan och delade med sig öppenhjärtligt om sina erfarenheter och tankar kring hur det är att odla i skolan och varför alla skolor borde ha odlingar åt barnen.

Verksamhet i utveckling

För drygt 10 år sedan var detta min arbetsplats och jag jobbade som klassföreståndare i klass F-3 och undervisade i hemkunskap och bild på högstadiet och i en period jobbade jag enbart i fritidsverksamheten. Det var en spännande och utmanande tid, som gav mig massvis med erfarenheter. Då hade jag mest intresse av att utveckla utomhuspedagogiken som var viktig inriktning på skolan, men jag upplevde att det fanns en massa svårigheter att som lärare faktiskt lyckas med det på ett riktigt bra sätt. Det var svårt att koordinera arbetet på ett bra sätt och traditionen om vad skolan ska vara håller ett hårt grepp om verksamheten genom förväntningar från kollegor och föräldrar.

Skolan har utvecklats mycket sedan jag gjorde min sista arbetsdag här. Andreas Andersson är starkt engagerad för att utveckla odlingen i skolan. Han har fått tjänst som förstelärare och har på så vis möjlighet att utveckla förutsättningarna och inspirera övriga lärare på skolan till att använda odlingen i verksamheten på olika sätt. Han sprider sina erfarenheter i sociala medier och har en viktig roll i att visa hur viktig detta arbetssätt är för att skapa mening för eleverna. http://odlaiskola.blogspot.se/

Äppelmustning

Det första vi ser när vi kommer är äppelmustningen. Barnen skär äpplen, hackar dem i en kvarn och lägger dem i handpressen, för att krama musten ur dem. Det är ett verkligt engagemang. Alla barnen hjälps åt så att hela processen flyter ända fram till belöningen med must i tillbringaren som hälls upp i små muggar så alla ska få smaka. Våra tre barn provar också på och får hjälpa till att köra resterna till komposten, två pojkar i sexan visar vägen och berättar om deras upplevelse om att gå på skolan och om gemenskapen som finns här.

  

Alla skolor borde odla

Det lyser i ögonen på barnen. Jag pratar en lite längre stund med David som går i nian på skolan. Han delar med engagemang med sig om hur man kan odla svamp i en påse med halm. Halmen ska värmas upp till 55 grader, för att alla mögelsporer först ska dö, lite kalk tillsätts i vattnet. Sen varvas halm och svampmycel i en påse som man kan göra några hål i när man kommer hem och så hänger man påsen i ett svalt och mörkt rum och om ungefär tre veckor kan man börja skörda. Vi har hängt in vår påse i ett städskåp i vårt kallaste rum. Det ska bli så spännande att se vad som växer till sig.

Jag frågar David vad han tycker om att odla i skolan. Han säger att det är underbart. Han säger insiktsfullt; ”Alla har vi olika intressen och detta är mitt intresse, jag är verkligen jätteintresserad av att odla. Jag odlar så mycket jag kan både här i skolan och hemma. Men det är ju också viktigt för alla att veta var maten kommer ifrån. När vi odlar i pallkragarna och bär in det till köket och det sen serveras i matsalen. Då blir det så tydligt. Tänk, det är så många barn som inte vet något om detta. De tror att man bara kan gå till affären och köpa vadsomhelst. Men här förstår vi på riktigt” Han avslutar; ”Jag tycker att alla skolor skulle ge barnen möjlighet att odla. Det är så viktigt.”

Hydroponiska odlingar och microleafs

Tre barn visar de hydroponiska odlingarna. De berättar hur de odlar i näringslösning, visar hur det fungerar. De har beskrivit med fina texter hur man ska göra. Det växer basilika och chili och de berättar hur de måste ha lampor över under vinterhalvåret för att kunna växa. De har dessa odlingar i källarens NO-sal. I klassrummen har de microleafs och alla välkomnas att smaka på de små skotten av rädisa, solros med mera.

Stark chili

Vi träffar Johannes Wätterbäck, Farbror Grön i aulan i pausen mellan föreläsningarna. Han bjuder på chips och chilisåser. Världens tre starkaste chili har han gjort sås på. Till och med våra små barn (6 och 8 år) provar nyfiket på såserna. Stolt berättar de efteråt att de smakat världens starkaste chili. Det är spännande även för de mest kräsna barn. Johannes och hans fru Therese delar friskt med sig av sina erfarenheter av odling på sidan www.farbrorgron.se  Följ Farbror Grön på sociala medier eller läs hans bok Alla Fingrar Gröna som ger väldigt bra knep för att lyckas med odlingarna.

Andreas Andersson – Odla i skola och Johannes Wätterbäck – Farbror Grön
Publicerat

En del av bidragen

Vi bara måste visa några av alla bidrag som vi fick in till tävlingen för fantasifulla odlingar. Alla bidrag blir för många för ett enda inlägg tyvärr, men ni hittar allihop på Facebook. Här kommer i alla fall ett gäng av alla fina skolodlingar!

Skogsgläntans förskola i Mantorp

Hammenhögs Friskola på Österlen

Björnen

Kristinebergsskolans högstadium i Åmål

Tuggeliteskolan

 

Tack igen alla som delade med sig av fantasi och kreativitet!

Publicerat

Nya varvets skolträdgård

På facebook såg jag bild efter bild från odlingen på Nya varvets skola. Jag hörde av mig till odlingspedagog Katarina Karlsson med nyfikna frågor; hur lägger de upp arbetet med skolträdgården, vilka utmaningar möter de och vad ger den? Här kommer svaren! De fina bilderna är från Nya varvets skola.

barn odlar på skola

Skolträdgården växer fram

”Idén till en skolträdgård dök upp för några år sedan då en förskola som fanns i skolans lokaler flyttade. Den gamla förskolegården skulle då göras om och istället för att bara låta den bli en förlängd del av skolgården väcktes tanken på en trädgård.
Efter lite efterforskning så fick vi chansen att komma med i Göteborgs miljöförvaltnings satsning på pedagogiska skolträdgårdar, och startade upp hösten 2015. Genom detta projekt fick vi förutom ekonomiska bidrag också praktisk hjälp i form av grävarbeten samt lite utbildning för personalen i trädgårdsgruppen.

En demokratisk process

Skolan har en trädgårdsgrupp med vuxna och en trädgårdsgrupp med barn. De vuxna planerar och leder arbetet. Den lilla trädgårdsgruppen består av barn från förskoleklass till årskurs 6 (1 representant/klass). Tillsammans har vi möten (typ elevråd) där vi pratat om trädgården, vad som skall göras, önskemål om inköp, studiebesök, samt att de är med och arrangerar skördefest i oktober och trädgårdsfest i maj.
odla på skola
odla i stövlar
Intresset för skolträdgården är också stort bland våra föräldrar. Många tar ofta en sväng i trädgården när de hämtar barnen, några hjälper oss med vattningen under semesterstängningen,kollar till trädgården på helgerna och många kommer på vårens trädgårdsfest.

Vårdag och skördefest

När vi har vår trädgårdsdag på våren så brukar vi ha olika aktiviteter där alla skolans barn är med, såsom sådd och plantering, trädgårdsfotografering, stafflimålning i trädgården, grönsaksquiz m.m. Samma eftermiddag bjuds föräldrarna in och vi har café, plantförsäljning, plantbytarbord m.m. En given succé som skapar ett intresse hos föräldrarna.
Skördefesten på hösten har vi i oktober. Då skördar vi tillsammans med hela skolan och lagar till detta och bjuder på. Förra höstfesten blev skörden mager, men vi lyckades ändå bjuda på ex. morotsblastpesto (morötterna var tyvärr blygsamt få), grönkålschips och rädissnacks.
odla i skolan

Vi har flera utmaningar…

Den största utmaningen är nog att nå ut till alla klasser och skapa ett intresse och en vilja att vara i trädgården. Oftast är de yngre jätteintresserade, medan de äldre tycker det är ganska tråkigt, så där har vi en stor utmaning.
Att få lärarna på skolan intresserade är också en utmaning. Att få dem ha lektioner i skolträdgården eller bara vara där, det jobbar vi också på.
Sedan har vi förstås som många andra skolor, påhälsningar på helgerna. Ungdomsgäng som hänger på skolan och i trädgården, rycker upp grönsaker och eldar. Så trist..
Trots detta så ser vi ändå att vi gör tydliga steg framåt.
Vi vuxna lär oss mer och vågar mer när det gäller odling. Genom den utbildning vi fått och all information man tar till sig via olika media så vågar vi testa nytt.

På gång

I år ska vi särskilt satsa på att försöka odla året runt ( eller i alla fall nästan ).
Skolträdgården har också blivit en viktig del i skolans miljöarbete och i arbetet med Lärande hållbara måltider. I år kommer vi få hjälp av en kock från projektet som ska vara med under skörden samt laga med med barnen. Förutom höst och vinterodling i år så ska vi tillsammans med slöjdlärarna bygga insektshotell och fågelholkar.
Det här är en kort sammanfattning av vår skolträdgård, men det finns ju mycket mer som händer där. Bland annat har vi lektioner om pollination och letar efter olika pollinatörer nu i augusti-september då hela trädgården blommar.
Det finns hela tiden nya idéer och utmaningar att ta till.”
/hälsningar från Nya varvets skolträdgård via Katarina Karlsson
Publicerat

Skolodlingarna i Köpenhamn och Malmö

Studieresan till Köpenhamn och Malmö maj 2017 arrangerades av Lead for ESD för Örebro kommun och hade fokus på pedagogisk och hälsofrämjande utemiljö. Här är alla artiklar från besöksmålen som också inspirerar till ätliga skolgårdar:

Köpenhamn

Klövermarkens naturverkstad. I Klövermarkens naturverkstad kan förskole- och skolelever boka in sig på besök där de får leka och lära om natur, miljö och hållbarhet i en fantastisk park.

Jagtvejens asyl. En liten, liten förskolegård har gått från asfalt till en lummig oas med barnperspektiv. Här finns otaliga rum och upptäckter att göra på en väldigt liten yta.

Lersöparkens skolehave del 1, del 2 och del 3. Köpenhamns hundraåriga skolodlingar. Otroliga miljöer och fantastisk inspiration för alla som är intresserade av mat och odling för skolelever.

Naturlegpladsen i Valbyparken. Köpenhamns största lekplats, designad av Helle Belong och flera gånger prisbelönt. Bland annat som ”världens bästa lekplats”.

Malmö

Kryddgårdsskolan. I Rosengård finns denna skola vars gård är planerad, anlagd och skött för att främja kreativitet, lek och rörelse. Sedan de deltog i Gröna skolgårdar 2010 har de fortsatt att se möjligheter och lösa problem för att fortsätta ha ätbart på skolan. Försteläraretjänsten används för att jobba med skolgårdsutveckling.

Odling i Folkets park. Mitt i Folkets park vimmel pågår odling i massor av former. Skolelever kommer på workshops under terminen och får följa odlingen från jord till bord.

Guldängen. Ett projekt som drivs av föreningen Växtvärket som tröttnat på lekplatser präglade av säkerhetstänk och regler och istället satsar på skogsträdgårdsodling och fri bygglek.

Stadsodling i Herrgården. Föreningen Odla i stan driver stadsodling på varma innergårdar tillsammans med barn och vuxna som bor i området.

Gyllins trädgård och Junibackens förskola. Förskola med Grön flagg som valt att utnyttja sin gårds pedagogiska potential fullt ut. Runt hörnet finns Gyllins trädgårdslekplats.

 

Om du själv är intresserad av en studieresa eller någon annan form av utbildning utifrån era specifika skolgårdsbehov, tveka inte att kontakta oss här!

Publicerat

Gyllins trädgård och Junibackens förskola

I den sista delen av artiklarna från vår studieresa i maj, besöker vi Junibackens förskola som ligger i Gyllins trädgård i Malmö. De har en stor, pedagogiskt grundad gård. Dessutom har de en naturpark med temalekplats alldeles intill sig. Massor av möjligheter att använda utemiljön till lek och lärande alltså!

Junibackens förskola i bakgrunden på andra sidan dammen.

Vi tas emot av förskolechef Heidi, förste förskolelärare Ulrika och förskolelärare Jessica. Förskolan har drygt 100 elever fördelat på 6 avdelningar, varav en är en uteavdelning. Gården är relativt nybyggd och utemiljön är utvecklad för att användas i det pedagogiska arbetet redan från start. Här finns kuperade miljöer, traditionella lekredskap och byggmaterial utan manualer.

Grön flagg

Det första som möter oss, förutom barn som äter mellis i skuggan, är en populär vattenlek och odlingslådor. Förskolan är med i Grön flagg och  arbetar mycket med kretslopp från jord till bord. De vill att barnens svar på ”Var kommer morötter ifrån?” inte ska vara Ica Maxi utan ”våra odlingslådor”.

Långa avstånd

I en kortändan av den avlånga, stora gården finns ”skogen”. Det är en dunge med unga träd bakom en halvmåneformad, låg kulle. Barnen går ofta hit och tycker att det är en lika god skogsutflykt som om de gått utanför stängslet.

På andra sidan av gården är det planterat bärbuskar och fruktträd på gräsmattan. Även här rör sig ofta barnen. Jessica berättar att barnen gärna vill smaka och att de får göra det också. Gröna vinbär smakar de dock oftast bara på en gång.

Medforskare i barnens vardag

Vi går varvet runt skolan och slås av hur långt det blir. Jessica beskriver att hela gården är barnens kreativa yta och att de valt att inte avgränsa den på något sätt: ”Vi har fått den här stora gården, då ska vi också se till att förvalta den”. Gården erbjuder rörelse, vilket också innebär att den kräver det av pedagogerna som varit drivande i utformningen. Genom att röra på sig med barnen och kommunicera med varandra går det utan problem. ”Vi blir verkligen medforskare i barnens vardag”, säger Jessica.

Långsidan av gården, där barnen sover utomhus under tak på en sidan och har utsikt över träd och vatten på andra sidan.

Barnen rör sig ofta runt gården och bestämmer sig sedan för vad de vill göra. Jessica betonar hur viktigt det är att där finns något för alla. De ska kunna möta både den som behöver ett väldigt tydligt material i handen för att leka likaväl som de som kan och vill leka med ”ingenting”.

De senaste veckorna har barnen på ett mycket idogt sätt barkat av stubbarna på en hinderbana. Nästa projekt verkar bli att använda barken till ”mat”.

Gyllins trädgårdslekplats

Precis utanför finns Gyllins trädgårdslekplats som förskolan ofta går till. Det är en av Malmös temalekplatser och just den här lekplatsen har mottot ”Fler gröna fingrar och mer skit under naglarna”. Målet är att alla barn ska ha rätt att veta hur ett smultron smakar. På det som en gång i tiden var en odlingsbäddar tillhörande en handelsträdgård finns nu stora odlingslådor med smultron, örter och annat ätbart. Klättring, upptäcktsrundor och smakupplevelser präglar lekplatsen. Hit kommer det ofta bussar även från andra skolor.

Gyllins trädgårdslekplats.

På Junibackens förskola uttrycker pedagogerna att barnen där är privilegierade, som ofta både har en tomt hemma, en stor grön förskolegård och även temalekplatsen att röra sig på och att de försöker se det och verklign använda det de har fullt ut. Samtidigt önskar vi att det vore alla barns rätt att få tillbringa mycket tid ute i så gröna, lärorika, kreativa miljöer!

Publicerat

Guldängen

I Uddeholmsparken/Gullängen i Malmö skapas en ny bygg- och odlingslekplats. När vi besökte dem i maj under studieresan var de precis nystartade.

Sara Stiber berättar om projektet.  Grundarna var trötta på lekplatser som präglades mer och mer av säkerhetstänk och regler. De ville ta in nya perspektiv! Valet föll på bygglek och skogsträdgårdsodling inspirerad av Holma Skogsträdgård. Projektet startade i samarbete med Malmö stad, finansieras av Allmänna Arvsfonden och drivs av föreningen Växtvärket.

Så här beskrivs målen med parken:

”Vi vill att barn och unga med sina egna händer och sin fantasi ska få konstruera sin egen mötesplats utomhus i parken. Vi agerar medhjälpare, barnen bygg- och skogsträdgårdsmästare.”

Bygglek, där skrot och spillvirke användes av barn för att bygga sina egna lekredskap, var vanligt under 60- och 70-talet. Efter det försvann det från Sverige men det är fortfarande vanligt i till exempel London och delar av Japan. Förra sommaren hade Växtvärket en pop up-bygglek och odling i Malmö. Sara beskriver hur häftigt det är att se barnen bygga stort själva. De vuxna som finns till hands kan ha idéer, men barnen bygger fritt.

Containrarna i parken är fyllda med material, verktyg och odlingsredskap. Dagarna innan ville barnen som besökte parken skapa minilandskap. Bara att gilla läget, även om det kanske inte var vad de vuxna tänkt vore bra att komma igång med! Leken är jätteviktig. De demokratiska, kreativa processerna och respekt mellan alla som är med likaså.

Sara berättar att skogsträdgårdsodling passar väldigt bra för barn eftersom man får syn på samspelet i naturen. Jorden, solen, kretsloppet; allt genomsyrar den praktiska odlingen. På den första bilden i det här inlägget syns till exempel de halvmåneformade odlingslådorna, som har den formen för att fånga upp maximalt av solens trålar. Skogsträdgårdsodling fungerar även att göra i upphöjda bäddar.

Målet är att skapa en en lekplats som ständigt förändras. Det ska också fungera för uteverksamhet för fritids. Skolorna och förskolorna i närheten var redan involverade när vi var på besök. Den 20 juni öppnade lekplatsen för allmänheten. Under sommaren är parken bemannad och öppen för alla tisdag till fredag 13.00-17.00.

Gå gärna in på deras Guldängens facebooksida och se hur parken ser ut nu!

Publicerat

Odlingsprojekt i Malmö Folkets park

På studieresan i maj besökte vi Folkets park i Malmö där det odlas för fullt i olika former. Stadsodling, skolodling och allmän upptäckarlust samsas på en lättillgänglig plats mitt bland lek och rörelse.

Odling för alla

Genom Odla i parken som drivs av Malmö stad får både föreningar, skolor och allmänheten delta i massor av odlingsaktiviteter.  På bestämda tider har Växtverket öppna aktiviteter för både vuxna och barn.

Några stående aktiviteter är take away-odling och bygglek. Det finns dessutom ett växthus, ett uteklassrum och ett utekök som går bra att boka för vem som vill.

I blå och rosa odlingslådor får alla plocka, känna och äta av det som växer. De gröna lådorna hör till en lokal tillsammansodling, i de gula odlar Far i hatten grönt till sin restaurang och i de turkosa odlar Organic Without Borders.

Lek och odling, sida vid sida i parken.

Från jord till bord

Projektet Från jord till bord drivs av organisationen Organic Without Borders i parken. Målet är att låta barn i Malmö få berätta om sina upplevelser av mat och odling, samtidigt som de lär sig genom kreativ pedagogik och delade erfarenheter.

Pedagogen Anna i rosa och praktikanten Malin längst till höger i bild tog emot oss och berättade om odlingarna. I ”Från jord till bord” görs olika workshops där skolklasser komma odlar och lagar mat i parken. Åtta skolklasser har precis varit här och planterat ut kål, tomatplantor och mycket annat i en mängd pallkragar som står på odlingsområdet.

”Från jord till bord” kommer att pågå i tre år och finansieras genom Allmänna Arvsfonden och Malmö Förskönings- och planteringsförening. Miljöperspektivet genomsyrar satsningen. Dels fokuserar de mycket på hållbarheten det innebär att odla sin egen mat och förstår var maten kommer ifrån. Ett annat fokus är att odla på liten yta. Vad fungerar att göra hemma, till exempel på en balkong?

Här i bakgrunden syns en vertikalodling, alltså en odling mot eller i form av en vägg. Tygfickorna fylls med plantor. Det passar extra bra för värmekrävande växter eftersom det kan bli ordentligt varmt på en vägg, särskilt i söderläge.

Malin och Anna visar oss en smart kompost för den som egentligen inte har plats: ett rör som trycks ner en bit i jorden mitt i en pallkrage. Borra små hål i den delen av röret som ska vara under jorden. Sedan är det bara att trycka ner den i jorden och mata på med organiskt avfall ovanifrån. Maskarna kommer snabbt dra ut näringen i resten av jorden.

Efter att ha fått många fina tips och odlingsinspiration slås vi på väg ut från parken av hur nära det är mellan lek, barn, vuxna, odling och matlagningen. Varje plats har verkligen sina förutsättningar; här har vi sett fördelarna med att hitta en samlingsplats där många kan sammanstråla och dela på resurserna för att kunna odla. Och så lättillgängligt det blir för så många!

Publicerat

Kryddgårdsskolan

Under vår studieresa i Malmö besökte vi två skolor som deltog i Gröna skolgårdar 2010. En av dem var Kryddgårdsskolan mitt i lummiga Rosengård. I projektet Gröna skolgårdar, som drevs för att skapa skolgårdar som stimulerade kreativitet, lek och rörerelse, fick elever och personal vara delaktiga i planering och anläggningsarbetet. Allt syftade till ökat välbefinnande och ökat lärande för eleverna. Nu har det gått några år sedan dess och skolan har fortsatt att arbeta med sin verksamhet på skolgården.

Använd försteläraretjänsten till skolgårdsutveckling

Johanna Bergström som visar oss runt på skolgården är förstelärare. I hennes tjänst har hon avsatt 10% för att jobba med olika uppdrag varav skolgårdsutveckling är ett. Hon berättar att hon tar hjälp av lågstadielärare och fritidspedagoger i det arbetet och att det blir ett smidigt arbetssätt. Det är viktigt att det finns någon som har ansvar och avsatt tid för att fortsätta arbetet när projekten lämnar över.

Kryddgårdsskolan byggdes -73 och har ca 450 platser från förskoleklass och upp till och med högstadiet. Tidigare bestod stora delar av skolgården av asfalt. 2008 blev de en av de första gröna skolgårdarna i Malmö och det var dags för 50 procent av asfalten att bytas ut. Skolgården planerades om och fler grönytor med olika funktioner anlades.

Bakom en kulle finns en naturlig träffpunkt. Lärkträd växer snabbt och fyller ut fint i väntan på de långsammare träden.

Innan Gröna skolgårdar var kullen här ovanför enbart en platt gräsmatta. Nu med en kuperad lekyta, anlagda träd och buskar rör sig barnen och leker här på ett annat sätt. Johanna beskriver att flickor ofta blev stående stilla vid entrén tidigare. Nu har barnen fler platser att röra sig till och ifrån. Forskning visar också att de mer grönskande områdena på en skolgård leder till mer utforskande och fantasifull lek. Barn av olika kön leker mer tillsammans.

Vid en ingång ligger stockar och stenar som blir naturliga sittplatser.
Eleverna är hela tiden delaktiga i det som anläggs eller ändras. På andra sidan av just den här kullen gjorde de fiffiga sittplatser med stockar som en miniläktare vänd mot fotbollsplanen. Allt efter barnens önskemål.
Träd och buskar är aldrig planterade mitt uppe på kullarna. Där vill man ha fri framfart att både kunna gå och springa fort! När sådant är medräknat från start i anläggningsprocessen klarar sig plantorna bättre mot slitage.

När kullarna anlades togs det dit ängsmark för att snabbt få fler biotyper. Efter några år bestämde de sig för att flytta ängsmarken till en murad odlingsbänk, för att det var svårt att få till skötseln med att slå ängsmarken istället för att klippa den.

Perenner och självsådder ger självgående odlingar

Förutom fruktträd och bärbuskar finns det nu ätbart i pallkragar med blommor och örter och en nyanlagd skogsträdgårdsodling. Det kan vara bra lösningar när det är svårt att hålla igång en vanlig grönsaksodling. Skogsträdgården är uppbyggd av perenner och blommorna självsår sig. Eleverna jobbar mycket med pollinering, fröbildning och till exempel att studera likheter och olikheter mellan blommor. På ett nationellt prov i NO upptäckte de också att blomma, knopp och stjälk inte är självklara begrepp för alla elever. Det är också något som de använder odlingen till.

Vid vårt besök i maj hade det börja spira en hel del självsått grön i lådorna. I den murade planteringen börjar ängsväxterna titta upp.
Självsådd vallmo och målla med mera.
Nyanlagd skogsträdgårdsodling. Barnen har bestämt att den ska skyddas med varningsband runt.
Tidigare hade varje klass en varsin pallkrage. Nu är de fördelade utifrån intresse hos pedagogerna. Här ovanför växer honungsfacelia som är en storfavorit hos humlor.

Trygghet

Johanna berättar att de skulle vilja ha ett utekök, men att de inte vill ha bord och stolar ute på skolgården då det tyvärr bedrivs droghandel där om kvällarna. Skolgården har en del dolda platser och områden med lite insyn. Johanna berättar att det inte har lett till problem. De jobbar med ett aktivt rastvaktssystem och gör trygghetsvandringar med barnen på skolgården för att förstå hur barnen upplever olika delar av den.

Satsa på rätt saker

På framsidan av skolan finns ett exempel på hur det kan bli när varken skola eller personal blir delaktiga i planeringen. När skolan fick pengar avsatta för något att utveckla utemiljön med, bestämdes det raskt att en rabatt skulle anläggas. Bredvid fanns dock redan en liknande rabatt och den nya användes istället mest till att springa på, så varken kanterna eller växterna som planterades klarade sig. Det var mycket pengar som kom utifrån och som lades på något det inte fanns behov av. Nu planerar skolan att göra en scen där istället.

Vikten av kontinuitet

En av de spännande sakerna med Kryddgårdsskolan var att se en skola flera år efter att projekttiden med Gröna skolgårdar tagit slut. Tack vare att de hittat sätt att arbete kontinuerligt har skolgården fortsatt att utvecklas, anpassas efter verksamheten och bevarats. En del har plockats bort, annat har förändrats. Hela tiden med delaktigheten och barnens behov i fokus.

 

 

Publicerat

Köpenhamns och Malmös skolor odlar

Den 16 och 17 maj ordnade Lead for ESD en studietur i Köpenhamn och Malmö för Örebro kommun. Under två dagar besökte vi förskolor, skolor och odlingar som utnyttjade och använde sin utemiljö på olika pedagogiska och hälsofrämjande sätt. En lista över alla besök hittar du här. Vi fick se många exempel på hur bra det kan bli när skolgårdar verkligen används som den pedagogiska resurs de är, men även tillfällen att diskutera svårigheter och när saker inte blir som det är tänkt.

I Köpenhamn hade försommaren kommit på riktigt och Skåne var inte långt efter.

Det ätbara återkom på många av de förskolor, skolor och parker vi besökte. De närmaste veckorna kommer vi att dela med oss av längre artiklar från dem. Hur de arbetar med utmaningar och möjligheter, odling och organisation, stort och smått.

Vi kommer bland annat berätta om…

insektshotell mot en röd vägg

Klövermarkens Naturverkstad. En av Köpenhamns naturverkstäder där utemiljön i många år har utvecklats för att stimulera barns lärande av och med naturen.

 

Lersöparkens skolehaver. En av Köpenhamns skolträdgårdar där fantastiska möjligheter för odling och matlagning ges till många skolklasser.

 

odlingslådor

Herrgården. Ett bostadsområde i Malmö där Stadsodlingsnätverket och Odla i stan jobbar med brukaravtal och skapar engagemang bland de boende.

 

Guldängen. Ett projekt med bygglek och skogsträdgårdsinspirerad odling i Gullängsparken för främst närliggande skolor och förskolor.

 

Håll utkik här för att inte missa något framöver!